Hitta på sidan

Reumatoid artrit (RA)

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid välgrundad misstanke om reumatoid artrit och avslutas när patienten har haft diagnosen i ett år.

Vårdförloppet avser förstagångsinsjuknande hos vuxna.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Om hälsotillståndet

Bilaga - Begreppslista förkortningar.pdf

Definition

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom.

Förekomst

RA förekommer hos ungefär 0,6 procent av befolkningen med en årlig incidens hos vuxna över 18 år på runt 40 per 100 000. Kvinnor insjuknar i RA ungefär tre gånger så ofta som män. [1]

De flesta insjuknar mellan 50 och 70 års ålder. [1]

Orsaker

Orsaken till uppkomsten av RA är en kombination av genetisk predisposition, omgivningsfaktorer och okända faktorer. [2]

Riskfaktorer

Rökning är den viktigaste påverkningsbara riskfaktorn för att utveckla RA och är också associerat med en mer allvarlig sjukdom och sämre effekt av antireumatiska läkemedel. [3][4][5][6][7]

Sjukdomsförlopp

Prognosen vid RA varierar mellan olika patienter men är oftast god vid tidig och väl fungerande behandling. En del patienter bibehåller intakt funktionsförmåga, men många får med tiden någon form av funktionsnedsättning. [8]

Tidig diagnostik, tidig behandling och tät monitorering är avgörande för att minska risken för funktionsnedsättningar och komplikationer. [9][10]

Behandlingen bör ges enligt principen ”treat to target”, vilket innebär att läkaren och patienten vid varje kontakt justerar den medicinska behandlingen om inte målet, som läkare och patient satt upp tillsammans, är uppnått. [9][10]

Patienten bör även erhålla omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser från ett multiprofessionellt team bestående av sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. [11][12][13]

Delar i detta omhändertagande är patientutbildning, råd om levnadsvanor, stöd för fysisk aktivitet, anpassad strukturerad träning, icke farmakologisk smärtbehandling, hjälpmedel och samtalsstöd. [14][15][16][8][17]

Komplikationer

Hos en del uppstår, trots adekvat behandling, leddestruktioner som leder till mer uttalad aktivitetsbegränsning och en liten andel patienter drabbas av svåra komplikationer till följd av sjukdomen eller allvarliga biverkningar av behandlingen. [18]

På gruppnivå finns hos patienter med RA en ökad risk för flera olika sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar vilket i sin tur kan leda till för tidig död. [19][20]

Obehandlad sjukdom kan leda till leddestruktioner, funktionsnedsättning och för tidig död.

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet ska ske vid välgrundad misstanke om RA.

Välgrundad misstanke om RA föreligger om patienten

  • är över 18 år
  • har ledvärk eller svullna leder där annan orsak till symtomen som till exempel trauma, gikt eller infektion har uteslutits

samt att patienten har minst en av följande:

  • symmetrisk småledsartrit
  • minst en svullen led samt positivt anti-CCP-test
  • minst en svullen led samt artritförändringar på röntgen
  • ledvärk i händer eller fötter samt positivt anti-CCP-test.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:

  • Diagnos RA inte kan fastställas.
  • Uppföljningsbesöket vid 12 månader har skett.

Flödesschema och åtgärder

Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Flödesschema för vårdförlopp Reumatoid artrit (RA)

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.

Då vården kan organiseras på olika sätt i olika regioner så kan blocken ske vid ett besök eller några besök som ligger tätt tidsmässigt.

A Remiss till reumatologisk specialistvård

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vid välgrundad misstanke om RA bör remiss skickas inom en vecka.

Remiss till specialistvård skall innehålla obligatorisk information om

  • aktuella symtom, debuttidpunkt / duration
  • ledstatus, ömma och svullna leder (ange vilka leder)
  • laboratorieprover: anti-CCP, Hb, leukocyter (LPK), trombocyter (TPK), SR, CRP.

Övrigt önskvärt innehåll i remiss är

  • hereditet för reumatisk sjukdom
  • morgonstelhet
  • NSAID-effekt
  • aktuella läkemedel
  • tidigare/ nuvarande sjukdomar
  • laboratorieprover: RF
  • röntgensvar av händer, fötter och annan drabbad led (invänta ej svar om det fördröjer remissen till reumatolog).

