Hitta på sidan
Kikhosta
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remiss
- Infektionssjukvård Sunderby sjukhus - Infektionsmottagningen Sunderby sjukhus
Om hälsotillståndet
Orsaker
Kikhosta (pertussis) orsakas av bakterien Bordetella pertussis och kan förekomma hos både vuxna och barn. Eftersom varken vaccination eller genomgången infektion ger livslång immunitet förekommer kikhosta fortfarande i samhället och är en viktig differentialdiagnos vid långvarig hosta. Spridningen sker via dropp- eller kontaktsmitta och smittsamheten är hög. Vid förekomst i en familj smittas 90 % av de som inte är immuna.
Smittsamheten är störst de första veckorna efter insjuknandet, men kan vara upp till tre veckor från start av kikningar eller hostattacker. Infektion orsakad av kikhosta ger cirka 15 års immunitet och skyddet efter vaccination är betydligt kortare.
Riskfaktorer
Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn, särskilt barn som inte hunnit vaccineras. Spädbarn smittas ofta av nära anhöriga. Därför bör alla gravida med nära förestående förlossning hanteras som en riskgrupp med tanke på risken för det nyfödda barnet att smittas.
Riskgrupper för att utveckla allvarlig sjukdom är:
- barn födda prematurt och barn med låg födelsevikt
- spädbarn, främst barn under sex månader
- barn med hjärtlungsjukdom eller fysiska funktionshinder
- personer med astma, KOL eller immunbrist
- rökare
- multisjuka äldre > 65 år.
Utredning
Symtom
Inkubationstid för kikhosta är en till tre veckor.
Den typiska kliniska bilden kan delas in i tre faser: den katarrala fasen, fasen med hosta och kikningar samt återhämtningsfasen.
Katarral fas (förkylningsfas) varar i en till två veckor:
- Symtomen startar ofta som en förkylning med ospecifik hosta och eventuellt lindrig feber.
- Spädbarn behöver inte ha förkylningsfas, de kan ha apné som enda symtom.
- De yngsta spädbarnen brukar inte ha feber.
Hosta och kikningar varar under tre till åtta veckor:
- Hostan tilltar och kommer i attacker, ofta förenade med svårighet att andas, så kallade kikningar.
- Kikningarna är en skrällande, krampartad hosta efterföljd av stridorös inandning.
- Hostattackerna avslutas ofta med att patienten hostar eller kräks upp slem. Spädbarn kan i anslutning till attackerna bli slappa och medvetslösa på grund av syrebrist.
- Spädbarn kan sakna hosta och debutera med apnéer, cyanos och bradykardi.
- Hos vaccinerade blir symtomen vanligen mildare.
Återhämtningsfas:
- Så småningom klingar hostattackerna av, men det kan ta flera månader från insjuknandet innan de upphör.
Anamnes
Fråga om:
- närkontakt med spädbarn eller gravida
- graviditet
- vaccinationsstatus
- smitta i omgivningen
- besök i vården under smittsam period
- ungefärligt insjuknandedatum.
Status
Notera följande:
- allmäntillstånd – nedsatt
- ögon – svullnad, subkonjunktivala blödningar
- hjärta och lungor – tänk på att det inte finns några symtom eller fynd på hjärta och lungor som är associerade med kikhosta
- hud – blekhet, cyanos, petekier i ansiktet efter kikningar.
Handläggning vid utredning
För spädbarn kan kikhosta vara livshotande. Därför krävs särskild uppmärksamhet och omedelbar handläggning hos spädbarn, höggravida kvinnor och personer i alla åldrar som har nära kontakt med små barn.
Bedöm om det finns gravida eller spädbarn som exponerats under smittsam period, det vill säga från symtomdebut till tre veckor efter start av hosta och kikningar. Rådgör med smittskyddsenheten i regionen om gravida eller spädbarn kan ha smittats.
Kikhosta är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Provtagningar
Mikrobiologisk diagnostik
Prov för direktpåvisning av kikhostebakterier tas från nasofarynx. Diagnostiken görs i första hand med PCR-test. Sensitiviteten är hög åtminstone de första tre till fyra veckorna efter symtomdebut.
Följande grupper bör prioriteras för provtagning tidigt i förloppet vid pågående luftvägssymtom:
- barn < 12 månader
- gravida i tredje trimestern, oavsett om den gravida tagit kikhostevaccin under graviditeten
- personer som har eller har haft kontakt med barn yngre än sex månader eller gravida i tredje trimestern under smittsam period.
