Hitta på sidan
Allergisk rinokonjunktivit
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar:
- Initial utredning och diagnos
Specialistvården hanterar:
- Svåra symtom som ej svarar på adekvat behandling (per oral antihistamin, ögondroppar med antihistamin/kromoglikat, nässpray med kortison/antihistamin) och eventuell per oral kortisonkur
- Misstanke om komplikation eller för differentialdiagnostik
- Utvidgad utredning exempelvis behov av fiberskopi (ÖNH), AIT (lungkliniken/barnkliniken), pricktest (barn- eller hudkliniken), ögon (ögonkliniken)
Remissrutiner
Remiss till specialistvård är aktuellt vid:
- Oklar diagnos eller differentialdiagnostiska problem
- Otillfredsställande behandlingseffekt trots adekvat behandling
- Svåra symtom av specifikt IgE-allergen där AIT-behandling kan vara aktuellt
Remissinnehåll
Remiss från primärvård till specialistvård:
- Behov av allergiutredning/pricktest/AIT barn – överväg remiss till barnkliniken
- Övervägande rinitbesvär där annan genes än allergi övervägs – remiss till ÖNH
- Uttalade ögonsymtom som ej svarat på behandling – remiss till ögon
- Tydligt behov av pricktest – remiss till hudklinken
- Tydlig frågeställning
- Anamnes: yrke, atopi, eventuellt gjord allergiutredning, tobaksvanor, aktuella symtom, komorbiditet, medicinering
- Somatiskt status med fokus på ögon, näsa, svalg, lungor och hud
- Aktuell behandling
Remiss från specialistvård till primärvård:
- Beskrivning av patientens tillstånd
- Skäl till medicinjustering och aktuell medicinering
- Rekommenderad uppföljning
- Råd om handläggning vid försämringar
Remiss skickas till
- Lungkliniken - Region Norrbotten - Lungsjukvård Sunderby sjukhus – Lungmottagningen Sunderby sjukhus
- Barnkliniken
Piteå sjukhus - Region Norrbotten - barnsjukvård länsklinik - Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Piteå sjukhus
Sunderby sjukhus - Region Norrbotten - barnsjukvård länsklinik - Barnmedicinmottagningen Sunderby sjukhus - Öron, näsa, halskliniken
Gällivare sjukhus - Region Norrbotten - Öron- näs- och halssjukvård länsklinik - öron-näsa-halsmottagningen Gällivare sjukhus
Piteå sjukhus - Region Norrbotten - Öron- näs- och halssjukvård länsklinik - öron-näsa-halsmottagningen Piteå sjukhus
Sunderby sjukhus - Region Norrbotten - Öron- näs- och halssjukvård länsklinik - öron-näsa-halsmottagningen Sunderby sjukhus - Ögonkliniken
Gällivare sjukhus - Region Norrbotten - ögonsjukvård länsklinik - ögonmottagningen Gällivare sjukhus
Piteå sjukhus - Region Norrbotten - ögonsjukvård länsklinik - ögonmottagningen Piteå sjukhus
Sunderby sjukhus - Region Norrbotten - ögonsjukvård länsklinik - ögonmottagningen Sunderby sjukhus
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar utredning och behandling av allergisk rinokonjunktivit.
Om hälsotillståndet
Definition
Allergisk rinokonjunktivit är en kronisk IgE-medierad allergisk sjukdom i näsa (rinit) och ögon (konjunktivit) orsakad av ett immunologiskt svar på allergen. Det är en atopisk systemsjukdom med allmänna symtom som trötthet, slöhet och huvudvärk.
Förekomst
Allergisk rinokonjunktivit är en vanlig form av allergi som ofta är underdiagnostiserad och underbehandlad och kan ha en negativ påverkan på livskvaliteten.
Cirka 20—30 % av alla barn och vuxna har allergisk rinokonjunktivit och incidensen tycks öka i västvärlden. Sjukdomen debuterar oftast före 30 års ålder.
