Hitta på sidan
Hjärtstopp
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation gäller omhändertagande av hjärtstopp hos vuxna och barn med S-HLR, med andra ord hjärt- och lungräddning för sjukvårdspersonal, till exempel riktat till primärvården.
Om hälsotillståndet
Orsaker
Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga, vilket kan bero på:
- ventrikeltakykardi (VT) eller ventrikelflimmer (VF)
- pulslös elektrisk aktivitet (PEA), som innebär att hjärtats muskel inte rör sig nog mycket för att ge upphov till en palpabel puls, det vill säga att patienten är pulslös men att det kan finnas hjärtslag på EKG-övervakning eller defibrillator
- asystoli.
Vuxna
Hjärtsjukdom orsakar ungefär hälften av hjärtstoppen hos vuxna. Cirka var femte hjärtstopp hos vuxna har ventrikeltakykardi eller ventrikelflimmer som första rytm. Denna kan brytas med defibrillering.
Barn
Andningsstopp, exempelvis drunkning eller kvävning, är vanligaste orsaken till hjärtstopp hos barn. Barn har sällan en rytm som kan defibrilleras.
Utredning
Anamnes
Anamnes innehåller
- tidigare hjärtsjukdom
- andra sjukdomar
- aktuella läkemedel.
Behandling
Handläggning vid behandling
Akutbehandling vuxna
- Bedöm livstecken – om patienten är medvetslös och har onormal eller ingen andning – misstänk hjärtstopp!
- Larma – ropa på hjälp, be någon ringa 112.
- Skapa fri luftväg.
- Påbörja S-HLR – 30:2 (30 kompressioner, 2 inblåsningar), 100–120 kompressioner/minut.
- Hämta defibrillator – anslut och följ råd.
- Syrgas – ge 10 liter/minut på mask samt använd basala hjälpmedel du behärskar som till exempel svalgtub eller ventilera med mask och blåsa.
- Dokumentera – åtgärder och tider, exempel på dokumentationsmall finns i länk nedan.
- Analysera rytmen varannan minut. Defibrillatorn gör detta automatiskt.
- Sätt perifer venkateter.
Handlingsplan HLR vuxen för sjukvårdspersonal (poster i pdf)
Akutbehandling barn
- Bedöm livstecken – vakenhet, andning.
- Ropa på hjälp men lämna inte barnet.
- Om barnet är vaket, andas och hostar eller talar, misstänk luftvägsstopp och ge 5 ryggslag, därefter 5 buktryck. Handlingsplan att sätta på arbetsplatsen finns nedan.
- Om barnet inte är vid medvetande och inte andas normalt eller inte alls, misstänk hjärtstopp.
- Skapa fri luftväg – gör 5 inblåsningar (gärna andningsmask).
- Påbörja S-HLR – 15:2 (15 kompressioner, 2 inblåsningar), 100–120 kompressioner/minut.
- Larma – ring 112 (efter minst 1 minut S-HLR, om ingen annan kan ringa).
- Hämta defibrillator – anslut och följ råd.
- Dokumentera – åtgärder och tider. Exempel på arbetsblad finns i länk nedan.
- Analysera rytmen varannan minut. Defibrillatorn gör det automatiskt.
Mål vid S-HLR
Målsättning är att larma och starta S-HLR inom 1 minut, koppla upp defibrillatorn inom 3 minuter samt defibrillera (vid VT eller VF).
Kompressionsdjup vid S-HLR
- Vuxna och barn från 1 år – 5–6 cm kompressionsdjup. Använd en eller två händer för att nå rätt djup utifrån hur stor patienten är.
- Barn 0–1 år – 4 cm eller 1/3 av bröstkorgens höjd i kompressionsdjup. Använd i första hand bägge händernas tummar och i andra hand ena handens två fingrar.
Råd vid S-HLR
- Inblåsningar bör ge synlig höjning av bröstkorg.
- Kompressioner bör utföras korrekt avseende placering på bröstkorgen (mitt på), frekvens (100–120/minut) och djup (5–6 cm) med uppsläpp helt mellan kompressionerna.
- Minimera avbrott i kompressionerna. Fortsätt tills patienten vaknar eller ambulanspersonal tar över. Gör endast uppehåll på maximalt 10 sekunder för att låta defibrillatorn analysera rytmen, laddas upp och defibrillera.
Fortsatt handläggning
- Vid återkomst av puls – om behov finns, fortsätt ventilera med 10 inblåsningar/minut och titrera syrgasen till 94–98 % saturation.
- Om patienten vaknar – bedöm och åtgärda enligt A-B-C-D-E systematisk undersökningsteknik.