Hitta på sidan

Knäledsartros

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid misstanke om knäledsartros eller vid försämring av tidigare känd knäledsartros och avslutas då patienten upplever acceptabel funktions- och smärtsituation och fungerande egenvård eller vid remiss till ortopedisk bedömning för ställningstagande till kirurgi.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Relaterade kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd:

Om hälsotillståndet

Definition

Knäledsartros är en degenerativ sjukdom som drabbar hela leden inklusive ledens brosk, menisker, senor, ligament, ledkapsel, lednära ben och muskulatur. [1]

Knäledsartros ger symtom i form av belastningssmärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet eller instabilitet.

Förekomst

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och drabbar oftast knäled, följt av hand- och höftled. [2] [3]

Knäledsartros förekommer hos cirka 14 procent av befolkningen över 45 år. [3]

Sjukdomen förväntas bli allt vanligare de kommande åren, då befolkningen blir äldre, fler blir överviktiga och mindre fysiskt aktiva än tidigare.

Sjukdomen ökar i förekomst med stigande ålder, men även yngre personer kan diagnostiseras med knäledsartros efter till exempel tidigare ledskador. [4]

Riskfaktorer

Riskfaktorer associerade med utveckling av knäledsartros är kvinnligt kön, övervikt, knäbelastande arbeten, fysisk inaktivitet, tidigare knäledsskada och ärftlighet. [1] [5]

Samsjuklighet

Långvariga besvär leder ofta till nedsatt livskvalitet och personer med artros har ökad samsjuklighet jämfört med den övriga befolkningen.

Sjukdomsförlopp

Besvären kommer ofta gradvis, men kan vara akuta i samband med knäledstrauma eller överbelastning.

Symtomen kan ofta förbättras med ökad fysisk aktivitet och vid behov med viktnedgång.

Tiden från symtomdebut till artrosdiagnos kan vara lång, ofta många år. [5] [6]

Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till långvarig muskuloskeletal smärta och funktionsnedsättning hos personer i både arbetsför ålder och i äldre åldrar.

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet sker vid misstanke om knäledsartros eller vid försämring av tidigare känd knäledsartros. Misstanke om knäledsartros föreligger när patienten beskriver ett eller flera av nedanstående symtom:

  • igångsättningsbesvär - morgonstelhet ( < 30 minuter) eller stelhet efter inaktivitet som går över vid rörelse
  • smärta - belastningsrelaterad smärta, ibland vilosmärta eller nattlig värk 
  • ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, känsla av låsningar eller upphakningar 
  • nedsatt funktion - till exempel svårigheter att gå
  • känsla av ledinstabilitet kan upplevas i ett senare skede av sjukdomen.

Besvären utvecklas ofta gradvis med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. 

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:

  • Då patienten upplever en acceptabel funktions- och smärtsituation och har en fungerande egenvård.
  • Då en differentialdiagnos ställs som förklaring till symtomen.
  • Då patienten får remiss till ortopedisk bedömning för ställningstagande till kirurgi och rehabiliteringsplanen revideras.

Flödesschema och åtgärder

Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i  åtgärdsbeskrivningen.

Flödesschema för vårdförlopp Knäledsartros

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.

Åtgärderna i vårdförloppet är baserade på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och innebär att patienter med artros ska få ett strukturerat omhändertagande. Det innebär en tidig klinisk diagnos och behandling utifrån en behandlingspyramid som består av tre delar: grundbehandling, tilläggsbehandling och kirurgisk behandling (se Figur 1). [7]

Om Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Då artros i ett tidigt stadium sällan medför ledförändringar som syns vid röntgenundersökning kan avsaknad av röntgenfynd inte utesluta artros och istället leda till att diagnos och behandling fördröjs. En fördröjd diagnos är ofördelaktig eftersom grundbehandling har bäst effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Majoriteten av personer med artros når en acceptabel funktionsnivå med hjälp av grundbehandling utan att behöva artroskirurgi. [8]