Blodprov
I enstaka fall kan blodprov för serologi tas om symtomen har pågått i flera veckor. Antikroppsbildningen börjar efter cirka tre till fyra veckors sjukdom. Påvisande av Bordetella pertussis-specifik antikroppsreaktion i två efterföljande prover indikerar aktuell infektion. Serologier kan vara svårtolkade på grund av maternella antikroppar och tidigare vaccinationer, dessutom är de kostsamma. Rådgör med laboratorie-, barn- eller infektionsläkare vid behov.
Differentialdiagnoser
Exempel på differentialdiagnoser är:
- bronkit av viral genes, framför allt RS-virus
- pneumoni
- obstruktivitet, astma eller KOL.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg spädbarn omedelbart. Detsamma gäller vid risk för smittspridning till spädbarn.
Barn med kikhosta får vistas i barnomsorg och skola om de är feberfria och allmäntillståndet tillåter. Vårdnadshavare och personal bör upplysas om att smitta finns, framför allt för att skydda ovaccinerade spädbarn som är syskon till förskolebarn eller skolbarn. Smittsamheten minskar några dygn efter insatt behandling. Rådgör med smittskyddsenhet vid behov.
Smittspårning
Kikhosta är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Behandlande läkare fattar beslut om provtagning, informerar patienten och smittspårar.
Här finns smittskyddsblad, informationsblad och rekommendationer om smittsamma sjukdomar för läkare och patienter: Smittskyddsblad - Smittskyddsläkarföreningen.
Anmäl kikhosta elektroniskt: SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar.
Förebyggande åtgärder
Vaccination erbjuds vid tre, fem och tolv månaders ålder, enligt svenska barnvaccinationsprogrammet. Efter tredje vaccindosen uppnås en hög immunitet (80–90 %) men skyddseffekten minskar redan efter ungefär fem år.
Påfyllnad ges vid fem års ålder samt i årskurs åtta eller nio. År 1979–1996 ingick inte kikhosta i barnvaccinationsprogrammet.
Vaccination mot kikhosta rekommenderas också för gravida från graviditetsvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta. För att skyddet ska överföras till barnet bör vaccinationen ske minst två veckor före beräknat förlossningsdatum, men med fördel tidigare för att vaccinationen ska hinna ge skydd om barnet föds för tidigt. Läkarordination krävs. Vaccination rekommenderas vid varje ny graviditet.
Observera att migranter generellt har sämre vaccinationsskydd mot kikhosta, med varierande grad av vaccinationstäckning.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Vid behandling av kikhosta är makrolidantibiotika förstahandsval. Antibiotika rekommenderas till:
- Spädbarn (< 6 månader) vid stark misstanke om exponering för kikhosta. Barnet ska behandlas profylaktiskt utan att invänta provsvar, även om symtom saknas.
- Spädbarn (6–12 månader) som exponerats för smitta och har mindre än en vecka med symtom som är förenliga med kikhosta. Även om sjukdomen ännu inte är verifierad.
- Alla med verifierad kikhosta som fortfarande kan vara smittsamma och som har kontakt med spädbarn, gravida i tredje trimestern eller andra riskgrupper. Här ges antibiotika för att förhindra smittspridning.
- Gravida i tredje trimestern som har en verifierad infektion som fortfarande kan vara smittsamma eller som har varit utsatta för smitta. Gäller oberoende av vaccinationsstatus för att minimera smittspridning till det nyfödda barnet.
- Övriga riskgrupper med mindre än två veckor från symtomdebut, eftersom antibiotika så tidigt i sjukdomen kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.
Graviditet
Observera att makrolid inte ska användas av kvinnor som planerar graviditet eller är gravida i första trimestern. Det finns en ökad risk för förmaks- och ventrikelseptumdefekter för foster. Makrolider kan användas i andra och tredje trimestern om behandling behövs, till exempel när förlossningen närmar sig. Rådgör gärna med specialiserad vård.
Läs mer om graviditet och antibiotika på INFPREG, Kunskapscentrum för infektioner under graviditet: Antibiotika under graviditet, medscinet.se.
Komplikationer
Pneumoni och otit är följdsjukdomar till kikhosta. Hos spädbarn finns risk för cerebral hypoxi, kramper, encefalopati och dödsfall.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Smittskyddsblad - Smittskyddsläkarföreningen (slf.se)
Sjukdomsinformation om kikhosta - Folkhälsomyndigheten