För att underlätta snabbt omhändertagande bör kontaktuppgifter till patient, gärna mobilnummer, anges samt eventuella särskilda behov som exempelvis tolk inkluderas i remiss. För att underlätta bedömningen hos reumatolog, undvik per oral kortisonbehandling.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Uppge aktuella kontaktuppgifter för att inte försena utredning och kontakt med vården

B Information vid remiss

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Den som remitterar till utredning skall informera patienten om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har RA
  • att remiss skrivs till specialiserad reumatologisk vårdenhet
  • att patienten kan kallas till utredning snabbt och det underlättar om patienten är tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

C Ledundersökning och anamnes (specialiserad vård)

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Åtgärderna ska genomföras i specialiserad vård så snart som möjligt men senast inom fyra veckor från det att remissen är skriven.

  • Ledstatus och anamnes
  • Muskuloskeletalt ultraljud kan göras för att skärpa diagnostiken av RA.

D Beslut: Kvarstående välgrundad misstanke

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kvarstår välgrundad misstanke om RA?

Ja: Fortsätt till block (E).

Nej: Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

E Provtagning och röntgen

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Provtagning (om inte redan aktuella svar finns):

  • RF
  • CRP, SR
  • Hb, leukocyter (LPK, trombocyter (TPK))
  • ALAT, kreatinin

Röntgen (om ej utfört):

  • Lungor
  • Händer och fötter
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka till att ordinerade undersökningar och prover tas

F Beslut: Diagnos RA

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kan diagnos RA fastställas?

Ja: Fortsätt till block (K).

Nej: Fortsätt till block (G).

G Bedömning: Annan reumatisk sjukdom?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ej RA men annan behandlingskrävande reumatisk sjukdom?

Ja: Fortsätt till block (H).

Nej: Fortsätt till block (I).

H Information om annan reumatisk sjukdom

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Till person med annan reumatisk sjukdom än RA ska information om aktuell reumatisk diagnos och fortsatt omhändertagande ges.

Vid eventuell förändring i sjukdomsförloppet under första året som medför att reumatolog bedömer att patienten har RA som motsvarar beslut (F) bör patienten återgå till vårdförloppet.

Annan reumatisk sjukdom innebär utgång ur vårdförlopp RA.

I Bedömning: Positiv anti-CCP och ledvärk?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöms patient sakna artrit men är anti-CCP positiv och har ledvärk?

Ja: Fortsätt till block (J).

Nej: Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

J Information och kontaktvägar vid anti - CCP-positiv ledvärk

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Till person med artralgier och anti-CCP positivitet utan artrit ska information ges

  • om prognos och betydelse av hälsosamma levnadsvanor för sjukdomsförlopp och behandlingssvar
  • att behandling inom vårdförlopp RA inte är aktuellt
  • att patienten ska komma på ny bedömning vid försämring/ledsvullnad samt vilka rutiner för ny bedömning som gäller lokalt.
  • återkoppling till inremitterande via remissvar.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Aktivt arbeta med omställning till hälsosamma levnadsvanor, exempelvis rökavvänjning och fysisk aktivitet
  • Kontakta vården enligt överenskommelse vid ökade symtom

K Behandling

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomförs i anslutning till att patienten har fått diagnos (block F) eller så snart som möjligt.

Dialog med patient om diagnos, prognos och behandlingsalternativ.

Utför, mät, skatta följande:

  • DAS28
  • Ställningstagande till behov av sjukskrivning
  • VAS smärta
  • VAS trötthet
  • HAQ

Åtgärder:

  • Inklusion i SRQ
  • Utforma behandlingsmål tillsammans med patienten
  • Val och start av behandling (enligt SRFs behandlingsriktlinjer)
  • Överväg vaccinationer (enligt SRFs riktlinjer)
  • Överväg TB screening/hepatitscreening (enligt SRFs riktlinjer)
  • Överväg osteoporosprofylax
  • Information till patient om deltagande i tillgängliga forskningsstudier
  • Information om betydelse av hälsosamma levnadsvanor
  • Tydliggöra planering och kontaktvägar
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i beslut om behandling
  • Reflektera över given information kring diagnos och behandling
  • Genomföra kontrollprovtagning utifrån läkemedelsbehandling
  • Genomföra vaccinationer
  • Aktivt arbeta med omställning till hälsosamma levnadsvanor: rökavvänjning, fysisk aktivitet, mat- och alkoholvanor

Kontakta vården

  • vid ihållande försämring som varar mer än en vecka
  • vid misstänkt läkemedelsbiverkan
  • vid nytillkommen annan sjukdom som kan påverka behandlingen.

