Yrsel, perifer orsak

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

  • Handlägger initial bedömning och utredning av yrsel avseende diagnos, behandling och kontroll

Specialiserad vård

  • Handlägger fall med alarmerande fynd vid misstanke om perifert orsakad yrsel
  • Handlägger och följer patienter med Ménières sjukdom
  • Finns tillgängliga för konsultation vid diagnostiska svårigheter

Remissrutiner

Remissindikation för akutremiss

  • Tecken på allvarlig genes till perifert orsakad yrsel
  • Allmänpåverkad patient

Remissindikation för elektiv remiss

  • Atypisk BPPV, ofta äldre som upplever ostadighet, känner sig vingliga
  • Patient med nystagmus eller anamnes som talar för BPPV, men som inte blir bättre på några veckor
  • Misstanke om Ménières sjukdom. Kan debutera med yrsel och på grund av dessa besvär noterar inte patienten att hörselnedsättning inträder
  • Vid diagnostiska svårigheter

Om hälsotillståndet

Balanssystemet är uppbyggt av

  • vestibularis – båggångar, sacculus, utriculus
  • synintryck – information om hur individ och omgivning rör sig
  • proprioception – receptorer i muskler, ledkapslar och senor
  • tryckreceptorer i fotsulan – registrering av fördelning av kroppstyngden
  • vestibularisnerver – övre och nedre balansnerven, kopplade till ansiktsnerven (facialis) och hörselnerven (vestibulocochlearis)
  • centrala strukturer som bearbetar informationen.

Orsaker

Yrsel uppkommer då intrycken från balanssystemets organ inte överensstämmer. Funktionen i balanssystemet försämras med ökad ålder. Exempel på orsaker till perifer yrsel är

  • försämrad proprioception och syn
  • godartad lägesyrsel – även kallad benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV och kristallsjuka
  • Ménières sjukdom – med periodvis yrsel och hörselpåverkan
  • vestibularisneurit – mononeurit med akut påkommen yrsel
  • akut labyrintit – infektion eller inflammation i innerörat, ibland med ett rinnande öra.

Utredning

Symtom

Upplevelsen av yrsel är mycket individuell och kan vara svår att beskriva. Gemensamt för yrsel av perifer orsak är

  • yrsel och balansnedsättning som upplevs rotatorisk – främst vid vestibulär orsak
  • nystagmus – under pågående yrselanfall vid tillstånd som påverkar innerörat 
  • avsaknad av andra neurologiska symtom – förutom hörselnedsättning
  • avsaknad av huvudvärk eller annan smärta – förutom smärta av annan orsak.

Anamnes

Be patienten beskriva sina symtom, gärna med andra ord än just yr.

  • Yrsel – debut, duration, kontinuerlig eller intermittent, läges- eller rörelseberoende, rotatorisk, balansstörning
  • Öronsymtom – hörselnedsättning, tinnitus, ensidigt eller bilateralt
  • Allmänna symtom – huvudvärk, illamående, kräkningar, symtom talande för stressreaktion
  • Neurologiska symtom – bortfallssymtom, dubbelseende
  • Tidigare sjukdomar – skalltrauma, nackskada, CNS-infektion, yrselsjukdom, kronisk öronsjukdom
  • Aktuella sjukdomar – neurologiska, kardio- eller cerebrovaskulära, migrän
  • Aktuella läkemedel

Status

  • Allmäntillstånd – kontrollera balans
  • Hjärta-kärl – föreligger arytmi, högt, lågt eller ortostatiskt blodtryck
  • Öron – uteslut otit, perforation, vaxpropp
  • Nacke  – kontrollera rörlighet och palpera muskler
  • Neurologi – kontrollera bortfallssymtom, särskilt kranialnerver, motorik, sensibilitet, cerebellära funktioner
  • Nystagmus – spontan eller vid blickriktning (horisontell talar för perifer genes, vertikal eller ingen nystagmus vid pågående yrsel talar för CNS-genes)

Test att överväga utifrån klinisk bild:

  • Dix-Hallpike  – för att testa godartad lägesyrsel, utlöser yrsel och nystagmus vid provokation åt sjuka sidan
  • Head roll test – för att testa godartad lägesyrsel med afficierad horisontell eller lateral båggång
  • Head impulse test – för att påvisa nedsatt vestibulo-okulär reflex, patologiskt till exempel vid vestibularisneurit
  • Cover test – för att styrka misstänkt cerebral genes, patologiskt vid hjärnstamspåverkan
  • Rinnes och Webers test, audiometri – rekommenderas vid hörselsymtom
  • Frenzelglasögon – underlättar bedömningen av eventuell nystagmus.

