Hitta på sidan

Tillväxtrubbningar hos barn

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvård, BHV och skolhälsovård

  • Primär bedömning av tillväxt och pubertet

Barn- och ungdomsmottagning

  • Vidare utredning av tillväxt- och pubertetsrubbningar

Barn- och ungdomspsykiatri

  • Tillväxtrubbning där ätstörning eller ARFID (avoidant/restrictive food intake disorder) misstänks vara primär orsak.

Barndietist

  • Ätsvårigheter där bedömning av barnläkare eller barnpsykiater inte bedöms behövas.

Remissrutiner

Remissindikation barn- och ungdomsmottagning:

Vid låg eller minskande position på tillväxtkurvan

  • Barn med avvikelse enligt gränsvärde för BHV utan annan uppenbar förklaring
  •  Kontinuerlig isolerad viktnedgång som inte är planerad
  • Misstänkt bakomliggande sjukdom eller syndrom
  • Utebliven pubertet –vid 13 års ålder hos flickor och 14 års ålder hos pojkar.
  • Avstannad pubertet samt icke tillfredställande pubertetstillväxt

Vid ökande position på tillväxtkurvan

Ökande längdtillväxt utan motsvarande viktspurt efter 1 års ålder

  • Längd 180 cm (pojkar) eller 165 cm (flickor) innan puberteten startat
  • Långvuxenhet som är atypisk för familjen eller befarad extrem slutlängd
  • Tidig pubertetsstart –flickor före 8 års ålder, pojkar före 9 års ålder
  • Ökande vikt med samtidigt avtagande längdtillväxt

Huvudomfång

  • Vid huvudomfång-2SD eller minskande huvudomfång
  • Vid ökande huvudomfång, mät en gång per vecka. Remittera vid tydlig acceleration.
  • Gör bedömning i relation till föräldrarnas huvudomfång om möjligt.
  • Bedöm fontaneller, suturer och allmäntillstånd.

Remissinnehåll

  • Anamnes inkl hereditet
  • Somatiskt grundstatus inkl resultat av provtagning
  • Tannerstadium, testikelvolym och föräldralängd ska registreras i tillväxtkurvan.
  • Tillväxtkurva från skolhälsovård.
  • Se remissrutin till dietist

Remissindikation barn- och ungdomspsykiatri

  • Vid tydlig misstanke på ätstörning eller ARFID som orsak till tillväxtavvikelse.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation ger vägledning i bedömning och utredning av avvikelser i längd och vikt på tillväxtkurvan hos barn. Vid obesitas hos barn hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Gränsvärden för barnhälsovård

Vid följande avvikelser i tillväxttempo eller position på tillväxtkurvan bör BHV-sjuksköterska konsultera läkare:

  1. barn < 1 år som avviker > 1 SDS (standard deviation score) på 3 månader
  2. barn 1–2 år som avviker > 1 SDS på 6 månader
  3. barn > 2 år som avviker > 1 SDS/år
  4. barn som växer med en längdposition under -2,0 SDS
  5. barn som växer med en längdposition > 1,5 SDS över eller under medelföräldralängd.

Definition

Normal tillväxt

  • Neonatal viktnedgång – en minskning på i medeltal 6 % (max 8 %) är normalt de första dagarna, de flesta är ikapp efter 14 dagar.
  • Tidig tillväxtpuckel – normalt sker en viktspurt de första 3–4 levnadsmånaderna, ofta med en viss avplaning under det andra halvåret (förekommer lika ofta hos icke-ammande).
  • Vid 2 års ålder har de flesta barn hittat sin kanal på tillväxtkurvan, som de sedan följer.
  • Den svenska tillväxtkurvan skiljer sig något från WHO:s, som används som standard i många länder.

Medelföräldralängd

Om föräldralängder läggs till i tillväxtkurvan räknas medelföräldralängden ut automatiskt. Den kan annars räknas ut enligt följande:

  • pojkar – (mammas + pappas längd i cm + 13 cm)/2
  • flickor – (mammas + pappas längd i cm – 13 cm)/2.

