Hitta på sidan
Psoriasis
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation handlar om psoriasismanifestationer i hud hos vuxna. Psoriasisartrit och pustulosis palmoplantaris (ett tillstånd besläktat med psoriasis) har separata rekommendationer.
Om hälsotillståndet
Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ge symtom i hud och leder och ökad förekomst av inflammation i tarm och ögon.
Förekomst
- Prevalensen i Sverige uppskattas till 2–4 %.
- Psoriasis kan debutera i alla åldrar. I hälften av fallen debuterar sjukdomen före 25 års ålder.
- Män och kvinnor drabbas lika ofta.
Orsaker
Orsaken till sjukdomen är inte fullt känd men både immunologiska och genetiska faktorer bidrar, tillsammans med omgivningsfaktorer.
Riskfaktorer
Ärftlighet är den mest betydande riskfaktorn. Risken att insjukna är 25 % om en förstagradssläkting har psoriasis, 65 % om två förstagradssläktingar har psoriasis.
Utlösande faktorer
Yttre och inre faktorer kan trigga skov eller försämra psoriasis.
Vanliga faktorer är:
- infektioner – framförallt streptokockinfektion
- skada mot huden – Köbnerfenomen
- rökning
- övervikt
- läkemedel – till exempel betablockerare, litium och klorokin
- psykologisk stress.
Samsjuklighet
- Metabolt syndrom med hypertension, typ 2-diabetes, hyperlipidemi och fetma
- Hjärt-kärlsjukdom
- Psykisk ohälsa – depression, oro och självmordstankar, delvis på grund av immunologiska faktorer kopplade till psoriasis
- Inflammatoriska tarmsjukdomar
- Ögoninflammationer som uveit och episklerit
Utredning
Symtom
Olika symtom och psoriasisvarianter kan förekomma samtidigt och den kliniska bilden kan variera under livet. Ofta går sjukdomen i skov.
Plackpsoriasis (psoriasis vulgaris)
- Förekomst – utgör majoriteten av all psoriasis
- Utseende – rodnade skarpt avgränsade fjällande infiltrerade utslag, silverfärgade med stearinfjällsfenomen och punktformiga blödningar om fjäll avlägsnas
- Storlek – kan variera stort, från < 1 cm till > 20 cm
- Lokalisation – oftast symmetriskt på sträcksidor av armbågar eller knän, ryggslut och hårbotten
Guttat psoriasis
- Förekomst – vanligare hos yngre, uppstår akut, ofta efter infektion, särskilt streptokocktonsillit
- Utseende – små droppformade utspridda röda fjällande utslag
- Lokalisation – ofta spritt över bål, armar och ben
Invers psoriasis
- Förekomst – ovanlig
- Utseende – skarpt avgränsade rodnade fläckar utan fjällning
- Lokalisation – i hudveck, särskilt i crena ani, axiller, ljumskar, navel, i och bakom öron
Pustulös psoriasis
- Förekomst – mycket ovanlig
- Utseende – utbredd rodnad med inslag av små talrika sterila pustler
- Lokalisation – kan vara begränsad till ett litet område (lokaliserad pustulös psoriasis) eller hela kroppen (generaliserad pustulös psoriasis)
Erytroderm psoriasis (erytrodermi)
- Förekomst – mycket ovanlig
- Utseende – rodnad fjällande hud
- Lokalisation – täcker större delen av kroppsytan
Psoriasis i hårbotten
- Förekomst – mycket vanlig, psoriasis debuterar ofta i hårbotten
- Utseende – fjällning
- Övriga symtom – ibland klåda
Nagelpsoriasis
- Förekomst – ses hos hälften av alla med hudsymtom
- Utseende – nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar
Psoriasisartrit
- Förekomst – omkring hälften av patienter med psoriasis drabbas av värk och ledbesvär och ungefär hälften av dessa utvecklar psoriasisartrit. Hos 15–20 % debuterar ledsymtom före hudsymtomen
- Lokalisation – bland annat leder (artrit), rygg (spondylit) och sen- och muskelfästen (entesit)
Anamnes
- Hudförändringar – debut, utbredning och förlopp, efterfråga även symtom genitalt och analt
- Värk – eller andra symtom från leder, rygg eller senfästen
- Livskvalitet
- Samsjuklighet – inklusive tarm- och ögonbesvär
- Nuvarande sjukdomar – särskilt hypertoni, typ 2-diabetes och hyperlipidemi
- Livsstilsfaktorer – framförallt tobaksbruk
- Ärftlighet
Status
- Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI
- Hjärta, blodtryck
- Hudstatus – inklusive hårbotten, bakom öron, genitalt och i crena ani
- Nagelförändringar – dystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar
- Vid behov – psykiskt status, led- och ryggstatus samt bedömning av senor och muskelfästen
Handläggning vid utredning
- Psoriasis är en klinisk diagnos. Biopsi ger sällan hjälp då histologin oftast blir ospecifik.