L Beslut: Tidsintervall för uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Beslut om tidsintervall för uppföljning tas enligt:

  • Om hög sjukdomsaktivitet uppföljning efter 1 mån; se uppföljningsblock (Q).
  • Annars uppföljning månad 3, 6 och 12 från diagnos och/eller 3 månader från nyinsatt behandling; se uppföljningsblock (S, T, U).

M Samtal reumatologsjuksköterska

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Samtal ska ske senast inom två veckor från diagnos.

Samtal med reumatologsjuksköterska med fokus på

  • information kring aktuell/ny antireumatisk behandling och relaterad förhållningsregim inklusive rutiner för monitorering och provtagningar
  • information och dialog om hälsosamma levnadsvanor.

Säkerställ att patienten erhåller skriftlig information relaterat till ovanstående.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Reflektera över given information kring behandling och levnadsvanor
  • Genomföra egenvård exempelvis fysisk aktivitet, rökavvänjning, hälsosamma matvanor och alkoholvanor
  • Utföra egen registrering i SRQ
  • Ta ansvar för att ordinerade läkemedel och prover tas

N Teambaserade insatser

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Senast inom 3 månader från diagnos, gärna tidigare, ska patienten

  • träffa arbetsterapeut, fysioterapeut med särskilda kunskaper inom reumatologi för bedömning av funktion och aktivitet samt instruktioner/stöd för fortsatt träning, behandling och uppföljning
  • kartläggning och stödjande samtal om hälsosamma levnadsvanor (se Levnadsvanor inom Reumatologi)
  • erbjudas kontakt med kurator för att få stödsamtal och information.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Reflektera över given information kring behandling och levnadsvanor
  • Genomföra egenvård inklusive fysisk aktivitet, rökavvänjning, hälsosamma mat- och alkoholvanor
  • Utföra egen registrering i SRQ

O Uppföljning reumatologsjuksköterska

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

3 - 6 veckor från diagnos och/eller nyinsatt antireumatisk behandling.

Samtal med reumatologsjuksköterska ska innefatta

  • uppföljning av antireumatisk behandling avseende behandlingseffekt, provtagning, biverkningar och följsamhet
  • dialog med patient om behov av utökat stöd från andra professioner inklusive stöd för hälsosamma levnadsvanor.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Rapportera effekt och/eller biverkningar av behandling
  • Ta ansvar för att ordinerade läkemedel och prover tas

P Patientutbildning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Patientutbildning ska erbjudas under första året – kan ske individuellt eller i grupp, i form av fysiska träffar eller via webb.

Patientutbildning ska innehålla

  • kunskap om RA, medicinsk behandling och monitorering
  • hantering av symtom, exempelvis smärta och trötthet
  • betydelse av hälsosamma levnadsvanor
  • information om egenvård
  • information om teamets kompetensområden.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka aktivt och reflektera över den egna situationen i relation till diagnos och livssituation

Q Extra uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomförs vid hög sjukdomsaktivitet vid föregående kontakt.

Utför

  • bedömning och ställningstagande till ledstatus.

Åtgärder:

Ställningstagande till

  • lokala steroider
  • justering av behandling (enligt SRF behandlingsriktlinjer).

R Bedömning: Insats akut försämring

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Om patienten uppger tecken på akut försämring bör patienten erbjudas en kontakt. Om det bedöms föreligga ett behov av lokala steroidinjektioner och/eller ändrad DMARD-behandling bör detta ske inom en vecka (åtgärd enligt block (Q)).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Kontakta vården vid försämring eller biverkning av behandling

S Uppföljning av behandling 3 månader

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomförs 3 månader efter att diagnos RA ställts eller 3 månader efter ändrad DMARD behandling.

