Hitta på sidan
Fetma
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Definition
Graden av fetma klassificeras enligt WHO genom mätning av Body mass index (BMI), som räknas ut genom vikt i kg/längd i m² (kg/m²):
- normalvikt – BMI 18,5-24,9
- övervikt – BMI 25,0‐29,9
- fetma – BMI 30,0‐34,9
- svår fetma – BMI 35,0‐39,9
- extrem fetma – BMI ≥ 40,0.
Bukfetma klassificeras genom att mäta midjemått mellan nedersta revbenet och höftkammen:
- bukfetma – hos kvinnor ≥ 80 cm, hos män ≥ 94 cm
- uttalad bukfetma – hos kvinnor ≥ 88 cm, hos män ≥ 102 cm.
Fetma klassificeras på annat sätt för barn, äldre och vissa etniska grupper.
Förekomst
Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet med en aktuell prevalens på cirka 16 % hos den vuxna befolkningen.
Orsaker
Fetma är en kronisk sjukdom som är multifaktoriell med interaktion mellan metabola, genetiska och beteendemässiga faktorer samt miljö.
Riskfaktorer
- Lägre socioekonomisk status
- Ohälsosamma levnadsvanor
- Psykossjukdom
- Ärftlighet
- Graviditet
- Läkemedelsbehandling (neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, kortison)
Samsjuklighet
Många tillstånd kan både utgöra samsjuklighet och uppkomma som komplikationer till fetma:
- typ 2-diabetes
- hjärt- och kärlsjukdom, hypertoni
- lipidrubbning
- fettlever, gallsten
- obstruktiv sömnapné
- psykisk ohälsa
- artros, gikt
- cancer.
Utredning
Anamnes
- Levnadsvanor – fysisk aktivitet, matvanor, rökning, alkohol
- Vikt – utveckling, maximalvikt, försök till viktreduktion
- Riskfaktorer
- Samsjuklighet
- Läkemedel
- Symtom på hormonell orsak – exempelvis hypotyreos, Cushings syndrom, polycystiskt ovarialsyndrom
Status
- Allmäntillstånd
- Hjärta
- Lungor
- Blodtryck
- Bukstatus – förstorad lever
- Vikt, längd, BMI och midjemått
Handläggning vid utredning
- Om fetma observeras vid besök för annat problem – informera om vilka behandlingsmöjligheter som finns och erbjud återbesök
- Om patienten söker för fetma – ta prover och erbjud behandling
- Vid misstänkt bakomliggande sjukdom – fortsätt utredning utifrån specifik frågeställning
Provtagningar
Laboratorieprover
- Faste-P-glukos, HbA1c
- Överväg blodstatus, njurfunktion, leverstatus, blodfetter, sköldkörtelprover
Behandling
Handläggning vid behandling
Fetma betraktas som en kronisk sjukdom och patienten bör erbjudas stöd för behandling.
- Personcentrerat arbetssätt – utgå från patientens situation och förutsättningar
- Behandlingsmål – upprätta individualiserade konkreta behandlingsmål där patienten är delaktig
- Levnadsvanor – erbjud strukturerat levnadsvanearbete
- Patientutbildning – erbjud stöd att förändra levnadsvanor, enskilt eller i grupp (via rådgivande samtal eller motsvarande)
- Läkemedel eller kirurgi – överväg som tilläggsbehandling för att uppnå behandlingsmål
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling kan provas som ett komplement till levnadsvanearbete. Idag finns flera godkända preparat.
Undvik rutinmässigt förskrivande utan samtidigt stöd till förändrade levnadsvanor. Utvärdera läkemedelsbehandlingen efter 3-4 månader och sätt ut vid utebliven effekt (minst 5 % viktminskning).
Kirurgisk behandling
Fetmakirurgi är associerat med en större och varaktig viktnedgång, minskad fetmarelaterad samsjuklighet och minskad dödlighet.
Patienten bör vara införstådd med att kirurgi innebär risk för komplikationer och uppföljning med varaktig livsstilsförändring, livslång supplementering och årlig provtagning.