Orsaker
De vanligaste allergenerna som orsakar allergisk rinokonjunktivit är pollen, pälsdjur och kvalster.
Riskfaktorer
Ärftlighet och rökning, eller exponering för tobaksrök, ses som riskfaktorer för allergisk rinokonjunktivit. För mer information, gå till Miljötobaksrök, Karolinska institutet.
Samsjuklighet
Allergisk rinokonjunktivit kan förekomma tillsammans med astma och atopiskt eksem.
Oralt allergisyndrom (OAS) är korsallergi mellan pollen och vanliga födoämnen och ger vanligtvis lindriga symtom såsom klåda i mun och hals. Om födoämnet är tillagat ger det i regel inga besvär. Besvären kan finnas hela året eller endast under pollensäsongen.
Specifikt pollen och vanliga födoämnen som kan orsaka OAS:
- björk: äpple, morötter, potatisskal hasselnötter, jordnötter och stenfrukter
- gråbo: selleri, koriander och persilja
- gräs: jordnötter, kiwi, melon, majs, ris, sojabönor vetemjöl, havre och råg.
Utredning
Symtom
Allergisk rinokonjunktivit ger symtom från ögats och näsans slemhinna, symtomen kan variera över tid och mellan säsonger. Även sömnsvårigheter och uttalad trötthet förekommer.
Vanliga symtom, oftast bilaterala, från ögon inkluderar:
- konjunktivit (med varierande grad av rodnad och ödem)
- ögonlockssvullnad
- klåda
- ökad klar sekretion (som kan ge känsla av synstörning).
Vanliga symtom från näsan inkluderar:
- stickningar
- klåda (från öron, gom och svalg)
- upprepade nysningar
- klar sekretion
- nästäppa.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- förekomst av riskfaktorer
- förekomst av samsjuklighet
- exponering för luftvägsallergen i bostad, skola, på arbete eller i fritidsmiljö
- symtomens dygnsvariation
- tidssamband med pollensäsong eller exponering av pälsdjur
- misstänkt födoämnesreaktion
- påverkan på arbete, skola eller sömn
- effekt av egenvård.
Status
Bedöm följande:
- allmäntillstånd
- ögon – ökad kärlfyllnad eller svullnad konjunktivalt
- ögonlock – svullnad, ibland kullerstensmönster (papiller) vid evertering av nedre ögonlocket
- näsa – klart sekret, nästäppa, slemhinnesvullnad; överväg undersökning efter avsvällande nässprayning
- lungor.
Handläggning vid utredning
Typiska symtom räcker för att ställa diagnos. Rinit kan förvärra astma, därför bör misstänkt astma utredas. Vid tveksamhet om allergi bör prov för specifikt IgE kontrolleras. För diagnos krävs symtom vid kontakt med det aktuella allergenet. Om man vill utesluta allergisk genes kan IgE-screening göras genom pricktest eller provet Phadiatop där de vanligaste inhalationsallergenen ingår.
IgE
Provtagning för specifik IgE är lämpligt vid riktad misstanke mot något husdjur eller pollen (björk, timotej, gråbo). Det kan även vara användbart om något mer ovanligt allergen ska testas.
Pricktest
Standardpricktest (SPT) är en användbar metod som används som komplement till anamnes vid utredning av IgE-förmedlad allergi. Metoden har hög sensitivitet och specificitet. Det finns ingen nedre eller övre åldersgräns för pricktest. Standardpanelen brukar omfatta björk, timotej, gråbo, hund, katt, häst och kvalster, även mögel kan ingå.
Ett positivt svar visar att patienten är sensibiliserad för något eller några av luftvägsallergenen. Om kliniska symtom uppkommer av samma allergen föreligger allergi mot det allergenet.
Phadiatop
Phadiatop kan användas som screeningtest för IgE-medierad luftvägsallergi. Den mäter antikroppar mot en blandning av vanligt förekommande luftvägsallergen (björk, timotej, gråbo, kvalster, katt, hund, häst, mögel).
