Hitta på sidan

Sepsis

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid misstanke om allvarlig sepsis hos vuxna, på akutmottagning och avslutas efter uppföljande kontakt.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Observera följande:

  • En stor andel av patienter med sepsis på akutmottagning uppfyller inte kriterierna för allvarlig sepsis och omfattas därmed inte av vårdförloppet.
  • Det beskrivna vårdförloppet omfattar inte patienter som insjuknar på sjukhus.

Vårdnivå och samverkan

Patienter med sepsis identifieras i alla delar av vården. Flertalet patienter insjuknar utanför sjukhus men diagnostiseras ofta på akutmottagning eller i olika delar av slutenvården. Som regel bör alla patienter med sepsis vårdas på sjukhus.

Relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

Sepsis är ett tillstånd med livshotande organdysfunktion (sviktande organfunktion) orsakat av ett stört systemiskt svar (eng. dysregulated host response) på en infektion [1] .

Förekomst

Sepsis har i Sverige rapporterats ha en incidens på minst 500/100 000 individer per år [2] [3] . Kvinnor och män i alla åldrar kan utveckla sepsis, men små barn, äldre individer och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att insjukna [4] .

Världshälsoorganisationen (WHO) utnämnde nyligen sepsis till en så kallad ”Global Health Priority” [5] , baserat på dess höga incidens och samtidigt höga mortalitet och morbiditet.

Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård och för tidig död på sjukhus i Sverige. Sjukhusmortaliteten för sepsis i Sverige har rapporterats vara omkring 17 procent [2] . Sepsis bör därmed vara en prioriterad diagnosgrupp inom akutsjukvården.

Orsaker

Sepsis utgörs av organdysfunktion orsakad av en infektion [1] [6] .

Riskfaktorer

Hög ålder, ålder < 1 år, kroniskt sjukdom, bruten hudbarriär och nyligen genomgången kirurgi, intervention eller trauma är exempel på riskfaktorer för att utveckla sepsis [4] .

Diagnoskriterier

Enligt internationella kriterier [1] och konsensus i Sverige [6] bör organdysfunktionen i sepsisdiagnosen fastställas genom en ökning av SOFA (Sequential organ failure assessment) score. Då SOFA inte rutinmässigt används på akutmottagningar, används i vårdförloppet i stället höga poäng med akutmottagningarnas befintliga triage-instrument som surrogatmarkör för organdysfunktion. För att beskriva sepsis baserat på höga triage-poäng används i vårdförloppet begreppet "allvarlig sepsis", vilket inte är en vedertagen term.

Kriterierna för allvarlig sepsis i vårdförloppet är misstänkt infektion i kombination med höga poäng enligt triagesystemen RETTS [2] , NEWS2 [7] eller annat triagesystem.

Sjukdomsförlopp

Sepsisbehandlingen syftar till att kontrollera infektionen med antibiotika och ibland med kirurgi samt att stödja organens funktioner [8] .

För de svårast sjuka patienterna, de med septisk chock, finns evidens för att riktigt snabba åtgärder har betydelse för överlevnaden [9] [10]. Även för svårt sjuka patienter utan septisk chock kan snabba åtgärder ha betydelse för utfallet [11] . Strukturerad tidig identifiering med kopplade åtgärder, genom sepsislarm eller sepsisprotokoll, har visat sig ha positiva effekter på utfallet vid sepsis [12] [13] [14] [15] .

För att åstadkomma en jämlik vård av god kvalitet behövs därför en tydlig struktur för det initiala omhändertagandet av de svårast sjuka patienterna med sepsis.

Efter sjukhusvård för sepsis upplever många patienter långvarig trötthet eller försämrad funktionsnivå [5] [16] , vilket länge varit okänt för både sjukvårdspersonal och allmänhet. Strukturerade åtgärder för uppföljning behövs för förbättring av den här delen av sepsisvården [17] .

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet ska ske vid misstanke om allvarlig sepsis hos vuxen patient vid bedömning på akutmottagning. En majoritet av fallen med allvarlig sepsis kommer till akutmottagningen med ambulans.

För patienter med misstanke om allvarliga infektioner utanför sjukhus finns Strama-verktyget Tecken på allvarlig infektion hos vuxna [18] , som också finns i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK). Detta verktyg värderar risken för sepsis och stödjer handläggningen av patienter med misstänkt allvarliga infektioner utanför sjukhus.