- Svalgodling rekommenderas vid snabb försämring och vid guttat psoriasis.
- Erytrodermi och generaliserad pustulös psoriasis bör remitteras akut.
Differentialdiagnoser
- Hud – framförallt eksem, svampinfektion, pityriasis rosea
- Nagel – nagelsvamp, tidigare trauma mot nagelanlag
Behandling
Handläggning vid behandling
- Optimera utlösande faktorer och samsjuklighet – särskilt kardiovaskulär sjukdom och psykisk ohälsa.
- Erbjud patientutbildning – speciellt vid nydebuterad psoriasis, överväg utbildning via specialiserad vård.
- Välj hudbehandling – individanpassa utifrån symtom och lokalisation.
- Ombesörj samtalsstöd eller KBT – utifrån patientens behov.
- Konsultera specialiserad vård – vid utbredd sjukdom (riktvärde >10 % av kroppsytan), svår hand- och fotpsoriasis, eller otillräcklig behandlingseffekt.
Patienten kan behöva hjälp från flera olika discipliner, särskilt vid ledengagemang eller samsjuklighet.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel att överväga:
- Mjukgörande – rekommenderas för avfjällning, vid behov med tillsats av salicylsyra.
- Topikal behandling med kortison – en applikation dagligen föredras oftast.
- Topikal underhållsbehandling med kortison – 1 till 2 gånger i veckan i några veckor för att undvika recidiv.
- Beredningsform – salva, kräm, gel, emulsion eller lösning väljs utifrån lokalisation, symtom och patientens preferens.
- Ocklusion – kan övervägas kortvarigt för mer effekt.
- Topikal kalcipotriol – kan användas med eller utan kombination med kortison.
Kropp
- Avfjällning med mjukgörande, vid behov med tillägg av salicylsyrevaselin eller salicylsyra i kräm 2 %
- Kortison grupp III – guttat psoriasis och plackpsoriasis
- Kalcipotriol – plackpsoriasis
- Kombination av kortison och kalcipotriol – plackpsoriasis
Maximal dos kalcipotriol är 15 g dagligen eller maximal andel behandlad kroppsyta 30 %.
Ansikte eller invers psoriasis
- Kortison grupp I-II
- Kan vid behov kombineras med mikonazol eller ekonazol
Hårbotten
- Avfjällning av tjocka plack med mjukgörande, eventuellt salicylsyra 2 % – 5 % i kräm eller olja
- Kortison grupp III-IV som lösning
Schamponera håret före tillsats av vatten för enklare urtvättning vid behandling.
Ljusbehandling
Handläggningsråd ljusbehandling (internt dokument – pdf)
Avfjällande
salicylsyrapreparat D02AF
SALICYLSYRA 2-5 % i ESSEX/DECUBAL/LOCOBASE APL
Till barn är lägre procentsatser att föredra.
kalcipotriol + betametason D05AX52
KALCIPOTRIOL+BETAMETASON generiska alternativ, salva, gel till hårbotten
Mjukgörande
Förskrivning av mjukgörande på recept bör förbehållas patienter med eksem, psoriasis eller iktyos, se läkemedelskommitténs rekommendation gällande receptfria läkemedel (pdf)
karbamid D02AE01
CANODERM kräm
propylenglykol D02AX
PROPYDERM kräm
Propylenglykol har även viss antimykotisk effekt.
Levnadsvanor
Bedöm patientens behov av och erbjud framförallt stöd för:
- rökstopp
- fysisk aktivitet
- viktminskning vid övervikt eller fetma.
Uppföljning
Psoriasis är ofta underbehandlad. Följ upp insatt behandling och justera dos eller val av läkemedel om effekten inte är tillräcklig.
Följ särskilt upp kardiovaskulära riskfaktorer, metabolt syndrom och livskvalitet.
Komplikationer
- Hudsymtom – psykosocial inverkan på livskvalitet, inskränkning av arbetsliv och socialt liv
- Hjärt-kärlsjukdom – vid svår psoriasis
- Depression – delvis på grund av en ökning av proinflammatoriska cytokiner
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd om psoriasis och pustulosis palmoplantaris (ppp), Socialstyrelsen
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Snabbutbildning om psoriasis som sammanfattar det allra viktigaste om psoriasis; sjukdomen, samsjuklighet, vad patienten själv kan göra och vilka behandlingsalternativ som finns.
