Suicidriskbedömning

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

I Sverige dör vanligen drygt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.

Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.

Riskfaktorer

  • Tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
  • Ärftlighet
  • Manligt kön
  • Hög ålder
  • Depression och bipolär sjukdom
  • Allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
  • Psykossjukdom
  • Skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
  • Ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid

Skyddsfaktorer

  • Ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
  • Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
  • Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • Förmåga att uthärda psykisk smärta
  • Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra

Utredning

Suicidrisk dokumenteras under sökord Risk.

Förändringar i beteendet

Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig:

  • Är personen lynnig, ledsen och tillbakadragen?
  • Ger personen uttryck för känslor som hopplöshet, hjälplöshet och att vara värdelös.
  • Bryr sig personen mindre, eller inte alls, om sitt utseende som tidigare?
  • Uttrycker personen tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar?
  • Ägnar sig personen åt riskfyllt och självdestruktivt beteende?

Anamnes

  • Aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
  • Suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
  • Riskfaktorer
  • Skyddsfaktorer
  • Anamnes från närstående – vanligt att närstående fått signaler från patienten
Suicidstegen
Tanke - handling Frågor
Nedstämdhet Hur mår du? Är allt hopplöst?
Dödstankar Känns allt meningslöst?
Dödsönskan Har du önskat att du vore död?
Suicidtankar Har du tänkt på att ta ditt liv?
Suicidimpulser Har du varit nära att skada dig själv?
Suicidavsikter eller planering När? Var? Hur?
Direkt suicidhandling Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer?

Handläggning vid utredning

Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta.

  • Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
  • Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
  • Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
  • Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
  • Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
  • Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.

Riskbedömning

  • Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
  • Beskriv gärna risken som låg, förhöjd eller hög.
  • Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
  • Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.

Svårbedömd eller hög risk

  • Konsultera specialiserad vård för bedömning omgående.
  • Bedöm behov av vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Låg eller förhöjd risk

Överväg om patienten bör bedömas inom specialiserad vård. Om patienten kan följas upp i primärvården:

  • bedöm behov av behandling utifrån suicidrisk och grundsjukdom
  • upprätta en plan för hur patienten ska göra vid försämring
  • informera om hur patienten kan kontakta vården
  • planera för snar uppföljning
  • involvera närstående om möjligt.

Bedömning enligt vapenlagen

Vid förhöjd suicidrisk bör frågan om patientens eventuella olämplighet att inneha skjutvapen uppmärksammas.

Patientmedverkan och kommunikation

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2020-11-12
Godkänt av:
Nationellt programområde psykisk hälsa

Regionalt innehåll

Godkänt:
2022-03-02
Godkänt av:
Region Norrbotten

Hitta på sidan