Tumbasartros

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

M18-
Artros i första karpometakarpalleden

ICD-10-SE

M18.2
Posttraumatisk artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
M18.5
Annan sekundär artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS
M18.0
Primär artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
M18.9
Artros i första karpometakarpalleden, ospecificerad
M18.4
Annan sekundär artros i första karpometakarpalleden, dubbelsidig
M18.3
Posttraumatisk artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS
M18.1
Primär artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS

Omfattning av kunskapsstödet

Om hälsotillståndet

Tumbasartros engagerar carpometacarpal-led 1 och kallas även CMC-1-ledsartros. Hos många är tumbasartros en del i en allmän artrossjukdom.

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Förekomst

Tumbasartros förekommer hos 15–25 % av alla kvinnor i medelåldern. Sjukdomen är hälften så vanlig bland män.

Riskfaktorer

  • Ledskada 
  • Ålder över 45 år
  • Kvinnligt kön
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Ensidig, långvarig eller ofta återkommande ledbelastning, exempelvis vid yrken som möbeltapetserare

Utredning

Symtom

Typiska symtom vid tumbasartros är

  • belastnings- och rörelserelaterad smärta i tummen och runt handleden vid tum-pekfingergrepp (nyckelgrepp) samt smärta efter belastning
  • ledstelhet och subluxation av CMC-I- leden  
  • nedsatt greppfunktion - till exempel vid nyckel- eller trepunktsgrepp (vrida nyckel i dörrlås eller greppa och lyfta ner en pärm från hylla)
  • svårt att öppna upp tummen efter nyckel- eller trepunktsgrepp
  • i senare skede kan vilovärk med störd nattsömn förekomma.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är

  • svullnad, palpationsömhet och eventuell värmeökning kring tumbasen
  • smärta vid aktiv och passiv rörelse i CMC-I-leden
  • svårt att öppna greppet mellan tumme och pekfinger (adduktionskontraktur)
  • nedsatt styrka i tumgreppet (jämför även med den kontralaterala sidan) 
  • sekundär översträckning i tummens MCP-leden talar för framskriden sjukdom
  • positiv grinding test: undersökaren fattar metacarpale I och komprimerar CMC-I-leden under samtida rörelse varvid patienten reagera med smärta.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Standardundersökning är slätröntgen i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är

  • sänkning av ledspringan
  • osteofyter
  • ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

  • Posttraumatisk artros, oftast efter Bennettfraktur (fraktur i basen av metacarpale I)
  • Artros i STT-leden (leden mellan skafoideum-trapezium och trapeziodeum)
  • Morbus de Quervains (radial handleds-tenosynovit)
  • Reumatoid artrit
  • Artriter som septisk artrit, gikt och psoriasis artrit
  • Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingspyramid vid artros.

Behandlingen bör alltid inledas konservativt med vila och avlastning med en ortos i kombination med information om sjukdomen, förslagsvis genom artrosskola.

Vid otillräcklig effekt ges arbetsterapeutisk tilläggsbehandling, läkemedel och hjälpmedel.

Vid fortsatt svåra besvär trots konservativ behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.

Observera att tecken till översträckning i tummens MCP-led talar för en framskriden sjukdom och föranleder remiss till specialistsjukvård för kirurgisk bedömning.

Kirurgi kan vara aktuellt vid

  • oacceptabel smärta trots analgetika
  • grava vilo- och nattliga smärtor
  • svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  • kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.

Egenvård

Ge råd om att

  • fortsätta vara aktiv med sina händer men tänka på att ta pauser
  • använda handvänliga, ergonomiska redskap
  • undvika belastande fingertoppsgrepp och andra belastande grepp för tummen
  • fördela belastningen på fler leder
  • vila handen och ändra arbetsställning vid smärta.

 

Behandlingsval

Arbetsterapi

Arbetsterapi innefattar

  • tillverkning av ortos
  • utprovning av hjälpmedel för dagliga aktiviteter
  • ergonomisk rådgivning
  • anpassning av arbetsplatsen.

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat

  • allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
  • individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • vid behov stöd för viktminskning.

Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.

Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare
  • Injektion med kortison kan övervägas om basbehandling inte givit tillräcklig symtomlindring, kan upprepas vid enstaka tillfälle om smärtlindringen varat i längre än tre månader. 

Kirurgisk behandling

Rutinkirurgi vid tumbasartros är trapeziektomi med eller utan interpositionsartroplastik. Därutöver finns andra etablerade metoder som steloperation (artrodes) eller insättande av protes.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister

Svenska artrosregistret

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2023-07-15
Godkänt av:
Nationella programområden rörelseorganens sjukdomar