Skadligt bruk och beroende av narkotika

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

ICD-10-SE

F12.2
Cannabisberoende
F13
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa och hypnotika
F15.1
Skadligt bruk av andra stimulantia, däribland koffein
F12.1
Skadligt bruk av cannabis
F18
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flyktiga lösningsmedel
F16
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av hallucinogener
F14.1
Skadligt bruk av kokain
F14
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain
F16.1
Skadligt bruk av hallucinogener
F11
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opioider
F13.1
Skadligt bruk av sedativa och hypnotika
F18.2
Beroende av flyktiga lösningsmedel
F15.2
Beroende av andra stimulantia, däribland koffein
F15
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av andra stimulantia, däribland koffein
F11.1
Skadligt bruk av opioider
F19
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
F14.2
Kokainberoende
F13.2
Beroende av sedativa och hypnotika
F12
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis
F11.2
Opioidberoende
F18.1
Skadligt bruk av flyktiga lösningsmedel
F16.2
Beroende av hallucinogener

Om hälsotillståndet

Definition

Narkotika

Narkotika är ett samlingsnamn för illegala droger och narkotikaklassade läkemedel med olika effekter och hälsorisker.

Vanligt förekommande narkotiska preparat är

  • bensodiazepiner
  • cannabis (hasch, marijuana)
  • centralstimulerande (amfetamin, kokain)
  • opioider (heroin, tramadol, fentanyl)
  • hallucinogener (LSD, psilocybin).

Skadligt bruk och beroende

Det finns flera diagnoser som beskriver ett problematiskt narkotikabruk och dess konsekvenser. Vanligen används diagnoserna skadligt bruk och beroendesyndrom (ICD-10) samt substansbruksyndrom (DSM-5).

Skadligt bruk innebär ett en användning av substanser som skadar hälsan. Ett beroende av narkotika inkluderar bland annat kontrollförlust, somatisk tillvänjning och fortsatt intag trots allvarliga konsekvenser.

Förekomst

Omkring 675 000 personer i Sverige har använt narkotika under senaste året. Cirka 55 000 personer uppskattas ha ett pågående skadligt bruk eller beroende av narkotika, 8 000 av dessa använder narkotika intravenöst.

Riskfaktorer

  • Ärftlighet.
  • Tidig debut.
  • Stress som kan orsakas av instabil livssituation, utanförskap, våld, utsatthet eller ekonomiska problem.
  • Psykiska problem eller psykisk ohälsa.
  • Somatiska sjukdomar.
  • Skadligt bruk eller beroende av andra substanser.

Samsjuklighet

Psykiatrisk samsjuklighet

De flesta psykiska symtom kan förekomma vid skadligt bruk eller beroende av narkotika. Dels som en följd av själva drogpåverkan, men även som uttryck för en samtidig psykiatrisk sjukdom.

Bland personer som vårdas för skadligt bruk eller beroende av narkotika har 30–50 procent en samtidig psykisk sjukdom. Personer med samsjuklighet har en betydligt sämre prognos.

De vanligaste tillstånden är

  • depression
  • ångestsyndrom
  • bipolärt syndrom
  • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
  • andra beroendesyndrom
  • personlighetssyndrom
  • schizofreni och liknande tillstånd
  • posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). 

Skadligt bruk och beroende av narkotika innebär också en förhöjd suicidrisk.

Utredning

Symtom

Bensodiazepiner

Pågående bruk och abstinens kan ge

  • ångest och nedstämdhet
  • trötthet
  • svettningar
  • muskelvärk
  • ljud- och ljuskänslighet
  • nedsatt kognitiv förmåga.

Abstinensfasen kan innebära allvarlig risk för komplikationer som krampanfall eller delirium, upp till en vecka efter utsättning beroende på preparatets halveringstid.

Cannabis

Pågående bruk ger

  • höjd puls
  • muntorrhet
  • röda ögon
  • förstorade pupiller
  • hunger och sötsug.

Tecken på långvarigt bruk kan vara

  • försämrat korttidsminne
  • svårigheter att fullfölja uppgifter som kräver tankemässig flexibilitet
  • försenad personlighetsutveckling samt bristfällig social anpassning (bruk i tonåren)
  • ökad risk för psykossjukdom.

Abstinens ger

  • ångest och oro
  • sömnsvårigheter.

Centralstimulantia

Pågående bruk ger

  • förhöjd grundstämning (hypomani)
  • motorisk oro
  • agitation och aggressivitet
  • vidgade pupiller
  • förhöjt blodtryck
  • minskad aptit och sömnbehov.

Höga doser kan också ge frossa, svettningar, yrsel, illamående, andningspåverkan, hjärtarytmier och i extrema fall cirkulationskollaps.

Tecken på långvarigt bruk kan vara

  • rastlöshet
  • misstänksamhet
  • ryckig gång
  • tics, framför allt i ansiktsmuskulatur
  • stereotypa beteenden
  • undernäring
  • sömnstörning.

