Fetma hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Definition
Body Mass Index (BMI) beräknas genom vikt i kg/längd i m². Hos barn används iso-BMI (omräkning utifrån barnets ålder och kön) för att få ett värde som kan jämföras med BMI-värde för vuxna.
- Övervikt hos barn – iso-BMI 25-29,9
- Fetma grad 1 hos barn – iso-BMI 30-34,9
- Fetma grad 2 hos barn – iso-BMI 35-39,9
- Fetma grad 3 hos barn – iso-BMI ≥ 40
En särskild iso-BMI kurva, international obesity task force (IOTF), används i vissa journalsystem och inom barnhälsovården.
Det kan vara svårt att bedöma om ett litet barn har fetma, varför diagnosen inte ska ställas före 2 års ålder.
Förekomst
Andel barn med övervikt och fetma i Sverige år 2017-2018 var:
- 9 % med övervikt och 2 % med fetma vid 4-års ålder
- 15 % med övervikt och 6 % med fetma i åldern 6-9 år
- 11 % med övervikt och 4 % med fetma i åldern 11-15 år.
Orsaker
Övervikt och fetma hos barn har en komplex och multifaktoriell etiologi men beror till stor del på genetik, miljö och livsstil. Det finns även ovanliga eller sällsynta orsaker som kan ge övervikt och fetma:
- endokrin sjukdom – som Mb Cushing, hypotyreos, hyperandrogenism, hyperinsulinism
- ovanliga syndrom – som Prader-Willis
- lipödem – oftast nedre extremiteterna (mycket ovanligt hos barn).
Ett barn över 10 år med fetma har en 15 gånger ökad risk för fetma i vuxen ålder, oavsett om föräldrarna har fetma eller inte.
Samsjuklighet
Det finns ett samband mellan barnfetma och tillstånd som ger intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller annan påverkan på CNS. Dessa tillstånd bör därför övervägas vid barnfetma.
Predisponerande faktorer
- Hereditet
- Faktorer under graviditet (rökning, fetma, snabb viktökning eller graviditetsdiabetes hos mamman)
- Låg eller hög födelsevikt, snabb viktuppgång de första åren
- Flaskmatning som spädbarn
- Läkemedel (kortison, insulin, neuroleptika, antiepileptika, antidepressiva)
- Inaktivitet
- Ohälsosamma kostvanor
- För lite sömn, sömnapné
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- Utsatt social situation
Utredning
Anamnes
- Kostvanor och aktiviteter hos barn och familj
- Predisponerande faktorer
- Föräldraanamnes – vikt, tidigare fetmakirurgi, metabola sjukdomar och rökning
- Menstruationsrubbningar
- Aktuella sjukdomar
Status
- Allmäntillstånd – inklusive fettfördelning (bukfetma, midja/stuss), längd, vikt, gynekomasti
- Tyreoidea
- Mun och svalg – tandstatus (karies), stora tonsiller, adenoi
- Hjärta, lungor, blodtryck
- Buk – leverförstoring
- Hud – akne, hirsutism, acanthosis nigricans
- Pubertetsstatus
Handläggning vid utredning
Beräkna iso-BMI och värdera tillväxtkurva över tid.
Bedömning av iso-BMI
- Vid iso-BMI ≥ 25-29,9 bör laboratorieprover övervägas.
- Vid iso-BMI ≥ 30 rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
- Vid snabb ökning av iso-BMI vid låg ålder, bör utredning inom specialiserad vård övervägas.
Bedömning av tillväxtkurva
- Fetma ger ofta något ökad längdkurva sekundärt till fetman.
- Vid snabbt ökande viktkurva kombinerad med avplanad längdkurva, överväg utredning inom specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Förskolebarn – överväg kontroll av tyreoidea.
- Skolbarn – överväg kontroll av tyreoidea, diabetes, lever och blodfetter.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Barn med övervikt bör erbjudas hälsosamtal avseende kost, motion, sömn och tandhälsa.
- Barn med fetma bör erbjudas utredning och behandling inom specialiserad vård. Primärvårdens viktigaste uppgift är att motivera familjen till fortsatt utredning och kontakt (fetma är ofta stigmatiserande för familjen).
- Ju tidigare insats desto bättre resultat, helst redan före skolåldern. Behandling som inte påbörjats före hormonomställningarna i puberteten riskerar sämre resultat.
- Tvärprofessionella team ger bättre förutsättningar för framgångsrik behandling (läkare, dietist, sjuksköterska, psykolog, kurator, beteendevetare, fysioterapeut).
Behandling vid övervikt
Inkludera föräldrarna i hälsosamtalen, de är viktiga som stöd till barnet i behandlingen samt för barnets livskvalitet och psykologiska utveckling. Skapa en respektfull kontakt för att underlätta förtroendet mellan vårdgivare och barn och föräldrar.
- Kost – från 6 års ålder rekommenderas en kost som följer allmänna nationella rekommendationer (ungefär 1500 kcal med 30 energiprocent fett). Kontakta dietist vid behov.
- Fysisk aktivitet – vardagsmotion genom lek, förflyttning eller idrott rekommenderas (minst 60 minuter per dag). Kontakta fysioterapeut vid behov.
- Skärmtid – ge vid behov råd och stöd om minskad tid.
- Sömn – överväg kontakt med kurator eller psykolog.
- Tandhälsa – kontakta tandvården vid behov.
Behandling vid fetma
- Beteendemodifierande terapi – konsekvent evidensbaserad samtalsmodell behövs för att nå resultat, det räcker inte med information (även om det också behövs).
- Läkemedel – inga godkända läkemedel för behandling av barnfetma finns, men i vissa fall kan behandling ges på forskningsbasis eller vitalindikation.
- Kirurgi – vid svår fetma hos ungdomar kan kirurgisk behandling vara aktuellt om särskilda kriterier uppfylls.
Förebyggande åtgärder
- Barnhälsovården – följer barnens utveckling och arbetar med motiverande och stödjande föräldrasamtal.
- Skolhälsovården – väger och mäter barn regelbundet, har god kompetens för arbete med barnövervikt och kan jobba med att begränsa sötsaker i skolans miljö och utöka skolidrott.
- Tandhälsovård – kan uppmärksamma ohälsosamma kost- och dryckesvanor.
- Primärvård – kan beakta tillväxtkurva (vid kontakt för andra åkommor), motivera till remiss vid fetma och till återbesök vid övervikt.
Patientmedverkan och kommunikation
Relaterad information
Om innehållet
Nationellt innehåll
- Godkänt:
- 2020-09-07
- Godkänt av:
- Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa