Hitta på sidan

Venös insufficiens och varicer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Ställningstagande har gjorts att det inte behövs ett lokalt tillägg för Region Norrbotten.

Omfattning av kunskapsstödet

Om hälsotillståndet

Definition

Venös sjukdom i benen innebär insufficienta klaffar i ytliga vener, vanligen varicer (åderbråck), eller i djupa vener efter blodpropp (posttrombotiska tillstånd).

Förekomst

Varicer förekommer hos 20–30 procent av befolkningen och förekomsten ökar med ålder.

Varje år nyinsjuknar cirka 0,03 procent (3 000 individer) av befolkningen med venösa bensår.

Av dessa orsakas majoriteten av varicer och en mindre andel av annan typ av venös sjukdom.

Orsaker

Varicer orsakas av en bindvävsdefekt i venväggen.

Varicer är den vanligaste underliggande orsaken till venösa bensår.

Riskfaktorer

Dessa faktorer ger ökad risk för venös insufficiens och varicer:  

  • hereditet 
  • ökande ålder 
  • graviditet och multiparitet 
  • långvarigt ökat buk- och intravenöst tryck, till exempel vid fetma 
  • stående yrke 
  • tidigare djup ventrombos (DVT). 

Sjukdomsförlopp

Vid långtidsuppföljning utvecklar en tredjedel av personer med okomplicerade varicer venösa hudförändringar.

Utredning

Bedömning och medicinsk prioritering görs med en sammanvägning av anamnes, symtom och kliniska tecken. 

Symtom

Varicer är ofta ett asymtomatiskt bifynd och endast kosmetiskt störande. Vid ökande refluxvolym kan varicer ge ospecifika bensymtom som tyngdkänsla, klåda och smärta. Posttrombotiska förändringar i djupa vener ger samma typ av besvär men kan i vissa fall även ge smärtor vid gång, så kallad venös claudicatio. 

Venösa symtom förvärras av stillasittande eller långvarigt stående och lindras ofta av kompressionsstrumpor.

Anamnes

  • Tidigare bensår, blödningar från varicer, tromboflebiter, djup ventrombos samt tidigare behandlingar för varicer 
  • Grad av besvär, påverkan på arbetsförmåga och livskvalitet 
  • Symtomförbättring av kompressionsstrumpor - förekommer oftare vid venös insufficiens än vid annan genes till symtomen tex ischias 
  • Övriga relevanta sjukdomar 

Status

  • Allmäntillstånd 
  • Om dominerande symtom är bensvullnad undersök hjärta och lungor avseende hjärtsvikt 
  • Om varicer kombinerat med belastningsrelaterade eller utstrålande bensmärtor, undersök avseende samtidiga differentialdiagnoser som artros eller ischias.

Lokalstatus

Uteslut arteriell insufficiens genom att palpera perifera pulsar, om bensår kontrollera även ankel/brakialindex (ABI).

Bedöm tecken på venös sjukdom som kan vara: 

  • sår, ofta fibrinbelagda, kring malleolerna (fotknölarna) eller på underbenet 
  • varicer (slingriga vener > 3 millimeter vida) 
  • ödem med eller utan inflammation, där annan orsak har uteslutits (till exempel hjärtsvikt) 
  • hudförändringar som hyperpigmentering, eksem, atrofi blanche, lipodermatoskleros (senstadium av ödem med kronisk inflammation och bindvävsomvandling) 
  • blödning från ytliga varicer eller retikulära vener 
  • tromboflebiter, i akut skede icke kompressibla, ömmande vener med rodnad och värmeökning, i senare skede förhårdnade vener med missfärgning. 

Handläggning vid utredning

Indikation för remiss till kärlkirurgisk bedömning enligt vårdförlopp finns vid misstanke om venös sjukdom i benen. Det föreligger om patienten har en av nedan punkter eller båda två:

  • Två eller flera av de kliniska tecken på venös sjukdom i benen som beskrivits i lokalstatus ovan.
  • Symtom som tyngdkänsla, klåda, smärta eller andra symtom från benen som inskränker arbetsförmåga och livskvalitet, där annan orsak än venös sjukdom uteslutits, kombinerat med minst ett kliniskt tecken enligt ovan.

Undersökningar

Bilddiagnostik

För att verifiera och bedöma utbredning av venös sjukdom i benen krävs ultraljud av venerna, venduplex. Vanligen görs detta av undersökande kärlkirurg vid nybesök på kärlkirurgisk klinik eller varicerklinik med regionavtal, men i vissa regioner görs venduplex separat på fysiologisk klinik eller röntgenavdelning.

Differentialdiagnoser

  • Bensymtom vid artros, ischias eller perifer neuropati 
  • Kardiellt ödem 
  • Lymfödem 
  • Läkemedelsutlöst ödem 
  • Arteriell insufficiens vid sår 
  • Svårläkta sår av annan genes 
  • Observera att obesitas kan ge både bensymtom och perifera ödem.

Diagnosbesked

Informera patienten att varicer i de flesta fall är helt ofarligt, att risken för allvarliga blodproppar är mycket liten men att det finns en långsiktig risk för en mindre andel av dem som har varicer att utveckla hudförändringar och bensår.

Behandling

Handläggning vid behandling

Kompressionsstrumpor klass 1 rekommenderas för symtomlindring.

Remiss till kärlkirurgisk klinik eller varicerklinik med regionavtal om misstanke på venös sjukdom enligt ovan Handläggning vid utredning, och om patienten önskar intervention.

Patienter med venösa bensår bör behandlas med kompression i form av lindning med flerlagersystem eller justerbar kompression med ett tryck på minst 40 mmHg vid ankeln för att förbättra sårläkning.

Patienter med bensår med blandad arteriell och venös insufficiens kan behandlas, i samråd med kärlkirurg, med reducerad kompressionslindning från 25mmHg upp till 40mmHg förutsatt att ankeltryck är minst 60 mmHg eller ABI 0,6. Se rekommendation om Svårläkta sår.

Behandlingsönskan av övervägande kosmetiska skäl — hänvisa till privatfinansierad vård.

Behandlingsmål

Behandlingen syftar till att behandla påvisad venös insufficiens för att läka och förebygga bensår och eksem, förhindra besvärande venösa hudförändringar, lindra symtom, förbättra livskvaliteten och reducera behovet av recidivingrepp.

Egenvård

Ge råd om att:

  • motionera regelbundet
  • undvika långvarigt stillastående
  • använda muskelpumpen för att förbättra det venösa återflödet
  • ha benen högt i vila
  • använda kompressionsstrumpor
  • minska vikten vid behov.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

De metoder som används är skonsamma och görs vanligen i lokalanestesi, vilket gör att även äldre och sköra patienter med till exempel bensår kan behandlas med få komplikationer.

Uppföljning

Vid venösa sår, se rekommendation om Svårläkta sår.

Komplikationer

Venösa bensår innebär ett stort lidande för individen och är kostsamt för samhället.

Allvarliga komplikationer efter kärlkirurgisk behandling är ovanligt, DVT förekommer i cirka 1 %. Däremot är det relativt vanligt med små områden av känselbortfall och missfärgningar av huden.

Vid tecken på postoperativ komplikation kontakta opererande klinik.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Sjukskrivning krävs mycket sällan vid venös sjukdom men kan vara aktuellt vid svåra posttrombotiska tillstånd eller bensår.

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister

Överväg registrering i RiksSår vid venösa bensår.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Åderbråck i benen, 1177

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.