Hitta på sidan
Hyperlipidemi
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Primärvård
Vid misstanke om FH skickas remiss till specilistvården med frågeställning FH.
Remisskod
Sunderby sjukhus: lbmedcard
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation handlar om hyperlipidemi som en viktig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom. Utredning och behandling bör övervägas hos vuxna med andra samtidiga riskfaktorer.
Hyperlipidemi eller dyslipidemi (lipidrubbning), anses föreligga vid en eller flera av följande:
- förhöjt totalkolesterol
- förhöjt low density lipoprotein-cholesterol (LDL-kolesterol)
- förhöjda triglycerider (TG)
- sänkt high density lipoprotein-cholesterol (HDL-kolesterol).
Om hälsotillståndet
Förekomst
Sekundär hyperlipidemi är vanligt i populationer med en västerländsk livsstil.
Orsaker
Kolesterolnivån i blodet stiger normalt med åldern.
Primär ärftlig hyperlipidemi
Det finns flera ärftliga former, exempelvis:
- familjär hyperkolesterolemi (FH)
- familjär kombinerad hyperlipidemi (FCHL)
- familjär hypertriglyceridemi.
Primär ärftlig hyperlipidemi
Det finns flera ärftliga former, exempelvis:
- familjär hyperkolesterolemi (FH)
- familjär kombinerad hyperlipidemi (FCHL)
- familjär hypertriglyceridemi.
Samsjuklighet
Hyperlipidemi är en del av metabola syndromet som inkluderar bukfetma, höga TG, lågt HDL, förhöjt blodtryck och förhöjt faste-glukos eller typ 2-diabetes. Det metabola syndromet innebär ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Utredning
Symtom
Sekundär hyperlipidemi ger sällan några specifika symtom.
Anamnes
- Levnadsvanor – särskilt kost, fysisk aktivitet, rökning, alkohol
- Hjärt-kärlsjukdom – särskilt tidig debut
- Andra sjukdomar – som diabetes, gall- eller njursjukdom
- Ärftlighet – lipidrubbning, hjärt-kärlsjukdom, diabetes
- Läkemedel
- Socialt – aktivitetsnivå på arbete och fritid
Status
- Allmäntillstånd
- Hjärta och lungor
- Blodtryck
- Kärl – vid behov karotider, perifera pulsar, ankel-/brakialindex (ABI)
- Hud – särskilt senor (kolesterolinlagring senxantom), ögonlockshud (xantelasma)
- Ögon – kornea (kolesterolinlagring, arcus corneae)
- Vikt, BMI, midjemått
- EKG rekommenderas vid utredning och därefter vid behov
Handläggning vid utredning
Utredning med lipider bör övervägas vid:
- misstänkt primär ärftlig hyperlipidemi
- hjärt-kärlsjukdom, inklusive ärftlighet (kronisk kranskärlssjukdom, TIA, stroke, benartärsjukdom)
- diabetes
- hypertoni
- kronisk njursvikt
- kronisk inflammatorisk sjukdom (exempelvis RA, SLE, IBD, psoriasis)
- fetma eller bukfetma
- rökning.
Familjär hyperkolesterolemi
Familjär hyperkolesterolemi bör, särskilt i frånvaro av sekundära orsaker, misstänkas vid:
- obehandlat LDL-kolesterol > 5 mmol/l hos vuxna eller > 4 mmol/l hos barn under 18 år
- obehandlat totalkolesterol > 7,5 mmol/l hos vuxna eller > 6 mmol/l hos barn under 18 år
- hyperlipidemi med känd ärftlighet hos nära släkting
- xantom över sträcksenor hos patient eller familjemedlem.
Misstanke föreligger särskilt vid tidigt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos patient eller familjemedlem (< 55 år för man och < 60 år för kvinna).
Vid familjär hyperkolesterolemi eller annan primär ärftlig hyperlipidemi bör utredning av andra familjemedlemmar övervägas.
Provtagningar
Laboratorieprover
Vid utredning
- Vid avvikande lipidvärden, ta nya prover inom några veckor för diagnos och ställningstagande till behandling.
- Överväg allmänna prover som blodstatus, glukos, njurfunktion samt lever- och tyreoideaprover.
Vid uppföljning
- Lipider bör kontrolleras regelbundet utifrån individuell bedömning vid statinbehandling.
- Leverprover rekommenderas vid klinisk misstanke om leverpåverkan.
- Allmänna prover rekommenderas utifrån samsjuklighet.
Behandling
Behandlingsmål
Specifika målvärden utifrån riskbedömningen utgör stöd för behandlingen. Sträva efter specifikt LDL-mål eller sänkning av LDL med minst 50 procent. Välj det lägsta av dessa värden.
