Fotledsdistorsion

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

ICD-10-SE

S90.0
Kontusion på fotled
S99.7
Multipla skador på fotled och fot
S99.9
Ospecificerad skada på fotled och fot
S99.8
Andra specificerade skador på fotled och fot
S93.4
Distorsion i fotled
S96.1
Skada på lång tåsträckmuskel och dess sena på fotleds- och fotnivå

Om hälsotillståndet

Definition

Med fotledsdistorsion avses stukning av fotleden.

Förekomst

Skadan är vanligast i samband med fysisk aktivitet och förekommer i högre utsträckning hos kvinnor.

Orsaker

Vid en fotledsdistorsion töjs ledbanden tillfälligt ut och kan gå av eller släppa från sitt fäste. Vävnadsskadan leder till en lokal blödning och svullnad.

En vanlig orsak till distorsion är patienten trampar snett med foten inåtroterad och supinerad (lateral distorsion). Skada av ligamentum fibulotalare anterior är mest förekommande. Anledningen är att ledbandsstrukturen lateralt är svagare än medialt.

Fotledens benstruktur och ledband lateralt.

Utredning

Anamnes

  • Tidpunkt för skada och skademekanism.
  • Belastningssmärta och/eller vilosmärta.
  • Förmåga att stå eller gå direkt efter skadetillfället.
  • Tidigare fotledsdistorsion.

Status

Låt patienten stödja på benet och gå några steg. Inspektera svullnad, missfärgning och felställning.

Palpera systematiskt underben, fotled och mellanfot. Lokalisera var ömheten är mest påtaglig.

Palpera även peroneus- och akillessenor och genomför kompressionstest samt utåtrotationstest för att utesluta annan ligamentskada eller fraktur.

Typiska fynd vid fotledsdistorsion är ömhet, svullnad över ligamentum fibulotalare anterior samt begränsat rörelseomfång.

Instruktioner om hur man gör specifika fotledstester

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Ottawa-kriterierna kan användas för att bedöma behov av bilddiagnostik. Röntga fotleden vid

  • ömhet över den bakre delen av mediala malleolen inom ett område om sex centimeter
  • ömhet övre den laterala malleolen inom ett område om sex centimeter
  • ömhet över femte metatarsalbenets bas eller över båtbenet
  • oförmåga att stödja på foten.

Var frikostig med röntgen till

  • unga som växer
  • äldre
  • patienter med känd osteoporos oavsett ålder.

Undersökningar

Bilddiagnostik

I de fall bilddiagnostik är indicerat används slätröntgen av fot och fotled i frontal och lateral projektion.

Differentialdiagnoser

  • Fotledsfrakturer som tibia, fibula eller talus.
  • Hälbensfraktur, processus anterior av calcaneus.
  • Mellanfotsfraktur, femte metatarsalbenet.
  • Syndesmosruptur.
  • Hälseneruptur.
  • Peroneusluxation.

Behandling

Handläggning vid behandling

Patienten söker ofta dagar efter skadans uppkomst. Behandling utgörs i första hand av egenvård.

Majoriteten av dem som skadas blir återställda med tidig mobilisering och rehabilitering. För att få tillbaka rörligheten och undvika ytterligare distorsion under läkningstiden kan fysioterapeut ge stöd i rehabiliteringen.

Vid bestående instabilitet efter minst tre månaders rehabilitering bör patienten handläggas inom specialiserad vård.

Egenvård

I akutläge ge råd om

  • högläge i minst 30 minuter och så ofta som möjligt under efterföljande dygn
  • kompressionsförband med elastisk binda runt fotleden i 1 timme, därefter tryckförband i 1–2 dygn
  • kyla intermittent i perioder om 10 minuter
  • smärtlindrande läkemedel.

För mobilisering och rehabilitering ge råd om att

  • belasta foten så snart som möjligt, vila endast de första 24–48 timmarna 
  • undvik kryckor så snart foten kan belastas
  • använda stödjande elastisk binda, tejpning eller ortos i 10–14 dagar vid behov
  • muskelträna och balansträna till exempel med en balansplatta.

Behandlingsval

Fysioterapi

Successivt ökad träning av rörlighet, stabilitet och styrka med stöd av fysioterapeut i minst tre månader.

Fotledsortos, elastisk linda och tejpning kan användas som sekundärprevention. En fotledsstabiliserande ortos hindrar ny distorsion och förebygger risken för sekundär artros.

Kirurgisk behandling

I de fall kirurgisk behandling är indicierat används direktsutur eller ligamentplastik.

Komplikationer

Komplikationer

Inadekvat behandling kan leda till kroniska besvär som nedsatt rörlighet, smärta, ledinstabilitet och artros.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Skador på fotleden, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-11-05
Godkänt av:
Nationella programområden rörelseorganens sjukdomar

Hitta på sidan