Misstanke om allvarlig sepsis på akutmottagning föreligger om följande kriterier är uppfyllda:

  • vuxen patient (≥ 18 år)
  • infektionsmisstanke (till exempel feber, anamnes på feber, akut påkommen allmänpåverkan, hosta, hudrodnad, eller akut påkomna urinvägsbesvär eller mag-tarmbesvär)
  • RETTS röd, NEWS2 ≥ 7 eller motsvarande nivå med annat triagesystem i ambulans eller på akutmottagning. 

Sepsislarm aktiveras på akutmottagning vid misstanke om allvarlig sepsis.

Om misstanke om allvarlig sepsis föreligger, men kriterierna för allvarlig sepsis inte uppfylls fortsätter patienten att vårdas enligt lokal rutin. Om bilden förändras så att kriterierna för allvarlig sepsis uppfylls, och patienten fortfarande är kvar på akutmottagningen, aktiveras sepsislarmet.

Patienter med sepsis, som inte uppfyller kriterierna för allvarlig sepsis, kan ändå vara kritiskt sjuka i sin sepsis.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur vårdförloppet kan ske på något av följande sätt:

  • Kriterier för sepsislarm uppfylls inte på akutmottagningen eller i ambulans.
  • Sepsislarm aktiverat, men patienten bedöms inte ha sepsis vid medicinsk bedömning på akutmottagningen.
  • Sepsislarm aktiverat, men vid utskrivning bedöms patienten inte ha haft sepsis.
  • Sepsislarm aktiverat, patienten bedöms ha haft sepsis och har avlidit under vårdtiden.
  • Sepsislarm aktiverat, patienten bedöms ha haft sepsis, har skrivits ut, strukturerad uppföljning efter 2-6 veckor är genomförd.

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Flödesschema för vårdförlopp Sepsis

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.

Åtgärderna i vårdförloppet baseras på internationella och nationella rekommendationer [1] [8] [5] [6] [19] , i en svensk sjukvårdsstruktur där triagesystemen RETTS eller NEWS2 används på nästan alla akutmottagningar.

Involveringen av olika kompetenser i tidigt skede på akutmottagningen syftar till att ge en personcentrerad optimering av vården [20] [14] .

Akutmottagning

A Akutmottagning: värdering av infektionsmisstanke och triagering med RETTS, NEWS2 eller annat triagesystem
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Samtal med patient/närstående/boende om sjukhistoria och symtom
  • Rapport från ambulans
  • Undersökning
  • Värdering av RETTS, NEWS2 eller annat triagesystem
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriv symtom (patient, närstående, boende)
B Beslut: Kriterier för sepsislarm?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Om infektionsmisstanke och RETTS röd eller NEWS2 ≥7 eller motsvarande nivå med annat triagesystem, i ambulans eller på akutmottagning (= kriterier för allvarlig sepsis): fortsätt till (D)
  • Övriga patienter: fortsätt till (C)
C Vård enligt rutin på akutmottagningen, inklusive värdering enligt RETTS, NEWS2, annat triagesystem
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Vård och monitorering med RETTS, NEWS2, annat triagesystem enligt akutmottagningens rutin
  • Om misstanke om allvarlig sepsis uppkommer under vistelsen på akutmottagningen, fortsätt till (A)
  • Om ingen ny misstanke om allvarlig sepsis, ges vård och behandling utanför vårdförloppet, fortsätt till Utgång: Beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas
D Beslut: Sepsislarm aktiveras
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Patienten får hög prioritet, direkt läkarkontakt
  • Fortsätt till (E)

Mätbar del av vårdförloppet startar.

E Medicinsk bedömning, handläggning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Diagnos, behandling, vårdnivå, monitorering

  • Provtagning med laktat, blododling, riktade odlingar
  • Ställningstagande till antibiotika enligt Svenska infektionsläkarföreningens rekommendationer [19]
  • Ställningstagande till intravenös vätska och andra åtgärder för att stabilisera sviktande vitala funktioner
  • Lumbalpunktion vid misstanke om meningit
  • Överväg undersökning med bildteknik för identifiering av infektionsfokus
  • Överväg terapeutisk intervention mot infektionsfokus
  • Besluta om fortsatt vårdnivå och att eventuellt avstå från livsuppehållande behandling
  • Gör en individuell plan för monitorering med behandlingsmål, t ex enligt Svenska infektionsläkarföreningens rekommendationer [19]  

Samråd med infektionsjour [14] [20]

Vid behov samråd med intensivvård (IVA) eller intermediärvård (IMA)

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Samråd med patient eller närstående om vårdnivå eller livsuppehållande behandling
F Beslut: Föreligger sepsismisstanke?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja: fortsätt till (G)
  • Nej: fortsätt till Utgång: Beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas
G Monitorering av vitala funktioner, till exempel med hjälp av NEWS2
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Monitorering med NEWS2 enligt åtgärdstrappa [7] , följ upp individuella behandlingsmål från (E)

Observera att åtgärder under vårdtiden i slutenvården inte beskrivs i detta vårdförlopp.

