Hitta på sidan
Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet riktar sig till personal och ledningsansvariga inom vårdkedjan mödrahälsovård, förlossningsvård, eftervård, neonatalvård, anestesi, operation samt intensivvård. Kunskapsstödet avser att ge vägledning för implementering och utveckling av arbetssätt kring initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård.
Kunskapsstödet gäller alla nyfödda barn och deras mödrar under första timmarna efter födseln och efterföljande tid då båda vårdas på sjukhus. Initial obruten hud-mot-hudkontakt direkt från födseln rekommenderas utifrån nuvarande evidens nyfödda barn från graviditetsvecka 28+0.
Kunskapsstödet utgörs av tre dokument:
1. Kunskapsstöd för initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård
För beskrivning av aktuellt kunskapsläge, referenser, samt effekter av initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård, se Grund för rekommendation.
Familjer finns i olika konstellationer och föräldraskap kan se olika ut. I vårdsituationen behöver ett inkluderande språkbruk användas utifrån personens uttryck och önskemål. I detta kunskapsstöd med bilagor har mor och moder valts för att benämna den födande föräldern och den som fött, även om alla inte identifierar sig som kvinna, mamma eller mor. För mer information se Grund för rekommendation.
Definition
Initial obruten hud-mot-hudkontakt
Initial obruten hud-mot-hudkontakt innebär att barnet ligger naket direkt mot moderns nakna hud åtminstone under de första två timmarna efter födseln för att ostört stimuleras i sina instinktiva nyföddhetsbeteenden. När hud-mot-hudkontakt med modern ej är möjlig kan den andre föräldern, eller av förälder utsedd person, vårda barnet i hud-mot-hudkontakt.
Samvård
Samvård är en vårdform som innebär att två patienter får sin vård tillsammans. Den nyblivna modern och det nyfödda barnet får sin vård på samma vårdenhet och i nära fysisk anslutning till varandra. Detta gäller även då mor, barn eller båda har behov av specialiserad vård. När antingen mor eller barn skrivs ut övergår vården till en annan vårdform.
Patientmedverkan och personcentrering
Hälso-och sjukvårdspersonal har ett ansvar att tillsammans med familjen planera för och underlätta initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård. Kommunikation och information sker utifrån individuella förutsättningar och behov. Dialog med föräldrar om tidigare erfarenheter, behov, förväntningar, fysiska och psykiska resurser samt sociala nätverk är en förutsättning för att ge familjen individualiserat stöd och möjlighet till delaktighet och informerat samtycke. Personlig integritet ska beaktas, vilket är särskilt viktigt när patienter fysiskt exponeras.
Vård av mor och barn tillsammans i initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård kan ses som en del av ett personcentrerat förhållningssätt. Inom neonatalvård ses detta som del av begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård.
Stöd och kommunikation
Alla blivande föräldrar bör under graviditeten få kunskap om fördelar och hälsovinster med initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård. Föräldrar bör informeras om att nyfödda behöver närhet till en förälder eller av förälder utsedd person oavsett moderns eller barnets tillstånd efter födseln.
Språk- och kommunikationssvårigheter hanteras individuellt, till exempel med användande av tolk genom hela vårdförloppet. Muntlig information bör kompletteras med visuellt och/eller skriftligt material på olika språk. Information behöver upprepas och förmedlas via mödrahälsovården, förlossningsvården, eftervården, neonatalvården, föräldragrupper, 1177 samt regionala webbsidor.
Under sjukhusvistelsen bör fortsatt stort fokus ligga på kommunikation och stöd till de nyblivna föräldrarna. Om familjer blir separerade kan digitala lösningar underlätta kommunikation inom familjen samt mellan föräldrar och vårdpersonal.
Förutsättningar
Målbilden för all personal involverade i vården före, under och efter förlossning bör vara att alla nyblivna mödrar och deras nyfödda barn vårdas tillsammans oavsett vårdbehov.
Organisation
Respektive regions ledning ansvarar genom regional och lokal prioritering för att verksamheter involverade i vårdkedjan får ett tydligt och genomförbart uppdrag. Verksamheterna ansvarar dels separat, dels tillsammans för att initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård möjliggörs för alla mödrar och deras nyfödda barn.