Utför, mät, skatta följande:

  • DAS28
  • Ställningstagande till behov av sjukskrivning eller arbetsanpassning
  • VAS smärta
  • VAS trötthet
  • HAQ

Åtgärder:

  • Utvärdering av behandling utifrån behandlingsmål tillsammans med patienten
  • Justering av behandling (enligt SRF:s behandlingsriktlinjer) om behandlingsmål ej uppnåtts (rekommenderat mål är frånvaro av svullna leder eller DAS28<2,6)
  • Registrering i SRQ
  • Ställningstagande till lokala steroider
  • Ställningstagande till intensifierad/förnyad kontakt med arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator särskilt om HAQ > 1 eller VAS smärta > 40
  • Tydliggöra fortsatt planering
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Utföra egen registrering i SRQ
  • Delta i utvärdering av behandlingsmål
  • Rapportera effekt och/eller biverkningar av behandling

T Halvårsuppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Genomförs vid 6 månader efter att diagnos RA ställts.

Åtgärder som i uppföljningsblock (S) samt överväg

  • kardiovaskulär screening (enligt SRF:s riktlinjer, registrera i SRQ)
  • 0steoporosprofylax (enligt SRF:s riktlinjer).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Utföra patientens egen registrering i SRQ.
  • Vid försämring kontakta fast vårdkontakt för bedömning av sjukdomsaktivitet

U Årsuppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Årsuppföljning genomförs 12 månader efter att diagnos RA ställts.

Åtgärder som i uppföljningsblock (S) samt enligt nedan.

Utför

  • information om fortsatt uppföljning.

Överväg

  • röntgen händer och fötter
  • vid kvarstående hög smärta och låg sjukdomsaktivitet remiss till smärtteam/multimodal smärtrehabilitering.

Om det inte är gjort tidigare, överväg

  • kardiovaskulärscreening (enligt SRF:s riktlinjer, registrera i SRQ).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Se tidigare uppföljningsblock.

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering och patientdelaktighet är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

Läkaren och/eller sjuksköterskan har en dialog med patienten. Patientöverenskommelsen ska innehålla information om fortsatt vård, planerad uppföljning och aktuella kontaktuppgifter.

Det ska också framgå om patienten själv ska ta kontakt för att boka tid eller om kallelse kommer att skickas samt information om vilka kontaktvägar som finns om patienten har frågor eller blir försämrad. Om kontaktvägarna varierar beroende på profession så bör denna information ingå.

Provtagning och eventuella restriktioner som behövs med anledning av den medicinska behandlingen ska tydliggöras för patienten.

Egenvård, exempelvis träning och levnadsvanor utifrån person och behov, bör också ingå i överenskommelsen, samt vart patienten kan vända sig för att få stöd för detta. Denna överenskommelse kan ingå i patientens hälsoplan.

Stöd och information för patient och närstående

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats.

  • Utredning av RA kan ta tid.
  • RA kan ha stor påverkan på patientens liv.
  • Att leva med RA medför stort egenansvar.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med RA.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.

Bilaga – Nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv.pdf

Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med reumatoid artrit

Vårdförloppets mål

De nationella målen med vårdförlopp RA är att

  • öka andelen patienter som snabbt når remission eller låg sjukdomsaktivitet
  • minska andelen patienter som utvecklar bestående funktionsnedsättning
  • minska tiden från välgrundad misstanke om RA till diagnos och behandling
  • patienten ska få behandling och monitoreras enligt befintliga riktlinjer.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".

Resultatmått

Sjukdomsaktivitet – DAS28:

  • Andel personer som uppnått DAS 28 (Sjukdomsaktivitet) ≤ 3,2 vid 12 månader
  • Andel personer som uppnått DAS 28 < 2,6 vid 12 månader

VAS smärta:

  • Andel patienter som uppnått VAS (visuell analog skala) smärta < 20 vid 12 månader.

