Rotatorkuffruptur

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

ICD-10-SE

M75.1
Rotator cuff-syndrom i skulderled
S46.0
Skada på muskel och sena i rotationskapsel (rotatorkuff) i skulderled
S43.4
Distorsion i skulderled

Om hälsotillståndet

Definition

Rotatorkuffen består av fyra muskler som har till uppgift att stabilisera samt aktivera olika rörelser i axelleden:

  • supraspinatus – abduktion
  • infraspinatus – utåtrotation
  • subscapularis – inåtrotation
  • teres minor – utåtrotation.

Förekomst

Rotatorkuffruptur ses oftast hos män över 50 år. Senruptur av supraspinatus är vanligast medan isolerad ruptur av infraspinatus, teres minor eller subscapularis är ovanligt.

Orsaker

En partiell eller total ruptur av någon av rotatorkuffens senor kan orsakas av:

  • degeneration av senor
  • trauma mot axel (inklusive axelledsluxation)
  • kraftig muskelkontraktion.

Utredning

Symtom

  • Smärta – i rörelse, i vila och vid tryck mot axeln (liggande på sidan)
  • Svaghet – främst vid abduktion/framåtelevation (som vid handskakning)

Anamnes

  • Smärtanamnes – debut (ofta akut vid total ruptur, annars mer smygande)
  • Bakomliggande orsak

Status

Bilateralt axelstatus:

  • inspektion – asymmetri, muskelatrofi
  • palpation
  • rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång
  • distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.

Fynd vid rotatorkuffruptur

Beroende på vilken sena som är skadad kan följande fynd ses:

  • asymmetri
  • ömhet vid palpation
  • svaghet vid isometriska tester – oftast vid framåtelevation, abduktion, utåtrotation, adduktion (från maximalt abducerat läge)
  • normal passiv rörlighet.

Smärta vid rörelse och viss funktion talar för partiell ruptur, medan upphävd funktion utan egentlig smärta talar för komplett ruptur.

Handläggning vid utredning

Vid misstänkt rotatorkuffruptur rekommenderas utredning utifrån om det finns ett känt trauma i anamnesen eller inte.

Vid misstänkt traumatisk rotatorkuffruptur

  • Akut trauma – akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas.
  • Subakut trauma (inom några veckor) – diagnostisk subakromiell injektion med lokalanestetika kan övervägas och därefter bedömning inom specialiserad vård.

Vid misstänkt degenerativ rotatorkuffruptur (partiell eller total)

  • Vid långvariga symtom utan känt trauma rekommenderas i första hand konservativ behandling.
  • Hos äldre eller mindre aktiva nås ofta acceptabel funktion med konservativ behandling.
  • Hos yngre eller mer aktiva kan bedömning inom specialiserad vård övervägas om konservativ behandling inte ger önskad effekt.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Slätröntgen rekommenderas främst vid misstanke om skelettskada och inför konsultation med specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

  • Fraktur
  • Impingement i axelled
  • Frusen skuldra
  • Luxation i axelled
  • Akromioklavikularledsskada/-artros
  • Artros i axelled
  • Kalkaxel
  • Bursit
  • Nackrelaterad smärta

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Smärtlindring – överväg COX-hämmare (NSAID) eller paracetamol vid behov.
  • Fysioterapi – rekommendera aktiv och passiv rörelseträning omgående.
  • Kirurgisk behandling – bör övervägas hos aktiv patient (helst inom 3 månader).

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Ont i nacke och axlar, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2023-12-29
Godkänt av:
Nationella programområden rörelseorganens sjukdomar