Grundbehandlingen vid knäledsartros utgörs av patientutbildning, fysisk träning och vid behov viktnedgång. Träningen kan exempelvis innebära styrketräning, konditionsträning och balansträning. [9]

Vid behov kan grundbehandlingen kompletteras med tilläggsbehandling såsom smärtlindrande läkemedel, annan smärtlindrande behandling och hjälpmedel. [7]

Hos en mindre andel av de patienter som har svåra besvär och där grundbehandling och tilläggsbehandling inte har tillräcklig effekt, kan kirurgisk behandling i form av exempelvis knäprotes bli aktuell. Även när sjukdomen nått skedet där operation bedöms nödvändig är anpassad träning av stort värde fram till operation för att bibehålla funktion och muskelstyrka. Träning förbättrar även förutsättningar för postoperativ rehabilitering. [1]

Behandlingspyramid vid knäledsartros

FYSS

Fysisk aktivitet vid artros, FYSS

A Klinisk utredning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid misstanke om knäledsartros triageras patienten i första hand till en fysioterapeut för vidare utredning och bedömning.

Ställ diagnosen knäledsartros kliniskt genom en sammanvägd bedömning av anamnes (riskfaktorer och symtom) och status enligt nedan.

Riskfaktorer:

  • Tidigare ledskada
  • Ålder över 45 år
  • Kvinnligt kön
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Ensidig långvarig ledbelastning, exempelvis knästående arbete
  • Muskelsvaghet

Symtom:

  • Igångsättningsbesvär – morgonstelhet ( < 30 minuter) eller stelhet efter inaktivitet som går över vid rörelse
  • Smärta - belastningsrelaterad smärta, ibland vilosmärta eller nattlig värk 
  • Ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, känsla av låsningar eller upphakningar
  • Nedsatt funktion - till exempel svårigheter att gå
  • Känsla av ledinstabilitet kan upplevas i ett senare skede av sjukdomen

Besvären kommer ofta gradvis med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall.

Status

  • Inskränkt rörelseomfång
  • Ledsvullnad, eventuell Bakercysta 
  • Palpationsömhet över ledspringa
  • Breddökning av leden
  • Krepitationer
  • Beräkna BMI
  • Varusfelställning eller valgusfelställning och ibland instabilitet förekommer i senare skede

Bedöm behov av:

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Kontakta primärvården.
  • Berätta om symtom, farhågor och förväntningar.
B Beslut: Föreligger klinisk diagnos knäledsartros?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Är diagnosen knäledsartros?

  • Ja: Dokumentera diagnos Knäledsartros och fortsätt till (C).
  • Nej: Fortsätt till Utgång. Beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.
C Dialog med patienten och upprättande av rehabiliteringsplan
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Säkerställ att patienten har förstått information om diagnosen. Ha dialog med patienten kring förlopp, prognos, behandlingsalternativ och levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, matvanor, rökning och alkoholbruk. Erbjud stöd inom vården om risk för ohälsosamma levnadsvanor föreligger.

Diskutera vid behov hur övervikt/obesitas påverkar diagnosens förlopp.

Utforma tillsammans med patienten och vid behov med närstående och/eller andra aktörer/professioner mål och plan för fortsatt vård med hänsyn till:

  • patientens förväntningar
  • symtom inklusive smärta och funktion
  • sociala och psykosociala faktorer
  • kunskap kring artros
  • arbetssituation
  • sömnkvalitet
  • motivation
  • attityder till träning
  • samsjuklighet
  • behov av stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor
  • behov av viktnedgång.

Säkerställ att patienten känner till kontaktvägar och när det är viktigt att patienten tar kontakt.

Vid behov, samverka med och säkerställ att annan behandlingspersonal är införstådd med rehabiliteringsplanen.

