Hitta på sidan
Benartärsjukdom
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Andra relaterade kunskapsstöd
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kritisk benischemi, Sveriges regioner i samverkan
Om hälsotillståndet
Definition
Benartärsjukdom
Perifer benartärsjukdom innebär en förträngning av benens artärer, oftast orsakad av ateroskleros. Symtom på ischemi uppstår när blodtillförseln perifert om förträngningen blir otillräcklig.
Vid benartärsjukdom föreligger oftast ett sänkt ankel-/brakialindex (ABI) < 0,9.
Claudicatio intermittens
Claudicatio intermittens eller fönstertittarsjuka innebär en etablerad benartärsjukdom med ansträngningsutlösta smärtor i nedre extremiteten eller höften. Smärtorna släpper i vila.
Kritisk ischemi
Kritisk benischemi är den allvarligaste formen av benartärsjukdom och definieras som:
- sår eller gangrän i foten, alternativt vilovärk i foten i mer än 2 veckor, orsakat av ateroskleros
- ofta ankeltryck < 50–70 mmHg och tåtryck < 30–50 mmHg.
Förekomst
Ungefär var femte person över 60 år har symtomatisk eller asymtomatisk benartärsjukdom i Sverige. Kritisk benischemi förekommer i Sverige hos cirka 1 procent av alla mellan 60 och 80 år.
Riskfaktorer
- Rökning
- Diabetes
- Njursvikt
- Hög ålder
- Hyperlipidemi
- Hypertoni
Samsjuklighet
Perifer benartärsjukdom är ett delfenomen vid aterosklerotisk sjukdom. Således har patienten ofta kärlmanifestationer i andra organ som hjärta, njurar eller hjärna.
Utredning
Symtom
Mindre förändringar ger sällan symtom.
- Smärta eller uttalad trötthet i benmuskler vid ansträngning som släpper efter några minuters vila
- Vid diabetes med neuropati kan smärta saknas
Kritisk ischemi
- Distalt sår eller gangrän på fot – ofta häl, framfot eller tå
- Vilovärk i fot i mer än 2 veckor – ofta framfot och tår och ofta värst nattetid
Anamnes
- Smärta
- Aktuellt eller tidigare fotsår
- Tidigare kärlkirurgi
- Riskfaktorer (särskilt rökning)
- Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom
- Annan manifestation på hjärt-kärlsjukdom
- Läkemedel
- Funktionsförmåga i normalfall
Smärtanamnes
- Karaktär och intensitet
- Duration och förlopp
- Lokalisation och utbredning – fötter, ben, ryggslut, glutealt
- Utlösande faktorer – fysisk aktivitet, liggande ställning (nattetid), högläge av benet
- Konsekvenser – nedsatt gångsträcka, aktivitetsbegränsning, sover sittande eller med benet hängande
Status
- Allmäntillstånd – gärna bedömning av gångsträcka
- Hjärta
- Hud – inspektion, sårbedömning vid behov
- Perifera pulsar – palpation, även ljumskar (ocklusion i a iliaca ger smärta i ryggslut och glutealt)
- Blodtryck
- Ankeltryck och ABI
- Neurologstatus i nedre extremiteterna
- Höft- och knäleder – kontrakturer
Handläggning vid utredning
Handläggningen styrs av patientens symtom, förutsättningar och funktionskrav.
Akut handläggning
Akut kontakt med specialiserad vård för fortsatt handläggning rekommenderas vid:
- tecken till plötslig cirkulationsstörning (akut benischemi) – plötslig smärta, blekhet, kyla distalt
- snabb progress av sår, eller vävnadsdöd
- tillkomst av infektiös fotkomplikation.
Misstänkt kritisk ischemi
Vid symtom på kritisk ischemi bör undersökning av perifera pulsar, ankeltryck och ABI utföras.
Vid misstänkt stela icke-komprimerbara kärl vid exempelvis diabetes, kronisk njursjukdom eller underbensödem rekommenderas tåtrycksmätning. Överväg kontakt med specialiserad vård före remiss.
Objektivt fynd (som patologiskt kärlstatus) tillsammans med något av följande kriterier talar för kritisk ischemi och bör utredas omgående inom specialiserad vård:
- sänkt ankeltryck < 50–70 mmHg eller ABI < 0,5
- sänkt tåtryck < 30–50 mmHg
- diabetes och patologiskt förhöjt ABI > 1,3
- diabetiskt fotsår som inte läkt på 2 veckor.
Provtagningar
Laboratorieprover
Kontroll av blod- och lipidstatus, elektrolyter, blodsocker och njurfunktion rekommenderas inför behandling av riskfaktorer.
Undersökningar
Mätning av ankeltryck och ABI
- Sätt blodtrycksmanschetten strax ovanför fotleden
- Auskultera med doppler på a tibialis posterior eller a dorsalis pedis
- När flödesljud hörs, blås upp manschetten tills ljudet försvinner
- Tryckreducera tills ljudet återkommer och notera värdet på ankeltrycket
- Dividera ankeltrycket med systoliska armblodtrycket för att få ABI (normalt 0,9–1,1)
Vid stenos i a iliaca kan en ny ankeltrycksmätning övervägas efter att patienten gjort 10–15 knäböjningar. En stenos ger då en tydlig tryckminskning.
Differentialdiagnoser
- Diskbråck eller annan orsak till nervrotspåverkan
- Artros
- Spinal stenos
- Venös insufficiens
- Perifer neuropati eller neuralgi
Behandling
Handläggning vid behandling
- Kartlägg riskfaktorer.
- Optimera patientens levnadsvanor vid behov.
- Överväg utsättning av läkemedel som kan förvärra symtom, som betablockerare.
- Optimera farmakologisk behandling av samsjuklighet och riskfaktorer.
- Överväg smärtlindring.
- Behandla eventuellt fotsår enligt särskild rekommendation.
Behandlingsmål
- Minska risk för andra kardiovaskulära händelser
- Öka gångsträcka
- Minska smärta
- Förhindra eller läka sår
- Förhindra amputation
- Öka hälsorelaterad livskvalitet
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- Optimera behandling av andra arteriella kärlmanifestationer, diabetes och hyperlipidemi.
- Behandla hypertoni sedvanligt även vid sänkt ankeltryck (ABI < 0,5 kan kräva justering).
- Ge trombocythämmande behandling vid symtomgivande benartärsjukdom.
Patienten bör följas upp efter insatt läkemedelsbehandling utifrån preparatval och symtom.
Kirurgisk behandling
Invasiv behandling syftar till att öka blodförsörjningen. Vanligast är endovaskulär behandling med eller utan stentning. I vissa fall görs öppen kärlkirurgisk rekonstruktion.
Levnadsvanor
Ge råd och inled åtgärder i samråd med patienten utifrån individuella förutsättningar:
- hjälp till rökstopp – vid behov
- handledd fysisk aktivitet – regelbunden gångträning, helst dagligen och till smärtgräns
- förändring av ohälsosamma matvanor – inklusive viktnedgång vid behov
- minimerad alkoholkonsumtion.
Uppföljning
Kliniska kontroller rekommenderas utifrån patientens behov och förutsättningar 1–2 gånger per år.
Bedöm:
- aktuella symtom – smärta, gångförmåga
- status – inklusive ABI och bedömning av eventuella sår
- riskvärdering – för hjärt-kärlsjukdom
- utvärdering av behandling – levnadsvanor och läkemedel.
Komplikationer
Ungefär 20 % av alla patienter med kritisk benischemi riskerar att dö inom ett år i någon hjärt-kärlsjukdom och nästan lika många riskerar en amputation.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