Viktiga organisatoriska komponenter på nationell, regional och lokal nivå är
- verksamhetsövergripande vision och målbild
- samordning mellan olika verksamheters ledningsgrupper
- tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheter
- säkerställande av resurser, bemanning och kompetens alla dygnets timmar
- gemensamma, samstämmiga riktlinjer och rutiner
- systematisk uppföljning utifrån indikatorer.
Kompetens, utbildning och kommunikation
Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård kräver flexibla vårdteam över verksamhetsgränser för att möjliggöra vård där patienten befinner sig, samt välinformerade föräldrar som förväntar sig att vara nära sitt nyfödda barn.
Det uppnås genom att
- informations- och kommunikationsvägar inklusive larmrutiner inom och mellan verksamheterna är välfungerande
- vårdansvaret för respektive patient är tydliggjort för alla
- personalen i de olika verksamheterna kan delegera och delegeras vissa uppgifter enligt lokalt utarbetade rutiner
- det finns återkommande multiprofessionella simuleringsövningar med erfarenhetsutbyte över verksamhetsgränser
- verksamhetsöverskridande auskultationer används för att öka motivation, lyhördhet, samsyn och flexibilitet i arbetsgruppen
- föräldrarna är väl förberedda, se Stöd och kommunikation.
Lokaler och utrustning
Lokaler behöver utformas för både rutinvård och akuta situationer och ha etablerade larmsystem för respektive patient. Lokaler bör anpassas för att erbjuda god arbetsmiljö och ergonomi, förutsättningar för god vårdhygien samt personlig integritet för mor och barn. Förutsättningar för initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård bör finnas med i planeringen av om- och nybyggnationer inom obstetrik, neonatologi, anestesi, operation samt intensivvård.
Utrustning för säker och adekvat vård av både mor och barn, i såväl rutinvård som i akuta situationer, behöver finnas tillgänglig dels i samband med födsel, dels på alla vårdenheter där mor och barn kan samvårdas.
Utrustning för mor och barn bör vara mobil och innefatta bland annat
- medicinsk utrustning för initial stabilisering, akuta situationer samt fortsatt vård och behandling
- material/hjälpmedel/läkemedel för vård, behandling och omvårdnad
- övervakningssystem
- möjlighet att flytta mor och barn inom sjukhuset med bibehållen hud-mot-hudkontakt.
Vårdnivå och samverkan
Före, under och efter förlossningen bör följande frågor besvaras:
- Hur kan initial obruten hud-mot-hudkontakt för mor och barn möjliggöras?
- Om motiverat avbrott i hud-mot-hudkontakt med mor sker, kan barnet vårdas hud-mot-hud hos den andre föräldern eller hos annan av förälder utsedd person?
- Om annan vårdplats än hud-mot-hud bedöms nödvändig, när och hur sker nytt ställningstagande till vård i hud-mot-hudkontakt?
- Hur och var kan mor och barn samvårdas?
- Om det inte går att samvårda initialt, vad är hindret och när sker nytt ställningstagande?
Bedömning av vårdnivå
De flesta mödrar och barn är välmående och anpassningar kan utan större svårigheter göras för att möjliggöra tillgång till initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård efter födseln. Individuella bedömningar av vårdnivå och vårdplats baseras på moderns och barnets medicinska och omvårdnadsmässiga behov.
Samvård planeras på den vårdenhet som ansvarar för patienten med det mest komplexa vårdbehovet. Anpassningar görs utifrån verksamhetens kapacitet och förutsättningar. Bedömningen upprepas om en patients tillstånd, eller verksamhetens förutsättningar och kapacitet, förändras. Om separation behöver ske återtas samvård och hud-mot-hudkontakt så snart som möjligt. Föräldrar involveras och informeras kontinuerligt om aktuell bedömning.
För bedömning av vårdnivå kan verktyg såsom riskbedömning av både mor och barn efter födseln vara till hjälp. För exempel på lokala verktyg för riskbedömning, se Grund för rekommendation Balansen nytta/risk för patienten.
Genomförande
Initial obruten hud-mot-hudkontakt
Hud-mot-hudkontakt bör initieras så snart som möjligt efter födelsen. För att optimera den fysiologiska omställningen efter födseln och stödja amningsstart bör den initiala hud-mot-hudkontakten prioriteras hos modern. Om detta inte är möjligt bör hud-mot-hudkontakt initieras med den andra föräldern, eller med av förälder utsedd person. Vid flerbörd placeras barnen om möjligt tillsammans hos modern. Rutinvård av mor och barn skjuts upp och medicinskt motiverad vård, omvårdnad och förflyttningar sker i möjligaste mån och efter individuella bedömningar i hud-mot-hudkontakt.