Ställningstagande till försäkringsmedicinsk bedömning och utfärdande av aktuella intyg och utlåtande, eventuell förebyggande sjukskrivning.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i dialog kring diagnos och behandlingsalternativ.
  • Delta i diskussion om förväntningar och mål med behandling samt behandlingsalternativ.
  • Kontakta arbetsgivare för eventuell anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.
  • Delta vid behov i diskussion om förebyggande sjukskrivning.
  • Delta vid upprättande av rehabiliteringsplan.
Grundbehandling och tilläggsbehandling
D Grundbehandling och eventuell tilläggsbehandling
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Grundbehandling ska vara individuellt anpassad och kan ske individuellt eller i grupp, exempelvis via en artrosskola.

  • Erbjud patientutbildning som innefattar information om diagnosen, behandlingspyramiden och egenvård.
  • Erbjud handledd och individuellt anpassad träning av fysioterapeut.
  • Om lämpligt, erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR).
  • Vid ohälsosamma matvanor ge enkla råd, vid behov remittera för kvalificerat rådgivande samtal.

Följ regelbundet upp behandlingseffekt och revidera träningsupplägg utifrån patientens symtom och individuella behov. Erbjud tilläggsbehandling vid behov i samverkan mellan olika professioner i form av

  • läkemedel
  • smärtlindrande behandling
  • hjälpmedelsutprovning
  • samtalsstöd eller -terapi
  • anpassning av arbetsplats och/eller arbetsuppgifter.

Tilläggsbehandlingen kan variera bland annat beroende på symtom och behandlingseffekt.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i behandling utifrån upprättad rehabiliteringsplan.
  • Applicera och integrera egenvård i vardagen.
  • Söka stöd i att förbättra sina levnadsvanor och arbeta med viktnedgång vid behov.
  • Fullfölja överenskommelsen i FaR och ta hjälp och stöd av vården vid behov.
  • Kontakta primärvården vid utebliven effekt av grundbehandlingen, vid behov av att komma framåt i behandlingen eller vid försämring.
E Uppföljning grundbehandling och eventuell tilläggsbehandling
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ha en dialog med patienten och följ upp rehabiliteringsplanen.
  • Säkerställ att målen med rehabiliteringsplanen har uppnåtts.
  • Följ upp och utvärdera funktionsnivå, smärtsituation, fysisk aktivitetsnivå och hälsorelaterad livskvalitet enligt patientens individuella rehabiliteringsplan.
  • Ha en dialog med patienten och säkerställ att hen har kunskap om fortsatt egenvård.
  • Följ upp insatt stöd för levnadsvanor med hjälp av Socialstyrelsens indikatorfrågor avseende tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat.
  • Följ upp viktnedgång om detta uppmärksammats i mål och plan i åtgärd (C).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i uppföljning av rehabiliteringsplan.
  • Delta i diskussion om förväntningar på livsstilsförändringar och hur dessa bör vidmakthållas.
F Beslut: Acceptabel funktions- och smärtsituation och fungerande egenvård?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Upplever patienten en acceptabel funktions- och smärtsituation och har en fungerande egenvård enligt uppföljning i (E)?

  • Ja: Fortsätt till (G).
  • Nej: Fortsätt till (H) för förnyad utredning.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i diskussion om funktions- och smärtsituation.
  • Delta i diskussion kring rehabiliteringsplan och fortsatt egenvård.
G Revidering av rehabiliteringsplan i dialog med patienten
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Skapa en långsiktig rehabiliteringsplan för

  • förebyggande, symtomlindrande och underhållande egenvård
  • åtgärder vid eventuell försämring såsom kontaktvägar och kontaktperson vid behov av förnyad kontakt med vården
  • uppföljning av insatt stöd för förändring av levnadsvanor med hjälp av Socialstyrelsens indikatorfrågor (se Frågor om dina levnadsvanor, Socialstyrelsen, i åtgärd (A) [10]
  • uppföljning av viktnedgång om detta uppmärksammats i mål och plan i åtgärd (C)
  • förskrivning eller uppföljning FaR, om FaR tidigare har förskrivits
  • eventuell uppföljning av symtom eller levnadsvanor som sker utanför vårdförloppet [11].

Vid behov remittera till lämplig instans för respektive levnadsvana.