Abstinensfasen är relativt kortvarig. Personen blir då ofta utmattad, får livliga drömmar, sömnstörning och ökad aptit.

Opioder

Pågående bruk ger

  • sammandragna eller små pupiller (mios)
  • illamående och kräkningar
  • likgiltighet eller sömnighet
  • vid kraftigt påverkan medvetslöshet och risk för andningsdepression.

Opioidabstinensen ger influensaliknande symtom, starkt sug samt psykisk och fysisk smärta.

Anamnes

Försök skapa en detaljerad bild av narkotikabruket utifrån anamnes, särskilt avseende konsumtionsnivåer, tecken på beroendeutveckling och skador relaterade till konsumtionen.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta och blodtryck.
  • Lungor.
  • Neurologstatus.
  • Psykiskt status.

Handläggning vid utredning

Det är särskilt viktigt att ha ett förhållningssätt som är vänligt, empatiskt, lyssnande och icke-konfrontativt.

Använd DUDIT för kartläggning av det skadliga bruket eller beroendet. Kartlägg eventuell psykiatrisk samsjuklighet samt somatiska komplikationer.

Diagnosen skadligt bruk ställs om patienten upplevt upprepade negativa sociala, fysiska eller psykiska effekter på grund av substansbruket men inte uppfyller kriterier för beroende.

Diagnosen beroende ställs om patienten upplevt tre av följande sex kriterier under det senaste året

  • en stark längtan efter substansen
  • svårigheter att kontrollera mängd
  • fortsatt konsumtion trots skador
  • tilltagande ointresse av allt annat än att inta substansen, samt försummelse av förpliktelser
  • ökad tolerans
  • abstinenssymtom.

Genomför suicidriskbedömning.

Fråga om patienten har minderåriga barn och vid behov gör orosanmälan till socialtjänsten. Beakta även skyldighet att anmäla till Transportstyrelsen vid olämplighet att inneha körkort.

Socialstyrelsen rekommenderar DUDIT (drug use disorders identification test).

DUDIT - Socialstyrelsen

Provtagningar

Laboratorieprover

Urinprov för att upptäcka nyligt intag av narkotika är referensstandard. Ofta kan både huvudsubstansen och nedbrytningsprodukter följas.

Behandling

Socialtjänsten och sjukvården har ett gemensamt ansvar för behandling och stöd till personer med skadligt bruk eller beroende.

Det krävs ofta insatser både på individ-, nätverks- och samhällsnivå. Därför är det viktigt med samverkan mellan olika aktörer, särskilt mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Om inte frivillig vård har fungerat och individen bedöms ha ett mycket svårt skadligt bruk/ beroende med allvarliga konsekvenser ska anmälan göras till socialnämnden för ställningstagande till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Handläggning vid behandling

Behandlingen utgår från ett helhetsperspektiv och kan innefatta en kombination av psykosociala insatser och läkemedelsbehandling. Motivationshöjande insatser är ofta av värde.

Om patienten får stöd från olika vårdgivare och myndigheter kan en samordnad individuell plan (SIP) underlätta samarbetet.

Behandlingsval

Psykologisk och psykosocial behandling

  • Kognitiv beteendeterapi.
  • Återfallsprevention.
  • Motiverande samtal (MI) eller motivationshöjande behandling (MET).
  • Insatser som kombinerar flera psykosociala åtgärder, till exempel Community reinforcement approach (CRA).

Läkemedelsbehandling

Vid skadligt bruk eller beroende av bensodiazepiner och opioider bör patienten i första hand erbjudas nedtrappning.

Om nedtrappning inte fungerar vid opioidberoende kan det bli aktuellt med långvarig läkemedelsbehandling. Detta genomförs vid så kallade LARO-mottagningar.

Naloxon nässpray kan upphäva andningsdepression vid intoxikation av opioider och bör förskrivas till individer i riskzon.

Vid amfetaminberoende kan patienten erbjudas naltrexon, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.

Vid skadligt bruk eller beroende av övrig narkotika saknas farmakologisk behandling.

Komplikationer

Komplikationer

Narkotikarelaterad dödlighet

Cirka 900 personer dör varje år i narkotika- och läkemedelsförgiftningar.

Den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall är överdoser, följt av förgiftningar med oklar avsikt och suicid med narkotika.

Opioider orsakar flest dödsfall, men ofta förekommer flera olika substanser.

Ungefär 70 procent av de avlider tillföljd av narkotika är män. Män avlider oftare i lägre ålder än kvinnor.

Infektioner

Individer med skadligt bruk/ beroende lever ofta ett utsatt liv med ökad risk för blodsmitta, till exempel hepatit C och hiv. Intravenöst missbruk innebär ökad risk för hudinfektioner samt endokardit.

Sprututbytesverksamheter finns för att förebygga spridning av smittsamma infektioner.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Beroende av droger, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-09-29
Godkänt av:
Nationella programområden psykisk hälsa