Hitta på sidan

Urtikaria

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Definition

Urtikaria är ett tillstånd som karaktäriseras av kvaddlar (nässelutslag) eller angioödem eller båda symtomen samtidigt. Urtikaria delas in i akut och kronisk utifrån symtomduration. The international EAACI/GA²LEN/EuroGuiDerm/APAAACI guideline for the definition, classification, diagnosis, and management of urticaria. Allergy. 2022;77(3):734-766." role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (1)" aria-describedby="footnote-label">[1]

Akut urtikaria har en kortare duration. Ofta förekommer symtomen i 1–3 dygn, men besvären kan komma och gå under några veckor med fria intervall på några dagar.

Kronisk urtikaria ger dagliga eller nästan dagliga symtom i minst sex veckor och kan delas in i spontan och inducerbar. Vid kronisk spontan urtikaria kan ingen säker utlösande orsak påvisas. Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande orsak, exempelvis kyla, värme eller tryck. Prevalence of chronic urticaria in children and adults across the globe: Systematic review with meta-analysis. Allergy. 2020;75(2):423-432." role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (2)" aria-describedby="footnote-label">[2]

Förekomst

Urtikaria är en vanlig hudsjukdom. Nästan 20 % av befolkningen insjuknar någon gång. Kronisk spontan urtikaria beräknas ha en livstidsprevalens på 1–2 %.

Orsaker

Patofysiologin vid urtikaria är en hudreaktion orsakad av frisättning av histamin och andra mediatorer. Frisättningen av mediatorer leder till upphöjda kvaddlar och/eller angioödem beroende på hur djupt i huden den ligger.

En person kan ha två eller flera subtyper av kronisk urtikaria samtidigt.

Orsaker till akut urtikaria

  • Okänd – vanligast.
  • Infektion – särskilt virus hos barn.
  • Allergisk reaktion – snabb- eller senallergisk reaktion exempelvis av föda, läkemedel (oftast antibiotika), latex, geting- eller bistick.
  • Toxisk eller annan reaktion – exempelvis föda, insektsbett.

Orsaker till kronisk urtikaria

  • Okänd – vanligast.
  • Läkemedel – särskilt NSAID, ACE-hämmare, salicylater, opioider. Reaktion kan uppstå lång tid efter insättning av läkemedlet.
  • Infektion – exempelvis övre luftvägsinfektion, tarminfektion (bakterier och parasiter), hepatit, Helicobacter pylori.
  • Andra sjukdomar – ovanligt, exempelvis kollagenos eller malignitet.

Kronisk inducerbar urtikaria finns i flera former:

  • Tryckurtikaria – utlöses av åtsittande kläder, belastning av väskor, ryggsäckar.
  • Dermografism – är en variant av tryckurtikaria vid rivning eller irritation.
  • Kolinerg urtikaria – utlöses vid värme, ansträngning, ofta vid svettning.
  • Köldurtikaria – uppkommer vid hastiga temperaturförändringar eller kyla.

Samsjuklighet

Tyreoidearubbning kan förekomma parallellt med kronisk urtikaria. Tyreoideabehandling påverkar sällan urtikarians förlopp. Stress kan troligen försämra urtikaria.

Utredning

Symtom

  • Nässelutslag – upphöjda kvaddlar med omgivande rodnad på samma plats, som oftast kvarstår mindre än 24 timmar.
  • Klåda, brännande känsla – ofta, men inte alltid. Ibland ömhet/smärta som till exempel vid tryckurtikaria.
  • Angioödem – djupare svullnad, ofta i hud runt ögon och slemhinna i mun och tunga.

Anamnes

  • Debut, duration och förlopp.
  • Orsaker till akut eller kronisk urtikaria.
  • Läkemedelsanamnes.
  • Känd allergi.
  • Ärftlighet för hereditärt angioödem eller systemsjukdom (särskilt hos barn).
  • Associerade symtom.
  • Tillväxt (hos barn).

Status

  • Allmäntillstånd – vitalparametrar, samt tecken på anafylaktisk reaktion vid akut urtikaria.
  • Hudinspektion – typiska förändringar, dermografismtest.
  • Mun och svalg – svullnad av svalg eller tunga.