Fortsätt till Utgång: beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i planering av fortsatt egenvård genom träning, viktkontroll vid behov och hantering av besvär.
  • Ta ansvar för fortsatt egenvård och hälsosamma levnadsvanor och ta stöd av vården vid behov.
  • Ta ansvar för att kontakta primärvården vid kraftigt ökad smärta eller funktionsnedsättning.
H Förnyad eller kompletterande utredning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Förnya utredningen av patientens funktions- och smärtsituation.
  • Överväg differentialdiagnoser.
  • Genomför i första hand belastad slätröntgen vid oklar diagnos.
  • Annan undersökning eller konsultation med annan profession kan övervägas efter behov.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fortsätta med egenvård inklusive träning och vid behov viktnedgång och/eller kontroll.
I Beslut: Föreligger differentialdiagnos?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Föreligger differentialdiagnos som orsak till symtom?

  • Ja: fortsätt till Utgång: beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.
  • Nej: fortsätt till (J).
J Information och dialog
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge information och ha dialog med patienten angående

  • fortsatt grund-, tilläggsbehandling samt egenvård
  • möjligheter för vidare utredning och ortopedisk bedömning
  • levnadsvanor såsom rökning och alkoholbruk vilka är riskfaktorer vid kirurgi, samt stöd vid behandling av dessa [12]
  • patientens kontaktperson i vården och kontaktvägar vid behov av förnyad kontakt med vården.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Diskutera förväntningar på ortopedisk bedömning och inställning till operation.
K Beslut: Behov av ortopedisk bedömning?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ta ställning till om patienten behöver remitteras till ortopedisk bedömning. Indikationer för remiss är

  • icke acceptabel smärta eller funktionsinskränkning trots adekvat grund-och tilläggsbehandling enligt behandlingspyramiden
  • röntgenverifierad knäartros
  • att patienten är intresserad av att genomgå operation och är motiverad till träning före och efter operation.

Individanpassad bedömning och avsteg kan göras från kriterierna ovan inför ortopedisk bedömning om nyttan bedöms överskrida riskerna med operation.

Behov av ortopedisk bedömning?

Ja, patienten är aktuell för ortopedisk bedömning: fortsätt till (L).

Nej, patienten är inte aktuell för ortopedisk bedömning: återgå till (C).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i beslut om eventuell ortopedisk bedömning.
  • Ta ansvar för att sätta dig in i vad en operation innebär bland annat vad gäller risker, smärta och tidig träning direkt efter operationen.
  • Ta ansvar för träning inför operation med stöd av vården vid behov.
  • Vara införstådd med att rehabiliteringstiden efter operation är sex till tolv månader.
  • Vara införstådd inför eventuell operation om vikten av förberedelse i form av rökstopp, att avstå alkohol, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt viktnedgång.
L Förberedelser inför och remiss till ortopedisk bedömning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Följande förberedelser ska göras inför remiss till ortopedisk bedömning:

  • Identifiera riskfyllda levnadsvanor med hjälp av Socialstyrelsens indikatorfrågor, till exempel rökning, riskkonsumtion av alkohol och opioider, fetma eller malnutrition. Inled åtgärder vid behov (se Frågor om dina levnadsvanor, Socialstyrelsen, i årtgärd (A) [13] .
  • Identifiera och optimera om möjligt behandlingen av tillstånd/sjukdomar som utgör riskfaktorer i samband med proteskirurgi, till exempel hypertoni, hjärtsjukdom, diabetes, anemi, psykisk ohälsa och demens.
  • Uppdatera läkemedelslistan.
  • Identifiera läkemedel som kan ha oönskade effekter i samband med proteskirurgi och om möjligt justera dessa.
  • Säkerställ att patienten är förberedd på vad en operation innebär bland annat vad gäller risker, smärta och tidig träning direkt efter operation.
  • Informera patienten om att rök- och alkoholfri operation kraftfullt minskar komplikationsrisken [14] .
  • Genomför belastad slätröntgen ifall detta inte har gjorts tidigare.