- Metod – vanligast är gastric bypass och gastric sleeve
- Absoluta kontraindikationer – alkohol- eller drogberoende, svår psykisk sjukdom eller känd cancersjukdom med hög recidivrisk
- Relativa kontraindikationer – ätstörning, riskbruk av alkohol, nedsatt kognitiv förmåga, oklara buksmärtor
Levnadsvanor
Informera om att en hälsosam kost och fysisk aktivitet minskar den kardiovaskulära risken oberoende av viktnedgång. Vid minst 5 % viktnedgång minskar även risken för fetmarelaterade komplikationer.
Kost
- Erbjud helst kvalificerat rådgivande samtal med dietist eller sjuksköterska
- Överväg pulverdiet vid extrem fetma och behov av snabb viktminskning (samtidigt med stöd till förändrade levnadsvanor)
Fysisk aktivitet
- Bedöm behov av hjälp via fysioterapeut
- Uppmuntra till ökad fysisk aktivitet, där varje steg räknas – sträva efter 150-300 minuters konditionsträning av måttlig intensitet per vecka
- Erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR) eller rekommendera aktivitetsdagbok och stegräknare vid behov
Uppföljning
Kliniska kontroller
Regelbunden uppföljning är viktigt för ett gott behandlingsresultat.
Vid fetma
- Följ upp levnadsvanor och behandlingsmål, justera vid behov
- Kontrollera vikten
- Utvärdera eventuell läkemedelsbehandling och justera vid behov
Efter fetmakirurgi
- Efterfråga eventuella symtom och komplikationer
- Följ upp levnadsvanor och behandlingsmål, justera vid behov
- Kontrollera vikt och prover utifrån supplementering med vitamin B12, kalcium, vitamin D, järn och multivitamintablett
Komplikationer
Fetma är relaterat till en uttalad livskvalitetsnedsättning och samsjuklighet. Efter fetmakirurgi finns andra komplikationer att beakta.
Komplikationer efter fetmakirurgi
Allmänna
- Akuta postoperativa – blödning, infektion, oavsiktlig organskada, trombos
- Psykisk ohälsa
- Alkohol – ökad känslighet
- Hud och bukvägg – ärrbråck samt hudöverskott som kan ge sår, eksem, infektion
- Förändrat läkemedelsupptag (överväg serumkoncentration, undvik depotberedning)
- För stor viktnedgång (överväg kontakt med dietist)
- Viktuppgång – 20-25 % av patienterna återtar hela eller delar av vikten (överväg bedömning av dietist eller specialiserad vård)
Mage- och tarm
- Ileus, striktur, stenos – svårigheter vid matintag, frekventa påtagliga buksmärtor (ovanligt)
- Ulcus, gastroesofageal reflux, gallsten (överväg utredning och behandling)
- Diarré, förstoppning
Dumpingsyndrom
- Orsak – uppkommer inom 1 timme på grund av stor volym i tunntarmen (via osmos) och blodtrycksfall
- Symtom – illamående, magkramp, trötthet, darrighet, hjärtklappning, svettning och yrsel
- Rekommendation – ät oftare, långsammare, mindre portioner. Undvik måltidsdryck samt söta och feta livsmedel
- Åtgärd – överväg kontakt med dietist
Reaktiv hypoglykemi
- Orsak – uppkommer efter 1-3 timmar på grund av snabb hyperglykemi med efterföljande insulinstegring
- Symtom – yrsel, darrningar, kramp, försämrad koordination, svaghet, svettning, synstörning, sluddrigt tal och synkope
- Rekommendation – ät oftare, långsammare, mindre portioner. Undvik måltidsdryck och snabba kolhydrater. Strikta råd om totalt minskat kolhydratintag
- Åtgärd – överväg kontakt med dietist eller specialiserad vård (kan kräva läkemedelsbehandling)
Malabsorption
- Bristtillstånd – låga värden av vitaminer och/eller mineraler som noteras vid provtagning
- Åtgärd – justera supplementering, överväg kontakt med dietist
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsregister
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