H Vid försämring/utebliven förbättring, ev. samråd med IVA/IMA
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samråd med IVA/IMA till exempel vid:

  • Försämrade vitala funktioner, identifierat t ex genom ökande NEWS2 poäng [7]
  • Stigande laktat trots att intravenös kristalloid vätska givits
  • Ej uppfyllda behandlingsmål enligt (E)
  • Försämring avseende allmäntillstånd, oro hos vårdpersonalen avseende hur patientens tillstånd utvecklas

Sluten vård

Beskrivs inte i vårdförloppet

Utskrivning

I Beslut: Förelåg sepsis?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja – om initial infektionsutlöst SOFA-ökning med ≥ 2 poäng fortsätt till (J)
  • Nej – om kriterier för ja inte uppfylls: fortsätt till Utgång: Beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas

* Automatisk uträkning av SOFA är en förutsättning för bred implementering av korrekt diagnossättning

J Diagnossättning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Om sepsis förelegat under vårdtiden ska diagnoskod R65.1 (sepsis) eller R57.2 (septisk chock) sättas som tilläggsdiagnos efter [17] [16] infektionsdiagnosen [6] [5] [19] [21]

K Beslut: Skrivs patienten ut vid liv?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja: fortsätt till (L)
  • Nej (avliden): fortsätt till Utgång: Beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas
L Information och dialog med patient/närstående/kommunal representant
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Information om

  • vad som hänt under vårdtiden
  • vad patienten kan vänta sig under närmaste tiden framöver
  • varningstecken, vart patienten kan vända sig vid frågor eller försämring

Skriftlig information till patient som skrivs ut efter vård för sepsis kan hämtas från Sepsisfonden

Planering och bokning av uppföljande patientkontakt

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om varningstecken och kontaktvägar vid försämring

Uppföljning

M Patientkontakt efter 2-6 veckor
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Samtal om hur patienten mår. Råd om vaccination. Vid kvarvarande eller nya symtom, hänvisning till adekvat sjukvårdsenhet [17] .
  • Strukturerad hälsoenkät (EQ-5D) önskvärd
  • Fortsätt till Utgång: Beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Redogör för mående

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Medverkan i utredning och behandling

Personcentrering är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

På akutmottagning är patienter med allvarlig sepsis mycket sjuka och har oftast svårt att medverka i diskussioner om sin vård. I det här skedet bör behandlingen ske enligt rutin utan dröjsmål och därmed är tidsutrymmet för diskussioner med patient och närstående begränsat, men en sådan diskussion bör initieras när så är möjligt.

En punkt som är viktig att diskutera med patient och närstående är ställningstagande till att avstå från att ge livsuppehållande vård, där patientens egen inställning har stor betydelse. Det är också viktigt att patient och närstående fortlöpande informeras om vilka åtgärder som utförs och varför.

En viktig del av personcentreringen är att patienten ges möjlighet att beskriva sina upplevelser om den givna vården. Personcentreringen förstärks då man inför utskrivning tillsammans med patienten, och närstående där så är tillämpligt, diskuterar och kommer överens om och planerar den fortsatta vården samt när kontakt med vården ska ske och vem som kan kontaktas om patienten får nya varningstecken. Därmed uppfylls väsentliga delar av patientkontraktet.

I samband med utskrivning är det viktigt att patient och närstående informeras om punkterna enligt (L) i åtgärdsbeskrivningen och om strukturen och målen för uppföljningen.

Stöd och information för patient och närstående

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • kunskapen om patienter med sepsis behöver förbättras
  • patienter med allvarlig sepsis identifieras inte alltid tillräckligt snabbt
  • variation i övervakning av patienters vitala parametrar
  • patientens behov av återhämtning behöver uppmärksammas mer
  • patientens sepsisdiagnos registreras inte alltid.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med sepsis.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med sepsis.

Vårdförloppets mål

Målen med vårdförloppet är att en större andel patienter med allvarlig sepsis ska

  • upptäckas tidigt och få adekvat undersökning, behandling och monitorering
  • få en korrekt sepsisdiagnos
  • få adekvat information och uppföljning.