Följande information ska ingå i remissen eller vara lätt tillgänglig enligt överenskomna rutiner:

  • ålder och kön
  • symtom och funktionsproblem, gångförmåga, duration av besvär
  • behandling som provats mot artrosbesvären
  • information om att patienten vill bli opererad
  • andra relevanta tillstånd eller sjukdomar samt hur dessa är optimerade
  • blodtryck
  • hjärt- och lungstatus
  • tidigare operationer
  • riskfyllda levnadsvanor samt eventuella åtgärder som erbjudits/påbörjats
  • aktuell läkemedelslista
  • aktuell röntgen - information om datum och utförande enhet.

När förberedelserna inför ortopedisk bedömning är genomförda och ovanstående uppgifter till remissen är kända, skicka remiss till ortoped.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Fortsätt med egenvård och träning.
  • Ta ansvar för viktkontroll och förändring av levnadsvanor, vid behov med stöd från vården.
M Revidering av rehabiliteringsplan inför ortopedisk bedömning och eventuell operation i dialog med patienten
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Skapa rehabiliteringsplan för behandling i väntan på ortopedisk bedömning och optimering inför kirurgi:

  • fortsatt egenvård
  • eventuell förskrivning av FaR
  • fortsatt grund- och tilläggsbehandling
  • plan vid eventuell försämring
  • uppföljning och behandling av levnadsvanor.

Under väntetiden till ortopedisk bedömning ansvarar primärvården för patientens fortsatta smärtlindring och eventuell sjukskrivning.

Fortsätt till Utgång: beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i upprättande av rehabiliteringsplan.
  • Ta ansvar för fortsatt egenvård inklusive träning och viktkontroll vid behov.
  • Ta ansvar för levnadsvanor till exempel att aktivt behandla övervikt, rökning och överkonsumtion av alkohol och ta stöd av vården vid behov.

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

Medverkan i utredning och behandling

Vårdförlopp Knäledsartros bygger på att patienten är delaktig och utifrån egna förutsättningar och förmågor tar eget ansvar för behandlingen. I enlighet med innehållet i patientkontraktet är det viktigt att det finns en gemensamt framtagen överenskommelse och planering för den fortsatta vården. Men det är också viktigt att patienter med svaga hälsoresurser ges ett anpassat stöd.

I grundbehandlingen ingår att patienten ska få kunskap om och förståelse för diagnosen, delta i dialog kring hur levnadsvanor kan påverka besvären samt få kunskap om behandling enligt behandlingspyramiden (de Figur 1). Dessutom ingår handledd fysisk träning utifrån patientens förutsättningar.

Målet med grundbehandlingen är att patienten ska få verktyg för att hantera sina besvär och att patienten upplever en acceptabel funktions- och smärtsituation.  

Det är av största vikt att patienten i ett tidigt skede får in träning och fysisk aktivitet som en naturlig del av vardagen. Målet är att öka motivationen till lämplig träning vilket dessutom kan minska risken för annan ohälsa.

För patienter i arbetsför ålder är det angeläget att beakta patientens möjlighet att bibehålla sin arbetsförmåga. Vid behov av stöd för att bibehålla arbetsförmåga genomförs försäkringsmedicinska bedömningar i enlighet med de övergripande principerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd och diagnosspecifika rekommendationer.

Medverkan i uppföljning

I enlighet med innehållet i patientkontraktet är det är också viktigt att patienten vet vart hen kan vända sig vid ökade besvär och att det så långt som möjligt finns en fast vårdkontakt.

Om patienten trots genomgången och adekvat grund- samt tilläggsbehandling har oacceptabel smärta, funktionsnedsättning och eventuellt värk vid vila bör patienten uppmuntras att kontakta vården för förnyad utredning. 

Då protesoperation övervägs är det viktigt att patienten är motiverad till att genomgå en operation och att fullfölja postoperativ rehabilitering, samt är medveten om vikten av fortsatt träning efter operationen för att vidmakthålla bra funktion. 

