Hitta på sidan
Astma hos barn, akut anfall
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akut astmaanfall hos barn.
Om hälsotillståndet
Riskfaktorer
Riskfaktorer för dödlig utgång vid akut astmaanfall hos äldre barn är
- tidigare intensiv- eller respiratorvård för astma
- sjukhusvård eller akutbesök för astma senaste året
- nyligen avslutad behandling med perorala steroider
- ingen pågående underhållsbehandling med inhalationssteroid
- överanvändning av beta-2-stimulerare
- följsamhetsproblem med behandling
- psykiatriska eller psykosociala problem
- samtidig födoämnesallergi.
Utredning
Symtom
- Andnöd med pipande, väsande andning och ofta rosslighet
- Hosta
Anamnes
- Aktuella symtom, debut och duration
- Pågående infektion
- Andra sjukdomar
- Läkemedel
- Allergi
- Fysisk aktivitet
Status
- Allmäntillstånd – barnet orkar inte leka eller prata, tilltagande trötthet eller oro, cyanos
- Lungor – andningsfrekvens, indragningar, auxillär andning, ronki, saturation
- Hjärta – frekvens
Handläggning vid utredning
Astma kan delas in i svårighetsgrader, vilket styr handläggningen.
Barn under två år
| Svårighetsgrad | Symtom | Statusfynd |
|---|---|---|
| Svårt anfall | Påverkad i vila, börjar bli trött | Kraftiga indragningar, takypné > 50/min, saturation < 91 % |
| Måttligt anfall | Opåverkad i vila, men påverkad vid lek | Måttliga indragningar, takypné 40–50/min, saturation 91-96 % |
| Lindrigt anfall | Opåverkad i vila, orkar leka | Lätta indragningar, takypné 30–40/min, saturation > 96 % |
Barn över två år
| Svårighetsgrad | Symtom | Statusfynd |
|---|---|---|
| Svårt anfall | Påverkad i vila, andnöd, orkar bara andas, talar enstaka ord | Kraftiga indragningar, rikligt med ronki, saturation < 91 % |
| Måttligt anfall | Nedsatt aktivitet, men orkar röra sig, påverkat tal | Måttliga indragningar, ronki, saturation 91–96 % |
| Lindrigt anfall | Opåverkad i vila, opåverkat tal | Lätta indragningar, lätt väsande andning, oftast ronki, saturation > 96 % |
Differentialdiagnoser
- Viruskrupp
- Främmande kropp
- Pneumoni
- Obstruktiv bronkit
Behandling
Akutbehandling
- Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
- Utvärdera effekt och upprepa behandling vid behov.
- Bedöm behov av fortsatt behandling på akutmottagning eller ordinera behandling i hemmet.
Syrgas
Ge syrgas vid saturation 92 % eller lägre, 5 liter/min på näsgrimma eller 10 liter/min på mask, målsaturation över 92 %.
Beta-2-stimulerare
Ge i första hand beta-2-stimulerare som inhalation i spacer, vid svår astma i nebulisator. Upprepa 1–3 gånger med 20–30 minuters intervall vid behov.
Steroid
Ge steroid peroralt (om barnet kan svälja säkert), som inhalation eller som injektion utifrån svårighetsgrad. Behandlingen har effekt efter 2–3 timmar.
Atrovent
Överväg ipratropium som inhalation i nebulisator vid utebliven effekt eller kraftig hjärtklappning. Kan ges tillsammans med beta-2-stimulerare. Upprepa vid behov tre gånger med 20–30 minuters intervall.
Adrenalin
Överväg adrenalin vid utebliven effekt vid svår astma, som inhalation eller injektion (intramuskulärt i lårets utsida). Upprepa med 20–30 minuters intervall vid behov. Kontrollera puls regelbundet.
Behandling i hemmet
Rekommendera fortsatt behandling och uppföljning (skriftligt) utifrån om barnet har en astmadiagnos med underhållsbehandling eller enbart sporadisk behandling i samband med infektioner.
Ge råd om att alltid ge beta-2-stimulerare vid symtom, initialt 2–4 doser med 30 minuters mellanrum, därefter var 3–4:e timme. Sök akut sjukvård vid utebliven eller enbart kortvarig effekt.
Ett akut anfall tyder på bristande astmakontroll och patientens underhållsbehandling bör ökas enligt behandlingstrappan (steg 1–5) för astma hos barn.
Vissa barn, särskilt yngre barn (0–5 år), kan behöva ny klinisk bedömning inom några dagar. Dessutom bör barn som haft ett akut anfall följas upp inom sex veckor.
Handläggning vid behandling
- Vid svåra besvär – larma ambulans, ge akutbehandling.
- Vid måttliga besvär – ge akutbehandling.
- Vid lindriga besvär – ge akutbehandling vid behov, ordinera behandling i hemmet.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Andningssvårigheter, Rikshandboken barnhälsovård