Med hjälp av en förbättrad handläggning av tillståndet kan sannolikt morbiditeten och eventuellt mortaliteten i patientgruppen minska.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Resultatmått

  • Andel patienter med allvarlig sepsis som lever 30 dagar respektive 90 dagar efter ankomst till sjukhus
  • Antal dagar vid liv utanför sjukhus (rehab/geriatrik inräknat) från ankomst (dag 0) till dag 90
  • Hälsorelaterad livskvalitet (enligt EQ-5D [22] ) vid uppföljningen 2-6 veckor efter utskrivning

Processmått

  • Andel patienter med blododling tagen före påbörjad antibiotikabehandling
  • Andel patienter med laktat taget inom 1 timme från ankomst
  • Andel patienter med antibiotikabehandling påbörjad inom 1 timme från ankomst
  • Andel patienter där infektionsläkare var involverad på akutmottagningen
  • Andel utskrivna vårdförloppspatienter med uppföljning genomförd
  • Andel patienter med ICD-10-kod R65.1 eller R57.2 satt som tilläggskod
  • Andel patienter med någon behandlingsbegränsning satt inom 36 timmar från ankomst
  • Inläggning på intensivvårdsavdelning inom 36 timmar från sjukhusankomst
  • Vasopressor-behandling påbörjad inom 36 timmar från sjukhusankomst

Sammanfattning av vårdförloppet

Världshälsoorganisationen WHO har antagit en resolution om sepsis och uppmanat medlemsländerna att utveckla nationella processer för att förbättra sepsisvården. I linje med detta har sepsis valts ut som diagnosgrupp för Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp i Sverige. En nationell multidisciplinär arbetsgrupp, inklusive en patientrepresentant, har utvecklat ett Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för sepsis, som godkändes för implementering 2021. Arbetsgruppen kartlade utmaningar och behov kring sepsisvården, och beslutade att fokusera på följande fyra områden: 1) sepsisalarm för tidig upptäckt och optimering av vården för de svårast sjuka sepsispatienterna på akuten; 2) korrekt kodning av sepsisdiagnos; och 3) strukturerad information vid utskrivning och strukturerad telefonuppföljning efter sepsisvård.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp sepsis är avgränsat till vuxna patienter som på akutmottagning har infektion i kombination med höga triagepoäng enligt akutmottagningens ordinarie triagemetod.

Patientgruppen kommer att följas upp med kvalitetsindikatorer för överlevnad, vårdtid, hälsorelaterad livskvalitet, processmått för evidensbaserade åtgärder i initialskedet, samt diagnossättning. För flera föreslagna indikatorer saknas idag andra datakällor än lokala vårddatasystem. Här kommer diskussioner och ställningstaganden behöva ske i den nationella organisationen för kunskapsstyrning.

En hälsoekonomisk analys indikerar att implementering av vårdförlopp sepsis sannolikt inte kommer att vara kostnadsdrivande.

Förhoppningen är att Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp sepsis och dess monitorering kommer att bidra till en mer effektiv och jämlik sepsisvård och förbättra möjligheterna att utveckla sepsisvården i Sverige.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om patientkontrakt