Inför operationen är det betydelsefullt att patienten tränar för att optimera resultatet efter operationen. Med andra ord är det viktigt att patienten är delaktig i rehabiliteringsupplägget och medveten om hur levnadsvanor påverkar symtomen både inför och efter den eventuella operationen. Patienten bör erbjudas individanpassat stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

Stöd och information för patient och närstående

Knäledsartros, 1177

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • Patienten får inte rätt information.
  • Gap mellan patientens förväntningar och tillgänglig, möjlig vård.
  • Risk för brister i patientdelaktighet och samordning.
  • Bristande kunskap och låg tillgång till alternativa vårdvägar.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med knäledsartros.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med knäledsartros.

Vårdförloppets mål

Målen för vårdförloppet är att

  • patienter med knäledsartros ska få rätt vård i rätt tid, det vill säga diagnos och grundbehandling tidigt under sjukdomsförloppet
  • patienter med knäledsartros ska utredas, behandlas och omhändertas på ett individanppassat sätt i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer
  • patienter med knäledsartros ska uppnå ökad funktionsnivå och livskvalitet samt minskad smärta
  • öka kunskapen om knäledsartros bland allmänhet och vårdgivare.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Resultatmått

  • Andel patienter med nydebuterad knäledsartros och genomgången grundbehandling som är nöjda med den hjälp de fått att hantera sin diagnos
  • Andel patienter med nydebuterad knäledsartros och genomgången grundbehandling som uppnår Smärtreduktion enligt Numeric Rating Scale (NRS) med minst en enhet
  • Andel patienter med nydebuterad knäledsartros som efter genomgången grundbehandling är fysiskt aktiva >150 minuter/vecka

Processmått

  • Andel patienter med knäledsartros där BMI har beräknats någon gång de senaste fem åren
  • Medelålder vid första knäledsartrosdiagnos
  • Andel patienter med nydebuterad knäledsartros som genomgått grundbehandling
  • Andel patienter med nydebuterad knäledsartros som genomgått röntgenundersökning som del av utredningen före diagnos
  • Andel patienter med knäledsartros som genomgått grundbehandling före proteskirurgi

Sammanfattning av vårdförloppet

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, och drabbar oftast knäled, följt av hand- och höftled. Alla strukturer kring leden påverkas vid knäledsartros, inte bara ledens brosk.

Sjukdomen ger symtom i form av smärta, och långvariga besvär leder ofta till nedsatt funktion och livskvalitet samt till ökad risk för samsjuklighet. Patienter med artros får inte alltid rätt vård i rätt tid och inte heller i enlighet med de nationella riktlinjerna.

Vårdförlopp Knäledsartros grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och på rekommendationer från Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Ambitionen är att ge stöd till primärvården avseende diagnostisering och behandling av patienter med knäledsartros.

Huvudsyftet är att patienter i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet ska få diagnos och grundbehandling.

Diagnosen ställs efter en samlad bedömning av anamnes och klinisk undersökning. En röntgenundersökning riskerar att fördröja diagnos och behandling, eftersom artros i ett tidigt stadium sällan syns vid sådan undersökning.

Tidig grundbehandling (patientutbildning, individuellt anpassad träning och vid behov stöd för viktnedgång, se Figur 1) kan bidra till att minska smärta, öka/bibehålla patientens fysiska funktion, motverka samsjuklighet och troligen senarelägga och i vissa fall helt utesluta operation.

Om operation ändå behövs kan tidigt insatt grundbehandling bättre förbereda patienten.

Vårdförloppet syftar också till att öka individens möjligheter till att vara delaktig i vård och behandling, samt till att ta eget ansvar för träning och för att motverka ohälsosamma levnadsvanor.

Vårdförloppet förväntas medföra att fler patienter initialt handläggs inom primärvården och färre inom den specialiserade vården.

Investeringar i riktade utbildningsinsatser kan behövas för att primärvården ska kunna diagnostisera och behandla patienter med knäledsartros. På längre sikt bedöms denna investering bli kostnadseffektiv då undersökningar och remisser på fel indikation kan minska och artrosbehandling kan påbörjas tidigare. 

