Hitta på sidan
Mitralisstenos
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Definition
Vid mitralisstenos finns en förträngning i mitralisklaffen vilket orsakar ett ökat motstånd för blodflödet från vänster förmak till vänster kammare. En tät mitralisstenos medför därför ett ökat tryck i vänster förmak med sekundär tryckstegring i lungkretsloppet och risk för utveckling av lungödem. Ökat tryck i lungkretsloppet kan med tiden leda till högerkammarpåverkan med kammardilatation och utveckling av sekundär tricuspidalisinsufficiens. Förhöjt vänster förmakstryck leder på sikt till förmaksdilatation och risk för utveckling av förmaksflimmer samt ökad risk för tromboembolism.
Orsaker
De vanligaste orsakerna är
- degenerativa förändringar med förkalkningar i mitralisring och klaffsegel
- reumatisk feber i barndomen/tonåren.
Exempel på ovanliga orsaker är
- kongenital stenos
- komplikation till sjukdom – SLE, reumatoid artrit, förmakstumör (myxom), amyloidos
- komplikation till strålning
- degenererad biologisk klaffprotes.
Utredning
Symtom
- Många patienter är symtomfria i vila trots relativt tät mitralisstenos.
- Debutsymtom är ofta ansträngningsrelaterad trötthet, andnöd och bensvullnad.
- Hjärtklappning förekommer ibland som är orsakat av förmaksflimmer.
- Lungödem som kan utvecklas snabbt vid tex ansträngningsutlöst takykardi, snabbt förmaksflimmer eller annan takyarytmi.
- Sena symptom är tecken på högersvikt med leverstas, ascites och benödem.
Anamnes
- Etablerad hjärt-kärlsjukdom
- Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- Reumatisk febersjukdom eller tidigare blåsljud
- Graviditet (mitralisstenos kan ge allvarliga symtom)
- Aktuella läkemedel
Status
Statusfynd är främst relaterade till förekomst av hjärtsvikt.
- Allmäntillstånd – benödem, dyspné, ortopné, cyanos, viktuppgång.
- Hjärta – accentuerad första ton, diastolisk extraton (opening snap) och svårfångat lågfrekvent diastoliskt blåsljud över I4 vänster (hörs ofta bäst i vänster sidoläge).
- Lungor – rassel.
- Buk – leverförstoring, ascites.
- Hud – mitralisrosor med ökad kärlteckning och rödcyanotisk färg på kinderna.
- EKG – P-mitrale (breddökad P-våg), högerställd el-axel, ofta förmaksflimmer.
Handläggning vid utredning
Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med med ekokardiografi.
Vid kontroll av patient med känd mitralisstenos bör särskilt nya symtom eller tecken på försämring av hjärtsvikt eller förmaksflimmer uppmärksammas.
Provtagningar
Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, elektrolyter, njurfunktion samt NT-proBNP för att utesluta differentialdiagnoser.
Undersökningar
Ekokardiografi ger information om
- funktion av klaff och bekräftar diagnos
- grad av stenos (lindrig, måttlig eller uttalad) och hjärtsvikt
- bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, skador på klaffapparaten
- förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Ungefär en tredjedel av patienterna har en relativt snabb progress.
- Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
- Takyarytmi (vanligen förmaksflimmer) leder ofta till påtaglig försämring och bör behandlas.
- Patienter med måttlig till tät mitralisstenos ska utredas på specialistsjukhus för utredning och diskuteras på multidisciplinär konferens.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen läkemedelsbehandling som påverkar progressen av mitralisstenos.
- Farmakologisk behandling syftar till att undvika utveckling av snabb pulsfrekvens samt att minska risken för tromboemboliska händelser.
- Betablockerare är rekommenderade som frekvensreglering vid förmaksflimmer.
- Patienter med mitralisstenos och förmaksflimmer ska alltid behandlas med warfarin (NOAK saknar evidens).
- Högersvikt behandlas på sedvanligt sätt med loop-diuretika samt MRA.
- Viss försiktighet rekommenderas vid läkemedel som ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB).
Kirurgisk behandling
Mitralisstenos bör åtgärdas innan irreversibla förändringar i lungkretsloppet hinner utvecklas. Behandlingsalternativen är:
- perkutan ballongvidgning av mitralis även kallat perkutan transluminal mitral valvuloplastik (PTMV) vid reumatisk mitralistenos.
- öppen klaffkirurgi med vidgning eller reparation av mitralisklaffen alternativt mitralisklaffprotes (biologisk eller mekanisk).
Efter klaffoperation
Patienter med mekanisk klaff får livslång behandling med warfarin.
Endokarditprofylax
För att förhindra endokardit är det viktigt att alla patienter som genomgått klaffingrepp informeras om vikten av god munhälsa. Endokarditprofylax rekommenderas till alla patienter som fått en klaffprotes, via kateteringrepp eller öppen kirurgi. Det ska övervägas till patienter som behandlats med klaffplastik. Behandlingen initieras inför ingrepp i munhålan och kan övervägas inför andra kirurgiska ingrepp.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Uppföljning av patient med mitralstenos sker på kardiologisk mottagning.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
