Hitta på sidan
Klåda
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet syftar till att ge en överblick av olika orsaker till och behandlingar av klåda.
Om hälsotillståndet
Definition
Klåda (pruritus) definieras som ett behov av att klia sig. Kronisk klåda innebär klåda i mer än 6 veckor. Generaliserad klåda innebär klåda över hela kroppen.
Orsaker
Klåda är ett symtom som kan ha olika orsaker i hud såväl som systemiskt.
Uppdelning av orsaker
Kronisk klåda har antingen en bakomliggande hudsjukdom som orsak, där patienten uppvisar primära hudförändringar, eller en annan, ofta internmedicinsk eller psykiatrisk orsak, där patienten uppvisar hudförändringar sekundärt till rivning.
Exempel på primära hudförändringar är erytem, ödem, fjällning, blåsor, kvaddlar och skabbgångar.
Exempel på sekundära hudförändringar är rivmärken (exkoriationer), sår, sprickor (fissurer), lichenifiering (förtjockning) och noduli.
Orsaker primära hudförändringar
Exempel på hudsjukdomar som kan ge kronisk klåda med primära hudförändringar:
- torr hud (xerosis cutis)
- eksem – främst atopiskt eksem eller kontakteksem
- psoriasis – kan ge lokaliserad eller generaliserad klåda
- urtikaria
- dermografism – huden reagerar med röda, upphöjda linjer vid lätt tryck eller rivning
- lichen planus
- bullös pemfigoid – ofta svår klåda under lång tid innan blåsor uppträder
- hudinfektion – svamp, bakterier eller virus
- hudangrepp av insekt eller parasit – löss, skabb, mygg eller annat
- hudtumörer – benigna och maligna.
Orsaker sekundära hudförändringar
Exempel på orsaker till kronisk klåda med sekundära hudförändringar:
- endokrin sjukdom – framför allt hyper- eller hypotyreos, diabetes mellitus och hyperparathyroidism
- organsjukdom – som vid njur-, lever- eller gallsjukdom
- läkemedelsbehandling – till exempel opioider, statiner, ARB- och ACE-hämmare, coxhämmare, antibiotika eller naturläkemedel
- paramalignt fenomen – särskilt vid hematologisk malignitet (ovanligt vid solid tumör)
- hudlymfom
- reumatisk sjukdom – dermatomyosit, sklerodermi eller primärt Sjögrens syndrom
- infektionssjukdom – till exempel hepatit B, hepatit C, hiv eller aids
- graviditet
- psykogen orsak – till exempel depression, ångest, vanföreställningssyndrom
- neuropatisk orsak – rizopatier, neurologisk dysfunktion (till exempel postherpetiskt och vid MS).
Försämrande faktorer
Faktorer som kan försämra eller underhålla klåda oavsett bakomliggande orsak är torr hud (xerosis cutis) eller återkommande rivning.
Utredning
Symtom
Klåda.
Anamnes
Fråga om:
- debut – omständigheter kring debut av klåda
- förlopp – utveckling över tid, tidpunkt när klådan är värst
- utbredning – lokal eller generell
- försämrande eller förbättrande faktorer
- andra hudsymtom eller hudsjukdomar
- andra sjukdomstillstånd – särskilt paramaligna symtom eller systemsjukdomar
- läkemedel – framför allt nyinsatta eller dosökade
- klåda hos personer i hushållet eller hos andra nära kontakter
- byte av bostad eller arbetsplats
- graviditet
- resor
- psykiatriska sjukdomstillstånd – i synnerhet ångestproblem
- andra orsaker – hälsokostpreparat, droger, patientens egen misstanke.
Status
Utför hudinspektion inklusive kontroll för skabbgångar.
Vid generell klåda undersök särskilt:
- allmäntillstånd – viktnedgång, feber, ikterus
- lymfkörtlar – körtelförstoring
- sköldkörtel – knöl, struma
- buk – förstorad lever, mjälte
- neurologi – sensibilitetsrubbningar
- psykiatri – orimlig rastlöshet, konfabulering.
Handläggning vid utredning
Bedöm om klinisk bild tyder på lokaliserad eller generaliserad klåda, samt om patienten uppvisar primära hudförändringar. Se över patientens läkemedel.
Vid oklar diagnos, överväg kontakt med specialiserad vård.
Provtagningar
Ta prover utifrån klinisk misstanke om bakomliggande orsak.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandla i första hand bakomliggande orsak. Ge råd om egenvård. Överväg läkemedelsbehandling i specifika fall.
Överväg psykologisk behandling eller samtalsstöd vid psykogen klåda, stressrelaterade besvär eller behov av copingstrategier vid kronisk klåda.
I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård utifrån bakomliggande orsak.
Egenvård
Ge råd om att den viktigaste egenvårdsåtgärden är att regelbundet smörja med mjukgörande krämer, särskilt vid torr hud.
Ge även råd om att:
- mildra torr hud
- prova att duscha och bada mindre
- byta tvål mot olja
- undvika irritativa ämnen
- undvika värme
- sova i svalt sovrum
- bära luftiga, löst sittande kläder
- undvika aktiviteter som ökar hudens blodflöde: alkohol, stress med mera.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Förslag på läkemedel är:
- tillräcklig kraftigt topikalt kortison, minst grupp 3 (förutom i ansikte), kan ha effekt på klåda med lokal hudinflammation
- äldre sederande antihistamin till natten kan förbättra sömnkvaliteten och minska oro, men moderna allergiläkemedel har endast effekt på histaminutlöst klåda.
- hydroxizin N05B B01
HYDROXIZIN generiska alternativ
Äldre: Beakta maxdos till äldre, 50 mg. Antikolinerga biverkningar med risk för bland annat kognitiva störningar och risk för hjärtrytmrubbningar. - desloratadin R06AX27
DESLORATADIN generiska alternativ
Icke-sederande alternativ
Komplikationer
Sekundärinfektion i rivmärken kan förekomma men kräver sällan behandling. Lichenifiering går oftast i regress med adekvat behandling.
Kronisk klåda kan ge sömnsvårigheter och även sänkt livskvalitet.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Lokala tillägg om läkemedelsbehandling är gjorda av Norrbottens läkemedelskommitté.