Om misstanke från början finns om en specifik allergi kan analys av IgE mot det aktuella allergenet beställas i stället för screening med Phadiatop.
Undersökningar
Näsundersökning
Näsundersökning bör göras vid långdragna besvär eller utebliven effekt av behandling.
Vid misstanke om astma
Vid misstanke om astma rekommenderas spirometri med reversibilitetstest, eventuellt PEF-kurva.
Differentialdiagnoser
Allergisk rinit
Differentialdiagnoser vid allergisk rinit inkluderar:
- kronisk icke-allergisk rinit, vasomotorisk rinit
- virusinfektion
- adenoid
- polyp – näspolypos
- systemisk sjukdom
- tumör i näsan eller bihålorna
- medfödd anatomisk anomali
- främmande kropp
- trauma med septumdeviation
- läkemedelsbiverkan, överdosering av förkylningsnässpray.
Hos barn överväg också:
- cystisk fibros
- primär ciliedysfunktion (PCD).
Allergisk konjunktivit
Differentialdiagnoser vid allergisk konjunktivit inkluderar:
- virusinfektion
- främmande kropp
- torra ögon
- pterygium
- annan inflammation – blefarit, keratit, episklerit, sklerit.
Behandling
Vid säsongsbunden allergi av egenvårdskaraktär rekommenderas behandling med receptfria läkemedel. Recept bör ej utfärdas om receptfria behandlingsalternativ har tillräcklig effekt för att behandla säsongsbunden allergi.
Preparatöversikt - receptfria läkemedel
Receptfria läkemedel - rekommendation
Handläggning vid behandling
Patientens besvär styr behandlingen, utvärdera behandlingens effekt vid uppföljning. För patienter med mer uttalade besvär och där egenvård är otillräcklig, bör behandling bedömas utifrån svårighetsgrad.
Patienten bör:
- få information om sjukdom och behandling samt erbjudas utbildning
- rekommenderas i första hand receptfria läkemedel vid lindriga och kortvariga besvär
- få mer omfattande läkemedelsbehandling vid behov.
Tips vid pollenallergi:
- Grundregeln är att undvika det specifika allergenet, vilket ibland inte är så lätt. Följ pollenprognoserna för att vara beredd på höga pollenhalter och börja behandla i tid.
- Informera patienten att skölja bort pollen från näsa och svalg med koksalt morgon och kväll. Olika hjälpmedel finns på apoteket receptfritt ex Nasaline-nässköljare (blanda 500 ml ljummet vatten + 0,5 tsk salt).
Egenvård
Egenvård lämpar sig för patienter med lättare symtom där receptfria antihistaminer eller nasal steroid har god effekt. Ge följande egenvårdsråd:
- begränsa om möjligt exponering av allergenet
- vädra inte sovrummet när det är pollen ute
- prova näs- eller ögonsköljning med koksaltlösning
- duscha innan sänggående
- använd receptfria läkemedel.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Vid allergisk rinit
Vid allergisk rinit där egenvård är otillräcklig rekommenderas intranasal steroid (till barn, följ rekommendationer i FASS), eventuellt i kombination med oralt antihistamin.
Peroral antihistaminbehandling
- desloratadin R06AX27
DESLORATADIN
tablett, 5 mg, generiska alternativ, receptfritt, ≥12 år
munsönderfallande tablett, 2,5 mg, 6-11 år, om vanliga tabletter inte kan tas
oral lösning, 0,5 mg/ml, ≥1 år, om tabletter inte kan tas
Vuxna: dosering 1x1, men kan tas 1x2 och vid svåra symtom kan upp till 4 tabletter/dag ges.
Barn: se Fass för dosering. Barn under 1 år kan behandlas med oral lösning i lägre dos, även om det inte är godkänt enligt Fass. Ange OBS! på receptet.
Peroral antihistamin tas regelbundet under hela säsongen.