Handläggning vid utredning

Handläggning beror på misstänkt bakomliggande orsak. Akut handläggning bör övervägas vid yrsel i kombination med minst ett tecken på som kan tyda på allvarlig orsak:

  • neurologiskt fynd
  • huvudvärk
  • hörselnedsättning
  • vertikal spontan- eller blickriktningsutlöst nystagmus.

Godartad lägesyrsel

  • Yrsel – rotatorisk med typisk anamnes
  • Debut – utlöses av lägesändring, till exempel då patienten lägger sig eller vänder sig i sängen
  • Duration – cirka 15–30 sekunder om patienten stannar kvar i det provocerande läget
  • Nystagmus vid lägesändring – riktning beror på påverkad båggång, ofta med någon sekunds latens, är uttröttbar, ses lättast med Frenzelglasögon

Ménières sjukdom

  • Yrsel – rotatoriska anfall
  • Hörselnedsättning – ensidig varierande, inom basområdet
  • Tinnitus – ensidig med tryckkänsla i örat
  • Duration – ofta 1–5 timmar, kan vara mellan 20 minuter och 12 timmar

Vestibularisneurit

  • Yrsel – intensiv, kontinuerlig och rotatorisk
  • Allmänna– initialt ofta upprepade kräkningar och oförmåga att stå eller gå
  • Debut – plötslig
  • Nystagmus – horisontell slående mot friska sidan
  • Head impulse test – patologiskt mot skadade sidan 
  • Duration – flera dagar, men minskar i intensitet
  • Efterförlopp – vanligt med långvarig trötthet

Andra tillstånd

  • Vestibulär migrän – relativt vanligt, yrsel med huvudvärk, ljud- och ljuskänslighet, ögonmigränsymtom
  • Akut labyrintit – vid akut mediaotit eller försämring av kronisk otit (akut handläggning)
  • Vestibulärt schwannom – akustikusneurinom eller annan ponsvinkeltumör
  • Kronisk otit – med eller utan kolesteatom

Differentialdiagnoser

Yrsel av central orsak:

  • stroke – i hjärnstam eller lillhjärna med plötslig debut av yrsel, neurologiska symtom och eventuell huvudvärk
  • hjärntumör – framför allt inom bakre skallgropen.

Yrsel av annan orsak:

  • persisterande perceptuell postural yrsel, PPPY (fobisk postural yrsel, spänningsyrsel, visuell vertigo)
  • kardiovaskulär
  • metabol
  • toxisk
  • infektiös.

Behandling

Godartad lägesyrsel

  • Epleys manöver – bör genomföras omgående efter patologisk reaktion vid Dix-Hallpike då studier visat att behandling påskyndar utläkning, ökar välbefinnandet och minskar patientlidandet.
  • Råd om egenbehandling, till exempel med träningsprogram för bakre båggångs-BPPV med Epleys manöver, Gufonis manöver för laterala båggången.

Ménières sjukdom

  • Information – om sjukdomen
  • Fysioterapi – vid stress, balansproblem eller om rörelserelaterad yrsel kvarstår mellan attackerna
  • Träning – för att motverka rörelserädsla, nackbesvär och inaktivitet 
  • Behandling via ÖNH – läkemedel, intratympanala injektioner, rörinsättning

Vestibularisneurit

  • Vårdnivå – ofta inläggningsfall initialt, för antiemetika och ställningstagande till kortisonbehandling
  • Egenträning – ögon- och huvudrörelser och balansövningar med gradvis intensifiering tills symtomfrihet är viktigt för att bli frisk
  • Tolerans – ju mer yr patienten står ut med att vara desto snabbare tillfrisknande
  • Fysioterapi – vid behov av mer strukturerad träning

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-02-08
Godkänt av:
Nationellt programområde öron-, näsa-, halssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt:
2021-10-05
Godkänt av:
Region Norrbotten

Hitta på sidan