Handläggning vid utredning

  • Ta en noggrann anamnes för att lättare bekräfta diagnos och utesluta differentialdiagnoser.
  • Misstänk urtikariavaskulit om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar.
  • Överväg autoimmun sjukdom vid intermittent feber, ledvärk och trötthet.
  • Överväg orsaker som ACE-hämmare, hereditärt/förvärvat angioödem vid angioödem som enda symtom.

Kronisk urtikaria

  • Vid sannolik kronisk spontan urtikaria behövs inte rutinmässig provtagning.
  • Vid misstanke om kronisk inducerbar urtikaria överväg kontroll av CRP, SR, leukocyter och differentialräkning.
  • Överväg prover avseende infektioner samt andra misstänkta bakomliggande orsaker.
  • Kontakt med specialiserad vård för fortsatt utredning vid behov.

Differentialdiagnoser

  • Urtikariavaskulit.
  • Eksem.
  • Erytema multiforme.
  • Toxisk reaktion – läkemedel, växter.
  • Pemfigoid.
  • Autoimmun sjukdom.
  • Hereditärt eller förvärvat angioödem.

Behandling

Handläggning vid behandling

Akut urtikaria

  • Handlägg akut anafylaxi enligt särskild rekommendation.
  • Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
  • Sätt ut misstänkta läkemedel.
  • Informera patienten om att lindriga besvär sällan kräver behandling.
  • Ge läkemedel vid måttliga och svåra besvär samt vid angioödem.

Kronisk urtikaria

  • Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
  • Råd patienten att undvika NSAID. NSAID kan ge en icke-allergisk hypersensitivitetsreaktion som kan utlösa eller försämra en kronisk spontan urtikaria.
  • Sätt ut eventuella ACE-hämmare vid angioödem.
  • Informera patienten om att spontan läkning sker, men kan ta tid. 
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Akut urtikaria

  • Rekommendera antihistamin vid måttliga besvär, finns receptfritt. Tar flera dagar innan det ger effekt.
  • Ge dubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos barn.
  • Ge fyrdubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos vuxna.
  • Överväg perorala steroider vid svåra besvär eller angioödem.

Kronisk urtikaria

Behandling för vuxna: Efficacy and Safety of Up-dosing Antihistamines in Chronic Spontaneous Urticaria: A Systematic Review of the Literature. J Investig Allergol Clin Immunol. 2021;26;31(4):282-291." role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (3)" aria-describedby="footnote-label">[3]

  • Ge antihistamin i normal dos.
  • Vid otillräcklig effekt efter 1 vecka dubblera dosen. Vid otillräcklig effekt av detta kan man efter ytterligare 1 vecka öka dosen upp till fyrfaldig normaldos.
  • Vid otillräcklig effekt av fyrfaldig dos efter 1–2 veckor rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Komplikationer

Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet. Vid otillräcklig effekt av basbehandling rekommenderas därför kontakt med specialiserad vård. The global burden of chronic urticaria for the patient and society. Br J Dermatol. 2021;184(2):226-236." role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (4)" aria-describedby="footnote-label">[4]

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Nässelutslag, 1177

  1. Zuberbier T, Abdul Latiff AH, Abuzakouk M, Aquilina S, Asero R, Baker D et al. The international EAACI/GA²LEN/EuroGuiDerm/APAAACI guideline for the definition, classification, diagnosis, and management of urticaria. Allergy. 2022;77(3):734-766. ⏎
  2. Fricke J, Ávila G, Keller T, Weller K, Lau S, Maurer M, Zuberbier T, Keil T. Prevalence of chronic urticaria in children and adults across the globe: Systematic review with meta-analysis. Allergy. 2020;75(2):423-432. ⏎
  3. Iriarte Sotés P, Armisén M, Usero-Bárcena T, Rodriguez Fernández A, Otero Rivas MM, Gonzalez MT et al. Efficacy and Safety of Up-dosing Antihistamines in Chronic Spontaneous Urticaria: A Systematic Review of the Literature. J Investig Allergol Clin Immunol. 2021;26;31(4):282-291. ⏎
  4. Gonçalo M, Gimenéz-Arnau A, Al-Ahmad M, Ben-Shoshan M, Bernstein JA, Ensina LF et al. The global burden of chronic urticaria for the patient and society. Br J Dermatol. 2021;184(2):226-236. ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.