För att bevara initial obruten hud-mot-hudkontakt oavsett förlossningssätt följs nedanstående steg:
- Förbered föräldrarna och informera om initial obruten hud-mot-hudkontakt och praktiskt tillvägagångssätt för detta. Var lyhörd för föräldrars individuella behov.
- Förbered med adekvat utrustning samt material för vård och omvårdnad vid platsen för födseln. Anpassa rumstemperaturen och säkerställ tillgång till varma textilier. Vid kejsarsnitt placera om möjligt infarter, mätare för syresättning, elektroder och blodtrycksmanschett så att moderns bröst och en arm är fri. Förebygg smärta, illamående och blodtrycksfall så att modern kan vara bekväm i hud-mot-hudkontakt med barnet på bröstet.
- Vid födseln placeras barnet omedelbart i hud-mot-hudkontakt på moderns mage/bröst och barnets tonus och andning bedöms enligt rutin. Torka av barnet och se även till att mors hud är torr. Positionera barnet i upprätt läge på mage med huvudet åt sidan för säkrad luftväg. Vid kejsarsnitt läggs barnet på tvären över moderns bröst och om möjligt i lätt upphöjt läge med huvud och överkropp.
- Undvik att barnet blir nerkylt genom att snarast täcka barnet med torra textilier med ansiktet fritt. För underburna och lågviktiga barn samt vid låg rumstemperatur används varma textilier som byts kontinuerligt och vid behov används även mössa.
- Avnavling bör ske utan att störa hud-mot-hudkontakt. Till exempel kan en längre navelstump klippas initialt för att inte bryta hudkontakten.
- Hjälp modern till en bekväm halvsittande position. Stöd med kuddar och vid behov sänggrind så att modern kan se barnet och för att minska risken att barnet glider. Vid kejsarsnitt behövs kontinuerlig övervakning av den födande föräldern och barnet gällande välbefinnande, position, värme och säkerhet så länge föräldern är placerad på operationsbordet.
- Stötta föräldrar i att ha fokus på barnet och i att vara uppmärksamma på dess instinktiva nyföddhetsbeteenden. Uppmuntra hud-mot-hudkontakt minst tills barnet ammat första gången och/eller somnat. Om barnet inte sugit, uppmuntra till tidig bröstmjölkstimulering och handurmjölkning för att mjölkproduktionen ska komma i gång. Kolostrum ges direkt i barnets mun.
- Övervaka barnets positionering och säkerställ bibehållen fri luftväg och informera föräldrarna om vikten av detta. För lågviktiga, tidigt födda, och sköra barn rekommenderas bärhjälpmedel som säkrar detta. Var extra observant på om barn eller mor är påverkade efter förlossningen och lämna inte mor och barn ensamma under denna period. Detta för att undvika plötslig spädbarnskollaps.
- Avvakta med rutinvård av barnet såsom mätning och vägning till åtminstone efter de första två timmarna av obruten hud-mot-hudkontakt. Genomför i möjligaste mån motiverade medicinska kontroller och behandlingar som andningsstöd, K-vitaminprofylax, förflyttningar, provtagningar, sondsättning och tillmatning i hud-mot-hudkontakt med fortsatt god temperaturkontroll. Många kontroller och behandlingar av modern kan med eller utan anpassningar utföras med barnet i hud-mot-hudkontakt. Även vid blödningskontrollerande åtgärder på modern kan hud-mot-hudkontakt bibehållas. Hud-mot-hudkontakt rekommenderas fortsättningsvis även efter de första timmarna.
- Vårdåtgärder som under de första timmarna innebär avbrott från hud-mot-hudkontakt bör motiveras genom att nyttan av den procedur som innebär avbrott överträffar nyttan av obruten hud-mot-hudkontakt.
- Omfattande vårdbehov hos mor eller barn kan innebära att initial obruten hud-mot-hudkontakt inte är möjlig. I dessa fall är fysisk närhet dem emellan under det tidiga omhändertagandet och fortsättningsvis önskvärt.