För att följa upp vårdförloppet används indikatorer kopplade till smärta, livskvalitet, fysisk aktivitet, röntgenundersökning och patientutbildning.

Uppföljning planeras via indikatorer som registreras i det nationella kvalitetsregistret Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA-registret), regionala vårddatabaser och PrimärvårdsKvalitet.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

  1. Hunter DJ, Bierma-Zeinstra S: Osteoarthritis. Lancet 2019, 393(10182):1745-1759. ⏎
  2. Prieto-Alhambra D, Judge A, Javaid MK, Cooper C, Diez-Perez A, Arden NK. Incidence and risk factors for clinically diagnosed knee, hip and hand osteoarthritis: influences of age, gender and osteoarthritis affecting other joints. Annals of the rheumatic diseases. 2014;73(9):1659-64. ⏎
  3. Turkiewicz A, Petersson IF, Bjork J, Hawker G, Dahlberg LE, Lohmander LS, et al. Current and future impact of osteoarthritis on health care: a population-based study with projections to year 2032. Osteoarthritis and cartilage. 2014;22(11):1826-32. ⏎
  4. Poulsen E, Goncalves GH, Bricca A, Roos EM, Thorlund JB, Juhl CB: Knee osteoarthritis risk is increased 4-6 fold after knee injury - a systematic review and meta-analysis. British journal of sports medicine 2019, 53(23):1454-1463. ⏎
  5. Roos EM, Arden NK: Strategies for the prevention of knee osteoarthritis. Nature reviews Rheumatology 2016, 12(2):92-101. ⏎
  6. Conaghan PG, Porcheret M, Kingsbury SR, Gammon A, Soni A, Hurley M, Rayman MP, Barlow J, Hull RG, Cumming J et al: Impact and therapy of osteoarthritis: the Arthritis Care OA Nation 2012 survey. Clin Rheumatol 2015, 34(9):1581-1588. ⏎
  7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer rörelseorganens sjukdomar. Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos. Stöd för styrning och ledning 2021. Artikelnr 2021-1-7137. 2021 ⏎
  8. Jordan KP, Tan V, Edwards JJ, Chen Y, Englund M, Hubertsson J, et al. Influences on the decision to use an osteoarthritis diagnosis in primary care: a cohort study with linked survey and electronic health record data. Osteoarthritis and cartilage / OARS, Osteoarthritis Research Society. 2016;24(5):786 93 ⏎
  9. Bannuru RR, Osani MC, Vaysbrot EE, Arden NK, Bennell K, Bierma-Zeinstra SMA, Kraus VB, Lohmander LS, Abbott JH, Bhandari M et al: OARSI guidelines for the nonsurgical management of knee, hip, and polyarticular osteoarthritis. Osteoarthritis and cartilage 2019, 27(11):1578-1589 ⏎
  10. Socialstyrelsen, Frågor om dina levnadsvanor https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokumentwebb/nationella-riktlinjer/levnadsvanor-fragor-om-levnadsvanor.pdf ⏎
  11. Jönsson T, Eek F, Dell'Isola A, Dahlberg LE, Ekvall Hansson E. The Better Management of Patients with Osteoarthritis Program: Outcomes after evidence-based education and exercise delivered nationwide in Sweden. PLoS One. 2019 Sep 19;14(9): 2022-02-24 e0222657. doi: 10.1371/journal.pone.0222657. PMID: 31536554; PMCID: PMC6752869 ⏎
  12. Socialstyrelsen, Frågor om dina levnadsvanor https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokumentwebb/nationella-riktlinjer/levnadsvanor-fragor-om-levnadsvanor.pdf ⏎
  13. Socialstyrelsen, Frågor om dina levnadsvanor https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokumentwebb/nationella-riktlinjer/levnadsvanor-fragor-om-levnadsvanor.pdf ⏎
  14. PRISS ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas https://lof.se/filer/Riskfaktorer-samtoptimering.pd ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.