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Kvalitetsindikatorkatalogen

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Vården i siffror

Relaterad information

Internationella vårdprogram/konsensusdokument

Nationella vårdprogram/konsensusdokument

Regionala vårdprogram

Kompletterande underlag

  1. Singer M, Deutschman CS, Seymour CW, Shankar-Hari M, Annane D, Bauer M, et al. The Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA 2016; 315(8):801-10 ⏎
  2. Mellhammar L, Wullt S, Lindberg A, et al. Sepsis incidence: a population-based study. Open Forum Infect Dis. 2016;3(4):ofw207 ⏎
  3. Ljungström L, Andersson R, Jacobsson G. Incidences of community onset severe sepsis, sepsis-3 sepsis, and bacteremia in Sweden–a prospective population-based study. PLoS One. 2019;14(12):e0225700. doi:10.1371/journal.pone.0225700 ⏎
  4. Cecconi M, Evans L, Levy M, Rhodes A. Sepsis and septic shock. Lancet. 2018; 392(10141):75- 87 ⏎
  5. Reinhart K, Daniels R, Kissoon N, Machado FR, Schachter RD, Finfer S. Recognizing Sepsis as a Global Health Priority - A WHO Resolution. N Engl J Med 2017; 377(5):414-7 ⏎
  6. Brink M, Cronqvist J, Fagerberg A, Lindgren P, Lipcsey M, Okas M, et al. Nu gäller Sepsis-3 for definitioner och diagnostiska kriterier - De nya internationella begreppen ska användas i svensk sjukvard - bland annat ska >>SIRS<< och >>svar sepsis<< skrotas. Läkartidningen. 2018; 115 ⏎
  7. Löf (Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag). National Early Warning Score 2. Löf (Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag); 2018, citerat 21 juni 2023. Tillgängligt på https://lof.se/filer/NEWS2-broschyr.pdf ⏎
  8. Evans L, Rhodes A, Alhazzani W, et al. Surviving sepsis cam-paign: international guidelines for management of sepsis andseptic shock: 2021. Crit Care Med. 2021;49(11):e1063–e1143 ⏎
  9. Seymour CW, Gesten F, Prescott HC, Friedrich ME, Iwashyna TJ, Phillips GS, et al. Time to Treatment and Mortality during Mandated Emergency Care for Sepsis. N Engl J Med 2017; 376(23):2235-44 ⏎
  10. Liu VX, Fielding-Singh V, Greene JD, Baker JM, Iwashyna TJ, Bhattacharya J, et al. The Timing of Early Antibiotics and Hospital Mortality in Sepsis. Am J Respir Crit Care Med 2017; 196(7):856-63 ⏎
  11. Andersson M, Ostholm-Balkhed A, Fredrikson M, Holmbom M, Hallgren A, Berg S, et al. Delay of appropriate antibiotic treatment is associated with high mortality in patients with community-onset sepsis in a Swedish setting. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2019; 38(7):1223-34 ⏎
  12. Rosenqvist M, Bengtsson-Toni M, Tham J, Lanbeck P, Melander O, Åkesson P. Improved outcomes after regional implementation of Sepsis Alert: a novel triage model. Crit Care Med 2020; 48(4):484-90 ⏎
  13. Levy MM, Gesten FC, Phillips GS, Terry KM, Seymour CW, Prescott HC, et al. Mortality Changes Associated with Mandated Public Reporting for Sepsis. The Results of the New York State Initiative. Am J Respir Crit Care Med 2018; 198(11):1406-12 ⏎
  14. Viale P, Tedeschi S, Scudeller L, Attard L, Badia L, Bartoletti M, et al. Infectious Diseases Team for the Early Management of Severe Sepsis and Septic Shock in the Emergency Department. Clin Infect Dis 2017; 65(8):1253-9 ⏎
  15. Rosenqvist M, Fagerstrand E, Lanbeck P, Melander O, Åkesson P. Sepsis Alert - a triage model that reduces time to antibiotics and length of hospital stay. Infect Dis (Lond.) 2017; 49(7):507-13 ⏎
  16. Iwashyna TJ, Ely EW, Smith DM, Langa KM. Long-term cognitive impairment and functional disability among survivors of severe sepsis. JAMA 2010; 304(16):1787-94 ⏎
  17. Prescott HC, Angus DC. Enhancing Recovery From Sepsis: A Review. JAMA 2018; 319(1):62-75 ⏎
  18. STRAMA. Tecken på allvarlig infektion hos vuxna. 2018, citerat 9 sept 2023, tillgängligt på https://strama.se/wp-content/uploads/2022/10/Tecken-pa-allvarlig-infektion-hos-vuxna-Fardigt-dok0.1-1.pdf ⏎
  19. Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogrammet för sepsis och septisk chock. 2022, citerat 8 sept 2023, tillgängligt på https://infektion.net/wp-content/uploads/2022/07/vardprogram_sepsis_maj-2023.pdf ⏎
  20. Madaline T, Wadskier Montagne F, Eisenberg R, Mowrey W, Kaur J, Malik M, et al. Early Infectious Disease Consultation Is Associated With Lower Mortality in Patients With Severe Sepsis or Septic Shock Who Complete the 3-Hour Sepsis Treatment Bundle. Open Forum Infect Dis 2019; 6(10):ofz408 ⏎
  21. Socialstyrelsen. Anvisningar för kodning av sepsis och septisk chock, citerat 8 sept 2023, tillgängligt på www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2021-10-7599.pdf>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2021-10-7599.pdf ⏎
  22. Mouncey PR, Osborn TM, Power GS, Harrison DA, Sadique MZ, Grieve RD, et al. Protocolised Management In Sepsis (ProMISe): a multicentre randomised controlled trial of the clinical effectiveness and cost-effectiveness of early, goal-directed, protocolised resuscitation for emerging septic shock. Health Technol Assess 2015; 19(97):i-xxv, 1-150 ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.