Handläggning vid behandling
Behandlingen styrs utifrån ett individuellt behandlingsmål, som baseras på en bedömning av patientens risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen omfattar:
- optimering av levnadsvanor som utgör basen i behandlingen
- läkemedelsbehandling vid hög eller mycket hög risk.
Kontakt med specialiserad vård bör övervägas om behandlingsmål inte nås vid mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom.
Bedömning av kardiovaskulär risk
Bedömningen baseras främst på blodfetter, andra sjukdomar och levnadsvanor och graderas från låg till mycket hög risk.
- Vid etablerad hjärt-kärlsjukdom föreligger mycket hög risk för ny hjärt-kärlhändelse oavsett andra riskfaktorer.
- Vid diabetes eller familjär hyperkolesterolemi bör specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beaktas.
- För patient utan etablerad hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller familjär hyperkolesterolemi används riskskattningen systematic coronary risk estimation (SCORE).
Mycket hög risk
- Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE ≥ 10 %
- Etablerad hjärt-kärlsjukdom
- Typ 2-diabetes med organskada (mikroalbuminuri, retinopati, neuropati)
- Typ 2-diabetes med minst 3 specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- Kronisk njursvikt med eGFR < 30 ml/min
- Familjär hyperkolesterolemi med minst 1 specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
Hög risk
- Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5–9 %
- Totalkolesterol > 8 mmol/l eller LDL > 5 mmol/l
- Blodtryck ≥ 180/110 mmHg (före eller under behandling)
- Rökare med > 20 paketår (antal paket à 20 cigaretter per dag x antal år)
- Typ 2-diabetes med duration ≥ 10 år eller 1–2 specifika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- Kronisk njursvikt med eGFR 30–59 ml/min
- Familjär hyperkolesterolemi utan någon specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
Måttlig risk
- Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1–4 %
- Typ 2-diabetes vid ålder < 50 år med duration < 10 år och utan någon specifik riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
Låg risk
- Beräknad 10-årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE < 1 %
- Patient som inte uppfyller kriterier för mycket hög, hög eller måttlig risk
Rekommenderade behandlingar
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling rekommenderas vid hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom och bör styras av patientens individuella behandlingsmål. För äldre bör indikationen för läkemedelsbehandling värderas i relation till uppskattad biologisk ålder.
Statin är förstahandsval och kan ge en LDL-sänkning på upp till 50 procent. Leverprover rekommenderas före insättning.
Uppföljning med nya prover rekommenderas ungefär 1 månad efter insättning eller dosjustering. Full effekt ses ofta redan vid 2 veckors behandling. Om målvärde inte nås kan dosjustering, byte av statin eller tillägg med ezetimib provas.
1:a hand
atorvastatin C10AA05
ATORVASTATIN generiska alternativ
2:a hand
rosuvastatin C10AA07
ROSUVASTATIN generiska alternativ
simvastatin C10AA01
SIMVASTATIN generiska alternativ, ej vid nyinsättning
3:e hand - tillägg av
ezetimib C10AX09
EZETIMIB generiska alternativ, tilläggsbehandling till statinbehandling
Om målvärde ej nås – remiss till hjärt eller medicinmottagning för ställningstagande till PCSK9-hämmare.
PCSK9-hämmare sätts in av och utvärderas av hjärt-, endokrin- eller medicinmottagning.
Levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor kan förbättra blodfetterna och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Separata rekommendationer finns som stöd gällande:
- hälsosamma matvanor
- fysisk aktivitet – stöd för ökad aerob fysisk kapacitet och ökad muskelmassa via fysioterapeut
- rökstopp – vid tobaksbruk
- minskat alkoholintag – vid riskbruk.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Regelbundna kontroller rekommenderas årligen eller utifrån patientens behov. Gör en bedömning av:
- laboratorieprover – lipider, glukos och andra prover utifrån samsjuklighet
- levnadsvanor
- läkemedelsbehandling – biverkningar, följsamhet, eventuell justering.
Komplikationer
Vid hyperlipidemi
- Hjärt-kärlsjukdom som kranskärlssjukdom, stroke eller perifer benartärsjukdom
- Pankreatit vid hypertriglyceridemi
Vid statinbehandling
Leverpåverkan
Statinbehandling kan orsaka en dosberoende lätt till måttlig stegring av leverenzymerna, vilket sällan föranleder byte eller utsättande av medicinen. Risken för leversvikt är extremt liten, men vid kraftig successiv enzymstegring bör dosreduktion övervägas.
Muskelpåverkan
Vid statinbehandling är lättare muskelvärk relativt vanligt, särskilt hos fysiskt aktiva. Myosit och rabdomyolys är mycket sällsynt.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