Förslag på framtida indikator

Sjukdomsaktivitet – Clinical disease activity index (CDAI):

  • Andel personer som uppnått CDAI ≤ 2,8 vid 12 månader (procent)

Processmått

  • Andel patienter (procent) som erbjuds tid för nybesök i reumatologisk specialistvård inom 30 dagar från att remiss skrivits (remissdatum)
  • Andel personer som var inkluderade i vårdförlopp RA av de som fått förstagångsdiagnos RA
  • Andel personer som fått diagnosen RA av de som var inkluderade i vårdförlopp RA
  • Täckningsgrad av nydebuterad RA i SRQ
  • Andel patienter som haft kontakt med både arbetsterapeut och fysioterapeut inom 3 mån från diagnos
  • Andel patienter som hämtat ut DMARD/bDMARD/tsDMARD på apoteket inom 3 månader efter RA-diagnos
  • Andel patienter som 12 mån efter RA diagnos har minst ett besök registrerat i SRQ
  • Andel patienter som 12 mån efter RA diagnos har minst ett DAS28 värde registrerat i SRQ
  • Andel patienter över 40 år som genomgått hjärt-kärlscreening i SRQ vid 1 år

Kvalitetsregister

Nedanstående kvalitetsregister kan vara relevanta att registrera i under någon del av vårdförloppet (se även åtgärdsbeskrivningen) oavsett om de används för uppföljning av vårdförloppets indikatorer eller inte.

Sammanfattning av vårdförloppet

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos drygt en halv procent av befolkningen.

Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och de flesta som insjuknar gör det mellan 50 och 70 års ålder.

Tidig diagnostik och behandling samt tät monitorering är avgörande för att minska risken för funktionsnedsättning och komplikationer av RA, men i nuläget varierar exempelvis ledtider till första besök i reumatologisk specialiserad vård och andelen nydiagnostiserade som erbjuds strukturerad kontakt med reumatologiska team mellan olika regioner i landet.

Vårdförlopp RA inleds vid välgrundad misstanke om RA, fortsätter vid bekräftad diagnos och avslutas när patienten har haft diagnosen i ett år.

Målen med vårdförloppet är att

  • öka andelen patienter som snabbt når remission eller låg sjukdomsaktivitet
  • minska andelen patienter som utvecklar bestående funktionsnedsättning
  • minska tiden från välgrundad misstanke om RA till diagnos och behandling
  • patienten ska få behandling och monitoreras enligt befintliga riktlinjer.

För att följa upp vårdförloppet används bland annat indikatorer kopplade till behandling, sjukdomsaktivitet, smärtupplevelse och ledtider. Ett flertal av indikatorerna följs med hjälp av data från Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen.

Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

Vid tiden för framtagande av föreliggande vårdförlopp finns inget nationellt vårdprogram för RA.

För flertalet regioner eller enskilda verksamheter finns riktlinjer eller vårdprogram vilka beskriver omhändertagandet av patienter med RA.

Inom Svensk Reumatologisk Förening (SRF) finns rekommendationer och riktlinjer avseende läkemedelsbehandling vid RA, vaccinationer, annan säkerhet vid läkemedelsbehandling och kardiovaskulär primärprevention vilka publiceras på SRF:s hemsida.

Dessa rekommendationer har beaktats och refereras till inom vårdförloppet. Övriga kunskapsunderlag som har beaktats är exempelvis Läkemedelsverket uppdaterade rekommendationer om läkemedelsbehandling vid osteoporos. [21]

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar innehåller rekommendationer om inflammatoriska reumatiska sjukdomar. [22]

Svensk Reumatologisk Förening (SRF):

Kompletterande underlag

Konsekvensbeskrivning

Konsekvensbeskrivning för tidiga vårdförlopp togs fram som underlag för öppen remiss och publiceras därför inte. Konsekvensbeskrivning finns publicerad för vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad.