Normal pubertet

  • Pojkar – pubertetsstart vid 9–14 års ålder vid testikelvolym ≥ 4 ml (Tanner G2).
  • Flickor – pubertetsstart vid 8–13 års ålder med bröstutveckling (Tanner B2), medelålder för menarche är 13 år.

Orsaker

Kortvuxenhet

Exempel på orsaker till att barn följer sin tillväxtkurva men är kortvuxna:

  • familjär kortvuxenhet – vanligaste orsaken
  • svår sjukdom tidigt i livet
  • prematuritet
  • syndrom – Turners, Noonans eller Downs syndrom
  • skelettdysplasi – ger avvikande kroppsproportioner (korta ben och armar i förhållande till bålen).

Minskad tillväxthastighet

Exempel på orsaker till att barn tappar i position i längd eller vikt efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:

  • kost – otillräckligt födointag, vegankost, selektivt ätande, ideologiska skäl, ätstörning eller rädsla för allergier
  • extrem fysisk aktivitet
  • sjukdom – celiaki, IBD, hjärtsjukdom, njursvikt, leversjukdomar, cystisk fibros, upprepade infektioner, grav D-vitaminbrist
  • hormonbrist – hypotyreos, brist på tillväxthormon eller könshormon
  • hormonöverskott – kortisonbehandling, Cushings syndrom (sällsynt)
  • försenad pubertet – ingen egentlig minskning, barnet växer vidare på den prepubertala kurvan
  • psykosociala faktorer – viktigt att beakta exempelvis bristande anknytning, missbruk eller psykisk ohälsa hos förälder, vårdnadstvister, våld och övergrepp, omsorgssvikt.

Tillväxtökning

Exempel på orsaker till att barn ligger högt eller ökar i position efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:

  • övervikt (ISO-BMI 25–29) eller obesitas (ISO-BMI ≥ 30) – ger samtidig längdtillväxt
  • familjär långvuxenhet
  • tidig pubertet – tillväxtspurten kommer tidigare.
  • hypertyreos
  • syndrom – exempelvis Klinefelters eller Marfans
  • hypofys- eller binjurebarkstumör – kan ge gigantism (extremt sällsynt).

Utredning

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

  • symtom på bakomliggande sjukdom – bukbesvär, huvudvärk, återkommande infektioner
  • andra sjukdomar
  • kostanamnes – amning, ersättning, välling, frukost, skolmat, speciell diet
  • fysisk aktivitet – träning, stillasittande
  • psykosocial problematik
  • pubertet – tidig, sen eller avstannad, förälders och syskons pubertetsstart och tillväxttempo
  • hereditet – lång- eller kortvuxenhet
  • metabol sjukdom – som hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)
  • läkemedelsbehandling
  • graviditet och förlossning.

Status

Ta status enligt följande:

  • vikt och längd, beräkning av iso-BMI
  • dysmorfa drag, onormala kroppsproportioner
  • pubertetsbedömning (använd Tannerskalan)
  • mun och svalg
  • allmänt status – hjärta, lungor, buk.

Handläggning vid utredning

Bedömning av tillväxtkurva

  • Bedöm barnets tillväxt i förhållande till ålder, medelföräldralängd och pubertetsutveckling.
  • Jämför längd- och viktkurva och bedöm vilken avvikelse som kom först.
  • Bedöm om barnet följer sin egen längd- och viktkurva.

Tolkning av tillväxtavvikelser

  • Vid oregelbundna perioder med viktstagnation eller vikttapp – misstänk psykosocial problematik, omsorgssvikt eller ätstörning.
  • Vid snabba oväntade avvikelser – uteslut felregistrering eller felmätning.
  • Vid bröstutveckling sedan 1 år utan tillväxtspurt – misstänkt avvikelse.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Blodstatus, ferritin, krea

Överväg prover för att hitta eventuell bakomliggande orsak, exempelvis:

  • TSH, transglutaminasantikroppar och urinsticka
  • ytterligare prover utifrån anamnes och status.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Så växer barn, 1177

Relaterad information

Region Norrbottens lokala tillägg har tagits fram i samarbete med allmänläkarkonsult (ALK) för barn- och ungdomars hälsa samt barnsjukvård länsklinik och dietistenheten.

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×