Hitta på sidan

Virusvårtor

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet omfattar virusvårtor i hud, främst hand- och fotvårtor. Separata rekommendationer finns för kondylom och mollusker.

Om hälsotillståndet

Definition

Virusvårtor är hudförändringar orsakade av humant papillomvirus (HPV) genom infektion av epidermala celler. [1]

Förekomst

Virusvårtor är mycket vanligt, de flesta har någon gång i livet haft vårtor. Vårtor är vanligast hos barn och unga vuxna och ovanligt innan 5 års ålder. [1][2]

Orsaker

Virusvårtor orsakas av humant papillomvirus (HPV) som infekterar epidermala celler. Det finns över 200 subtyper av HPV. HPV-typ och lokalisation på kroppen avgör vilken typ av vårta man får. Cellproliferation gör att vårtan växer. HPV kan även vara vilande i de epidermala cellerna. [2][3]

Smitta kan ske genom direkt hudkontakt, indirekt kontakt genom exempelvis golvytor i badhus eller som autoinokulation vid exempelvis kliande, nagelbitning eller rakning. Man tror att smittan sker genom att virus tränger in genom skadad hud, men evidensen är låg. [2][4]

Inkubationstiden är ofta flera månader.

Riskfaktorer

Immunsuppression ökar risken för att få virusvårtor.

Sjukdomsförlopp

Virusvårtor är ett självläkande tillstånd när kroppens immunförsvar uppmärksammat vårtviruset. Läkningen kan ta månader till år. Processen kan påskyndas genom egenvård. [5]

Utredning

Symtom

Symtom som uppstår vid virusvårtor:

  • hudfärgade utväxter som kan vara kosmetiskt störande
  • smärta och obehag (om under fotsula, nära nagelband eller på ögonlock)
  • klåda.

Bilder på olika vårttyper finns på webbplatsen Dermnet (engelska).

Verruca vulgaris

Verruca vulgaris kännetecknas av:

  • ojämn yta, hyperkeratotisk, ibland mörka punkter i ytan (blödning i dermala papiller)
  • enstaka eller multipla
  • vanligen på händer och fingrar.

Verruca plantaris

Verruca plantaris är:

  • en fotvårta, ofta hård
  • ibland inåtväxande
  • ofta multipla.

Verruca plana

Verruca plana är:

  • en platt, hudfärgad vårta
  • ofta multipla millimeterstora papler, i exempelvis linjär spridning efter rivning
  • vanliga i ansikte och handryggar hos barn, ibland på armar eller på underben hos kvinnor efter rakning.

Filiform vårta

Filiforma vårtor är:

  • hudfärgade och stjälkade
  • ofta multipla, speciellt på läppar eller näsa.

Mosaikvårta

Mosaikvårtor kännetecknas av:

  • flera mindre vårtor som växer ihop till ett större sammanhängande område med vårtor
  • ofta flera centimeter stora
  • vanligare på områden som utsätts för tryck, såsom fotsulor och på varma och fuktiga fötter.

Handläggning vid utredning

Utredning enligt följande:

  • Klinisk diagnos (ofta typiskt utseende).
  • Dermatoskopi kan vara till hjälp. Vid verruca vulgaris kan man se mörka punkter med vit halo i ytan när de är nedhyvlade, vilket beror på blödning i dermala papillernas kapillärer.
  • Stansbiopsi vid osäkerhet (utförs sällan i praktiken).
  • Tänk på underliggande sjukdomar om det finns många och svårbehandlade vårtor. [2][6]
  • Vid misstanke om malignitet eller diagnostisk osäkerhet, ta kontakt med hudmottagning.

Differentialdiagnoser

Tillstånd som kan ge liknande symtom:

  • klavus (liktorn)
  • mollusker
  • kondylom
  • verruköst nevus eller skin tags
  • seborroisk keratos
  • lichen planus eller lichen nitidus
  • ärr
  • malignitet
  • palmoplantar keratoderma
  • Mycobacterium marinum-infektion.

Behandling

Handläggning vid behandling

Asymtomatiska vårtor behöver inte behandlas men egenvård kan utföras om vårtan ger ömhet eller är kosmetiskt störande. Primär behandling är egenvård med salicylsyra eller frysbehandling. Kirurgi, acitretin och laser kan i undantagsfall genomföras via hudklinik. De flesta nämnda behandlingarna har effekt men återfallsrisken är stor. [2][6]

Förebyggande åtgärder

Allmänna råd för att undvika smitta brukar vara nedanstående punkter:

  • Undvik att gå barfota i allmänna bad och duschar.
  • Använd inte andras handdukar och skor.
  • Peta eller klia inte på vårtor.
  • Täck vårtor för att minska smittspridning.

Dock är det tveksamt med nyttan då HPV är vida spritt i samhället och förekommer som latent infektion.

Egenvård

Salicylsyra, myrsyra, triklorättiksyra

Olika typer av lösningar som irriterar och mjukar upp vårtan finns receptfritt.

Patienten kan fila vårtan och behandla med lösning eller plåster. Filning underlättas om vårtan är uppmjukad med vatten. Till barn rekommenderas denna behandling då den är lättillgänglig och relativt smärtfri.

Frysbehandling

Frysbehandling finns receptfritt, men är inte jämförbart med flytande kväve i effekt.

Frysbehandling ger ofta blåsor och övergående lokal smärta. Ofta behövs flera frysningar med fyra veckors mellanrum.

Frysbehandling bör undvikas till yngre barn på grund av att det är smärtsamt både under och lite efter behandlingen. Om man ändå väljer att behandla mindre barn bör man använda lokalbedövande plåster innan.

Komplikationer

Långvarig lokal smärta och bestående ärr kan uppstå efter frysbehandling, hyvling och framför allt kirurgi. Sekundärinfektion förekommer. Vid nedsatt immunförsvar som till exempel vid organtransplantation eller allvarlig immunbrist kan vårtorna vara stora och utbredda och svara dåligt på behandling. Det finns ovanliga HPV-hudinfektioner (till exempel epidermodysplasia verruciformis) som ger ökad risk för skivepitelcancer. [3]

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Vårtor på händer och fötter, 1177

  1. Kwok CS, Gibbs S, Bennett C, Holland R, Abbott R. Topical treatments for cutaneous warts. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Sep 12;2012(9):CD001781 ⏎
  2. Zhu P, Qi RQ, Yang Y, Huo W, Zhang Y, He L, et al. Clinical guideline for the diagnosis and treatment of cutaneous warts (2022). J Evid Based Med. 2022 Sep;15(3):284-301 ⏎
  3. Sterling JC et al British Association of Dermatologists' guidelines for the management of cutaneous warts 2014 Br J Dermatol. 2014 Oct;171(4):696-712 ⏎
  4. Loo SK, Tang WY. Warts (non-genital). BMJ Clin Evid. 2014 Jun 12;2014:1710 ⏎
  5. Kuwabara AM, Rainer BM, Basdag H, Cohen BA. Children with Warts: A Retrospective Study in an Outpatient Setting. Pediatr Dermatol. 2015 Sep-Oct;32(5):679-83 ⏎
  6. Bristow I. Paediatric Cutaneous Warts and Verrucae: An Update. Int J Environ Res Public Health. 2022 Dec 7;19(24):16400 ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.