  1. Eriksson, J.K., et al., Incidence of rheumatoid arthritis in Sweden: a nationwide population-based assessment of incidence, its determinants, and treatment penetration. Arthritis Care Res (Hoboken), 2013. 65(6): p. 870-8. ⏎
  2. Hochberg, M.C., Rheumatology. Seventh edition. ed. 2019, Philadelphia, PA: Elsevier, Inc. p. ⏎
  3. Hedström, A.K., et al., Smoking and susceptibility to rheumatoid arthritis in a Swedish population-based case–control study. European Journal of Epidemiology, 2018. 33(4): p. 415-423. ⏎
  4. Saevarsdottir, S., et al., Current smoking status is a strong predictor of radiographic progression in early rheumatoid arthritis: results from the SWEFOT trial. Annals of the Rheumatic Diseases, 2015. 74(8): p. 1509-1514. ⏎
  5. Nyhall-Wahlin, B.M., et al., High disease activity disability burden and smoking predict severe extra-articular manifestations in early rheumatoid arthritis. Rheumatology (Oxford), 2009. 48(4): p. 416-20. ⏎
  6.  Saevarsdottir, S., et al., Patients with early rheumatoid arthritis who smoke are less likely to respond to treatment with methotrexate and tumor necrosis factor inhibitors: observations from the Epidemiological Investigation of Rheumatoid Arthritis and the Swedish Rheumatology Register cohorts. Arthritis Rheum, 2011. 63(1): p. 26-36. ⏎
  7.  Saevarsdottir, S., et al., Predictors of response to methotrexate in early DMARD naive rheumatoid arthritis: results from the initial open-label phase of the SWEFOT trial. Ann Rheum Dis, 2011. 70(3): p. 469-75. ⏎
  8. Rausch Osthoff, A.K., et al., 2018 EULAR recommendations for physical activity in people with inflammatory arthritis and osteoarthritis. Ann Rheum Dis, 2018. 77(9): p. 1251-1260. ⏎
  9. Smolen, J.S., et al., Treating rheumatoid arthritis to target: 2014 update of the recommendations of an international task force. Ann Rheum Dis, 2016. 75(1): p. 3-15. ⏎
  10. van Vollenhoven, R.F., Treatment of rheumatoid arthritis: state of the art 2009. Nature Reviews Rheumatology, 2009. 5(10): p. 531-541. ⏎
  11. van Eijk-Hustings, Y., et al., EULAR recommendations for the role of the nurse in the management of chronic inflammatory arthritis. Ann Rheum Dis, 2012. 71(1): p. 13-9. ⏎
  12. Bech, B., et al., 2018 update of the EULAR recommendations for the role of the nurse in the management of chronic inflammatory arthritis. Ann Rheum Dis, 2020. 79(1): p. 61-68. ⏎
  13. Edelaar, L., et al., 2019 EULAR recommendations for the generic core competences of health professionals in rheumatology. Ann Rheum Dis, 2020. 79(1): p. 53-60. ⏎
  14. Hornberg, K., et al., Physical activity in rheumatoid arthritis: relationship to cardiovascular risk factors, subclinical atherosclerosis, and disease activity. Scand J Rheumatol, 2020. 49(2): p. 112-121. ⏎
  15.  Swardh, E. and N. Brodin, Effects of aerobic and muscle strengthening exercise in adults with rheumatoid arthritis: a narrative review summarising a chapter in Physical activity in the prevention and treatment of disease (FYSS 2016). Br J Sports Med, 2016. 50(6): p. 362-7. ⏎
  16. Hagel, S., et al., Team-based rehabilitation improves long-term aerobic capacity and health-related quality of life in patients with chronic inflammatory arthritis. Disabil Rehabil, 2010. 32(20): p. 1686-96. ⏎
  17. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. 2018; Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf. ⏎
  18. Scott, D.L., F. Wolfe, and T.W.J. Huizinga, Rheumatoid arthritis. The Lancet, 2010. 376(9746): p. 1094-1108. ⏎
  19. England, B.R., et al., Increased cardiovascular risk in rheumatoid arthritis: mechanisms and implications. BMJ, 2018. 361: p. k1036. ⏎
  20. Choi, H.K., et al., Methotrexate and mortality in patients with rheumatoid arthritis: a prospective study. Lancet, 2002. 359(9313): p. 1173-7. ⏎
  21. Läkemedelsverket. Läkemedel vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer 2020; Available from: www.lakemedelsverket.se/4998bd/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekommendation-osteoporos.pdf>https://www.lakemedelsverket.se/4998bd/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekommendation-osteoporos.pdf Hämtad 2021.03.15. ⏎
  22. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos, Stöd för styrning och ledning. 2021; Available from: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-1-7137.pdf>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-1-7137.pdf Hämtad 2021.01.26. ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.