Lokal behandling - näsa
1:a hand
- Nasala steroider
mometason R01AD09
MOMETASON nässpray, generiska alternativ, receptfritt, ≥3 år
Vuxna och barn från 12 år: Upp till 2 doser i vardera näsborre x2
Barn 3-11 år: 1 dos i vardera näsborre x1
Nasala steroider är effektivare än perorala antihistaminer mot nästäppa och har även viss effekt på ögonbesvären. - Lokalt antihistamin
levokabastin R01AC02
LIVOSTIN nässpray, receptfritt
Dosering vuxna och barn: 2x2
2:a hand (gäller vuxna) - nasala kombinationspreparat innehållande antihistamin och steroid
- azelastin + flukortisonpropionat R01AD58
DYMISTA, nässpray, receptfritt, ≥12 år, dosering 1x2. - Mometasonfuroat + olopatadin R01AD59
RYALTRIS, nässpray, ≥12 år, dosering 2x2.
Vid allergisk konjunktivit
Vid allergisk konjunktivit med enbart symtom från ögonen räcker ofta lokalbehandling. Natriumkromoglikat har inte en omedelbar effekt och behandlingen bör därför helst påbörjas före en förväntad exponering för allergen.
Nasala steroider har viss effekt även på ögonbesvär.
Lokal behandling - ögon
1:a hand
- natriumkromoglikat S01GX01
LECROLYN, LOMUDAL ögondroppar, generiskt alternativ, receptfritt.
Barn och vuxna: 1–2 droppar i vardera ögat morgon och kväll.
Endosförpackningar utan konserveringsmedel rekommenderas till linsbärare. - levokabastin S01GX02
LIVOSTIN ögondroppar, receptfritt.
Barn och vuxna: 1 droppe i vardera ögat morgon och kväll
2:a hand, vid otillräcklig effekt av ovanstående alternativ
- olopatadin S01GX09
OPATANOL ögondroppar, receptbelagt, ≥3 år
Barn och vuxna: 1 droppe i vardera ögat morgon och kväll
Vid svåra besvär
Nasalt kombinationspreparat med antihistamin och steroid kan provas om enbart nasal steroid inte är tillräcklig. Kombinationspreparat finns både receptfritt och receptbelagt.
Perorala steroider kan ibland övervägas vid svåra besvär och otillfredsställande effekt av annan behandling. Till barn gäller detta endast efter särskilt övervägande och då efter bedömning inom specialistvården.
Mycket svåra besvär trots behandling:
- Vuxna: tablett prednisolon 5 mg 1–3 tabletter/dag i några dagar under värsta pollensäsongen.
- Barn: remiss till ögonläkare/barnspecialist
Förslag till kortisonschema för vuxna
Vid svår allergi: Tablett prednisolon 5 mg eller tablett betametason 0,5 mg, fem tabletter på morgonen i 3–5 dagar. Eventuellt en tablett dagligen i ytterligare 1–2 veckor.
Undvik injektion av depåkortison då behandlingen inte är flexibel och innebär ökad risk för binjurebarkssuppression.
Om behandling med prednisolon behövs för symtomlindring bör behandling med allergen immunterapi (AIT) övervägas.
Allergen immunterapi
Allergen immunterapi (AIT) bör övervägas vid påvisad allergi och avsevärda allergibesvär trots adekvat medicinering eller tillkomst av astmabesvär. Det finns två administrationssätt vid AIT:
- SCIT – subkutan immunterapi som utförs inom specialiserad vård
- SLIT – sublingual immunterapi som utförs av specialist med kunskap och erfarenhet av SLIT.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Mycket sällan aktuellt. Ta stöd av försäkringsmedicinskt beslutsstöd Allergisk rinit, Socialstyrelsen.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Allergisk rinit, Socialstyrelsen
Astma hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, Socialstyrelsen
Miljötobaksrök, Karolinska institutet
Lokalt tillägg
Region Norrbottens lokala tillägg har tagits fram i samarbete med allmänläkarkonsult (ALK) för allergi, Läkemedelskommittén, lungkliniken Sunderby sjukhus, barnkliniken Sunderby sjukhus och öron, näsa halsklinken Sunderby sjukhus.