Samvård
Samvårdens utformning och omfattning anpassas efter vårdbehov hos mor och barn och lokala förutsättningar. Samvård av mor och barn kan ske på alla avdelningar där nyfödda barn och nyblivna mödrar vårdas och platsen för samvård är inte statisk. I de fall där vårdinsatser behövs för mor eller barn planeras samvård på den vårdenhet som ansvarar för patienten med det mest komplexa vårdbehovet.
Generella rekommendationer för samvård, enligt följande steg:
- Förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter. Upprepa avstämningar avseende hälsotillstånd och vårdbehov hos både mor och barn. Om olika behov ställs mot varandra, använd verksamhetsöverskridande dialog för att hitta gemensamma lösningar.
- Optimera en vårdmiljö för både mor och barn som tillgodoser personlig integritet, närhet och möjlighet till vila tillsammans. Detta kan uppnås genom exempelvis vuxensäng vid barnets vårdplats, bärhjälpmedel, avskärmningar, dygnsanpassad belysning och anpassad ljudnivå. Tillgodose tillgång till måltider, hygienartiklar, toalett och dusch för föräldrar.
- Säkerställ att akututrustning, läkemedel och larmrutiner för både mor och barn är tillgängliga och kända.
- Se till att mor och barn är väl åtkomliga för vårdpersonal och att de snabbt kan förflyttas vid behov.
- Post-operativ vård och övervakning kan ske på förlossnings- eller neonatalavdelning under förutsättning att överenskomna, lokala riktlinjer finns.
- Förflyttningar inom sjukhuset sker utan separation och i möjligaste mån i bibehållen hud-mot-hudkontakt med ändamålsenlig utrustning.
- Sedvanliga kontroller, övervakning, provtagning, läkemedelsbehandlingar, amningsstöd med mera utförs där mor och barn samvårdas.
- Dagliga ronder bör ske för mor respektive barn på den enhet där de samvårdas.
- Hjälpmedel som underlättar säker vård i hud-mot-hudkontakt bör erbjudas, till exempel bärtub eller bärsjal. Hud-mot-hudkontakt rekommenderas fortsättningsvis under vårdtiden i så stor utsträckning som är möjlig.
- När föräldrar och barn sover oövervakade ska barnet ha en egen sovplats för att minska risken för plötslig spädbarnskollaps.
- Vid utskrivning av mor eller barn: säkerställ att kontroller, uppföljningar och planering är tydlig och kommunicerad till familjen.
- Vid palliativ vård eller vård i livets slutskede av mor eller barn erbjud avskildhet med kontinuerligt stöd. Möjliggör hud-mot-hudkontakt för lindring av stress och smärta.
Försäkringsmedicin och intyg
Samvård av mor och barn underlättas av att den andre föräldern eller annan av förälder utsedd person också kan vistas med barnet på sjukhuset. Information om föräldraförsäkringssystemet och tidigt utfärdande av intyg för sjukskrivning och vård av sjukt barn kan underlätta för familjen, oberoende av var mor och barn vårdas.
Kvalitetsuppföljning
Kunskapsstödet riktar sig till personal och ledningsansvariga inom vårdkedjan mödrahälsovård, förlossningsvård, eftervård, neonatalvård, anestesi, operation samt intensivvård och inkluderar de två patientgrupperna mor och barn. Kvalitetsuppföljningen bör omfatta samtliga verksamhets- och patientperspektiv.
Kvalitetsregister
I vårdkedjan finns följande kvalitetsregister för uppföljning av initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård,
- Graviditetsregistret (GR)
- Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ)
- Medicinska födelseregistret (MFR)
- Barnhälsovårdens kvalitetsregister (BHVQ).
Graviditetsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister omfattar även patientenkäter som skickas till respektive patientgrupp efter utskrivning, vilket möjliggör registrering av patientrapporterade utfallsmått, PREM, och patientrapporterade upplevelsemått, PROM. I SNQ:s årsrapport ingår en beskrivning av neonatalvårdens kapacitet och struktur omfattande utrustning, bemanning och kompetens, baserat på data inhämtade via en enkät till verksamhetsansvariga.
Indikatorer för uppföljning
Initiering och duration av initial och därefter fortsatt hud-mot-hudkontakt, amning/bröstmjölk i munnen under barnets första levnadstimme, omfattning av samvård, samt patientupplevelser bör följas nationellt.
