Hitta på sidan
Prostatacancer
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar
- Bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
- Uppföljning av förhöjda PSA där utredning ej påvisat cancer
- Vissa fall av prostatacancer efter återremiss från urolog
- Sen palliativ fas av prostatacancer
Specialistvården hanterar
- Vidare utredning och behandling enligt SVF
- Bedömning och utredning vid behov av stöd
- Behandling och uppföljning av prostatacancer
Remissrutiner
Remissindikation till urolog
- Vidare utredning och behandling enligt SVF
- Behov av stöd vid förändrat läge hos patient som följs i primärvård
Remissrutin vid SVF
- Remissmottagare är geografiskt närmsta urologmottagning
- Märk remissen ”SVF prostatacancer”
Remisskoder
- Urologmottagningen Sunderbyn: lburomb
- Urologmottagningen Piteå: peurom
- Urologmottagningen Gällivare: geurom
Urologbakjour konsulteras gärna för diskussion innan remiss vid oklarheter
Remissinnehåll vid SVF
- Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
- Allmäntillstånd och samsjuklighet (ange särskilt om patienten på grund av ålder eller samsjuklighet kan behöva en individualiserad utredning)
- Hereditet
- Tidigare sjukdomar och behandlingar (särskilt om patienten nyligen haft en urinvägsinfektion eller har utretts för prostatacancer)
- Höftprotes (kan innebära att kontrast ska ges vid MR)
- Möjlig kontraindikation för MR: elektroniskt implantat (t ex pacemaker), äldre intrakraniella metallclips, metallsplitter, vikt > 140 kg, klaustrofobi
- Läkemedel (särskilt 5-alfareduktashämmare, trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Sjukdomen är sällsynt före 50 år men ökar kraftigt med stigande ålder. Mer än var femte man som når 80 års ålder får diagnosen.
Högriskprostatacancer medför en betydande dödlighet inom 5-10 år. Många med låg- eller mellanriskprostatacancer ska inte behandlas utan bara följas upp.
Riskfaktorer
Män med prostatacancer i familjen har högre risk att ha en allvarlig prostatacancer än andra män med samma PSA-värde.
Ärftlig riskgrupp
Ett av följande krävs för att en man ska ingå i en ärftlig riskgrupp:
- två eller fler fall av prostatacancer i den nära släkten: far eller bror med diagnos före 75 års ålder samt ytterligare minst en förstagradssläkting till dessa
- mutation i BRCA2-genen
- mutationen G84E i genen HOXB13.
Individbaserad prostatacancertestning
Symtomfri man som efterfrågar en prostatakontroll eller ett PSA-prov ska få ta del av den broschyr som finns om PSA-prov. Den bör alltid läsas före kontroll. Första prostatakontrollen bör omfatta både PSA-prov och prostatapalpation.
Tänk på att 5-alfareduktashämmare halverar PSA-värdet inom 1 år vid godartad prostataförstoring. Urinvägsinfektion och urinretention kan ge förhöjt PSA-värde.
Indikation för PSA-prov hos symtomfri man
- Man över 50 år med mer än 15 års förväntad kvarvarande livstid bör erbjudas PSA-prov om han önskar (efter att ha läst Socialstyrelsens broschyr).
- Man under 50 år bör avrådas från PSA-prov då prostatacancer är mycket sällsynt före 50 års ålder (utom vid ärftlig riskgrupp).
- Man med kortare förväntad kvarvarande livstid än 15 år bör erbjudas prostatapalpation men avrådas från PSA-prov. Det finns en stor risk för att PSA-testning kan leda till diagnos och behandling av betydelselös prostatacancer.
- Man över 40 år i ärftlig riskgrupp bör erbjudas PSA-prov.
Utredning
Symtom
Symtom som ger välgrundad misstanke
Malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln).
Symtom som ger misstanke
- Tilltagande skelettsmärtor
- Skelettmetastaser utan känd primärtumör
- Snabbt ökande, påtagliga urineringsbesvär (senaste halvåret)
Anamnes
- Urineringsbesvär
- Skelettsymtom
- Ärftlighet
Status
- Allmäntillstånd
- Bukstatus
- Palpation av prostata
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke hos man över 40 år, ta anamnes, status och PSA-prov.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:
- malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln)
- PSA ≥ 3 µg/L hos man < 70 år
- PSA ≥ 5 µg/L hos man 70-80 år
- PSA ≥ 7 µg/L hos man > 80 år.
Vid behandling med 5-alfareduktashämmare ska gränsvärdena halveras. Man som tidigare utretts för prostatacancer kan ha ett individuellt definierat värde som ska föranleda förnyad utredning (istället för gränsvärdet).
Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Fortsatt handläggning
Provtagningsintervall för man som önskar PSA-prov
- PSA < 1 µg/L hos man under omkring 65 år – ta nytt PSA-prov om 6 år.
- PSA < 1 µg/L hos man över omkring 65 år – inget nytt PSA-prov rekommenderas.
- PSA 1–2,9 µg/L hos man under omkring 75 års ålder – ta nytt PSA-prov om 2 år.
- PSA 1–2,9 µg/L hos man över omkring 75 års ålder – inget nytt PSA-prov rekommenderas.
- Vid ökning > 1 µg/l sedan föregående prov – ta nytt PSA-prov om 1 år.
Hos person med prostata och lågt testosteron, ta PSA-prov med 2 års intervall.
Provtagningsintervall för man i ärftlig riskgrupp
- PSA < 1 µg/L – ta nytt PSA-prov om 2 år.
- PSA 1–1,9 µg/L – ta nytt PSA-prov om 1 år.
- PSA ≥ 2 µg/L – handlägg via urolog rekommenderas, enligt SVF om PSA är över gränsvärde.
Kontroller avslutas vid förväntad kvarvarande livstid < 10 år.
Provtagningar
Laboratorieprover
- PSA
- Överväg kreatinin/eGFR och urinsticka
PSA-prov bör inte tas i samband med symtom på infektion i urinvägar eller genitalia, annat än vid stark klinisk misstanke om prostatacancer.
Uppföljning
Klinisk uppföljning
Indikation för återremiss till primärvården
- Förhöjt PSA utan påvisad cancer
- Obehandlad, icke metastaserad prostatacancer där kurativ behandling ej är aktuell
- Palliativa patienter vid samtidig anslutning till palliativ vård
Återremissens innehåll
- Tidigare/planerad behandling och utbredning (vid cancer)
- Föreslagen uppföljning, inklusive åtgärdsgränser och uppföljningsintervall samt hantering vid avvikelser
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Nationellt vårdprogram prostatacancer, Regionala cancercentrum i samverkan