Relevanta indikatorer som för närvarande registreras i respektive kvalitetsregister
Graviditetsregistret
I graviditetsenkäten som skickas till nyblivna mödrar åtta veckor efter förlossningen efterfrågas om barnet legat hud-mot-hud med mor direkt efter förlossningen, tills barnet sugit och/eller somnat.
Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ)
För barn som vårdas på neonatalenhet registreras via patientjournal bland annat följande variabler
- hud-mot-hudvård första dygnet
- hud-mot-hudvård > 3 timmar per dygn
- hud-mot-hudvård > 6 timmar per dygn
- tidpunkt för mors mjölk i munnen första gången.
Barnhälsovårdens kvalitetsregister (BHVQ)
- amning och tillmatning sedan barnets födelse
- depressiva symtom hos mor.
Förslag på kompletterande indikatorer
För att hud-mot-hudkontakt och samvård ska kunna följas oberoende av var mor och barn vårdas, behöver respektive register kompletteras med nedanstående uppgifter.
Graviditetsregistret (GR)
- tidpunkt för första hud-mot-hudkontakt med mor
- tidpunkt för första hud-mot-hudkontakt med den andra föräldern eller av förälder utsedd person
- tidpunkt för första avbrott i hud-mot-hudkontakt
- orsak till avbruten eller utebliven hud-mot-hudkontakt under de första två timmarna efter födelsen
- om barnet ammat eller fått sin mors mjölk i munnen första timmen
- om mor och barn samvårdades från födseln tills mor eller barn skrevs ut
- orsak till utebliven samvård
- moderns upplevelser av separation och samvård.
Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ)
- tidpunkt för första hud-mot-hudkontakt med mor
- tidpunkt för första hud-mot-hudkontakt med den andra föräldern eller av förälder utsedd person
- tidpunkt för första avbrott i hud-mot-hudkontakt
- orsak till avbruten eller utebliven hud-mot-hudkontakt under de första två timmarna efter födelsen
- om barnet ammat eller fått sin mors mjölk i munnen första timmen
- om mor och barn samvårdades från födseln tills mor eller barn skrevs ut
- orsak till utebliven samvård
- moderns upplevelser av separation och samvård.
Relaterad information
Kompletterande underlag
Andra relaterade kunskapsstöd
Kunskapsunderlag: Graviditet, förlossning och tiden efter. Socialstyrelsen. 2023
WHO recommendations for care of the preterm or low-birth-weight infant
WHO recommendations on maternal and newborn care for a positive postnatal experience
LÖF Säker förlossningsvård: Vård efter förlossning för mor och barn
Arbetsgrupp
Ordförande
- Stina Klemming, specialistläkare neonatologi, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen
- Sofia Arwehed, specialistläkare neonatologi, Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
Ledamöter
- Annika Nyholm, specialistsjuksköterska neonatologi, neonatal intensivvårdsavdelning, Norrlands universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen
- Pyrola Bäcke, specialistsjuksköterska neonatologi, Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
- Ylva Thernström Blomqvist, specialistsjuksköterska neonatologi, Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
- Maria Nelander, specialistläkare obstetrik, Kvinnosjukvården, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
- Susanne Elvermark, specialistsjuksköterska anestesi och intensivvård, anestesi- och intensivvård på Danderyds Sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
- Anna Gustafsson, barnmorska, Barnmorskeprogrammet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Neonatalvården Astrid Lindgrens Barnsjukhus,Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
- Siri Lilliesköld, specialistsjuksköterska neonatologi, Neonatalvården Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
- Patricia Pallo Skoog, specialistsjuksköterska anestesi och intensivvård, BB St:Göran, Capio St:Görans Sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
- Emilija Wilson, barnmorska, Barnmorskeprogrammet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
- Vesta Seyed Alikhani, specialistläkare neonatologi, Neonatalvården, Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
- Karin Breding, specialistläkare obstetrik, Östra Sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
- Åsa Hermansson, barnmorska, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
- Nina Kjellqvist, specialistläkare anestesi och intensivvård samt obstetrisk anestesi, Anestesi- och Intensivvårdskliniken, Länssjukhuset i Kalmar, Sydöstra sjukvårdsregionen
- Mikaela Mattisson, barnundersköterska, Neonatalavdelningen, Centrallasarettet Växjö, Södra sjukvårdsregionen
- Marie-Charlotte Nilsson, barnmorska, Förlossnings-, BB- och Neonatalavdelningen, Lasarettet i Ystad, Södra sjukvårdsregionen
- Emma Jonsson, patientföreträdare, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
