Tinnitus

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

H931
Tinnitus

ICD-10-SE

H93.1
Tinnitus

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Norrbotten

Primärvård

  • Primär undersökning, bedömning och eventuell åtgärd.
Norrbotten

ÖNH-mottagning

  • Utredning vid misstanke om identifierbar bakomliggande orsak, till exempel vestibulärt schwannom, kärlanomali.
  • Erbjuder rehabilitering via tinnitusteam bestående av hörselläkare, audionom, hörselpedagog, kurator och psykolog.

Remissrutiner

Norrbotten
  • ÖNH-mottagningen ser gärna att remiss utfärdas vid nydebuterad, svår tinnitus. Rehabiliterande åtgärder kan då snabbt sättas in vilket underlättar och påskyndar habituering.
  • Vid pulssynkron ensidig tinnitus - skicka gärna remiss för ultraljud carotis samtidigt som remiss till ÖNH-mottagning för att skynda på handläggningen.

Om hälsotillståndet

Definition

Tinnitus är en subjektiv ljudupplevelse utan motsvarighet i rummet. Ljudet kan låta hur som helst (öronoljud) och är ett symtom på en störning i hanteringen av sinnesintryck.

Förekomst

  • Alla kan ha övergående ljud i öronen, framför allt i tyst miljö.
  • Tinnitus drabbar 10-15 % av befolkningen i västvärlden.
  • Ungefär 1-2 % av personer med tinnitus upplever ljudet så störande att det allvarligt påverkar det dagliga livet.

Orsaker

Uppkomstmekanismerna är multifaktoriella och svårdefinierade. Sammantaget gäller att de högre medvetandenivåerna får sämre förmåga att sålla bort oönskad input, vare sig den är intern, extern eller fysiologisk.

  • Ingen entydig förklaring finns.
  • Viss hereditet är påvisad.
  • Centrala hörselbanor (på subkortikal nivå) är involverade, då tinnitus kvarstår även vid dövhet. 
  • Brist på signalsubstans kan föreligga, varför antidepressiva läkemedel kan ha effekt.

Utlösande faktorer

  • Sensorineural hörselnedsättning – bullerexponering, åldersnedsättning (presbyakusis).
  • Akustiskt trauma, som knallskott, explosion –  läker oftast inom 6 månader.
  • Stress och depression – ofta kombinerat med ljudkänslighet (hyperakusis).
  • Läkemedel med ototoxisk effekt – acetylsalicylsyra i högdos, kinin, cytostatika, loop-diuretika, aminoglykosidantibiotika, var för sig eller i kombination. 
  • Mellanöresjukdom – akut/kronisk mediaotit, sekretorisk otit, otoskleros.
  • Mellanöremyoklonus (MEM) – kontraktioner i musculus tensor tympani eller musculus stapedius, sällsynt
  • Ponsvinkeltumör – till exempel vestibulärt schwannom, ensidig tinnitus.
  • Patologiskt blodflöde – arteriovenös kärlförbindelse, avvikelser i venöst återflöde, glomustumör kan orsaka pulserande tinnitus.

Utredning

Anamnes

  • Debut – akut eller successiv, yttre faktorer vid debut
  • Duration – kontinuerlig, intermittent, pulssynkron
  • Förlopp – ökande, minskande, oförändrad
  • Sida – ensidig, dubbelsidig eller asymmetrisk
  • Svårighetsgrad – utifrån patientens upplevda besvär
  • Andra symtom – besvär från käkleder eller tuggmuskulatur
  • Läkemedel – behandling med potentiellt ototoxiska effekter
  • Aktuell psykisk och social belastning

Hur ofta förekommer patientens tinnitus:

  • finns bara ibland, stör bara i tyst miljö
  • kan döljas/förträngas av omgivande ljud eller då patienten är sysselsatt
  • stör alltid, kan inte undertryckas, försvårar insomning.

Specialiserad vård kan gradera enligt skattningsformulär THI (Tinnitus Handicap Inventory).

Status

  • Allmäntillstånd
  • Öron – audiometri och pneumatisk otoskopi
  • Hjärta/kärl – blodtryck, blåsljud på hals och runt öron
  • Mun – tandstatus, tecken på tandpressning, tandgnissling
  • Lokalstatus – ömhet, inskränkt rörlighet i nack- och tuggmuskler samt käkleder
  • Psykiskt status – depressionssymtom, eventuellt självskattningsformulär

Handläggning vid utredning

  • Överväg specifik åtgärd utifrån eventuell påvisad utlösande faktor.
  • Överväg audiometri för att kontrollera patientens hörsel.
  • Vid måttliga besvär och normal hörsel eller måttlig hörselnedsättning utan sidoskillnad behövs ingen ytterligare utredning.

Utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid:

  • ensidig tinnitus – för att utesluta ponsvinkeltumör
  • pulssynkron tinnitus – för att utesluta kärlmissbildning eller tumör
  • svårare tinnitus där behandling ej har hjälpt.

Behandling

Handläggning vid behandling

Ge patienten information om:

  • tillståndet
  • att besvären kan variera i intensitet
  • att stress kan påverka negativt
  • att tillståndet ofta förbättras ofta med tiden på grund av acceptans och tillvänjning
  • egenvård.

Erbjud patienten:

  • fysioterapi vid stress, värk och muskelspänningar i nacke och axlar
  • psykologisk behandling eller läkemedel utifrån patientens behov, särskilt vid nedstämdhet
  • specifika åtgärder vid behov.
Norrbotten
  • Tinnitus efter akut bullertrauma - ge Acetylcystein 200 mg 2x1 dag 1 och 2, akutremiss till ÖNH-mottagning. Gör hörselprov om möjligt.

Specialiserad vård

  • Hörapparat – vid samtidig hörselnedsättning 
  • Hörselhabilitering i team – med audionom, kurator, psykolog
  • Tinnitus Retraining Therapy (TRT) – örat stimuleras med ett lågt vitt brus 
  • Bettskena – vid käkleds- eller tuggmuskelproblematik

Egenvård

  • Tinnitusljud – alltför tyst omgivning bör undvikas
  • Distraktion – musik, radio, ljudbok, appar med naturljud för att underlätta insomning
  • Ljudprotektion – med hörselskydd bör användas då tinnitus ofta ökar efter höga ljudnivåer
  • Fysisk aktivitet – kan lindra

Behandlingsval

Psykologisk och psykosocial behandling

Kognitiv beteendeterapi kan ge patienten stöd i att förändra attityd och tankar kring tinnitus.

Läkemedelsbehandling

  • SSRI kan provas, även utan påvisad depression eller ångest.
  • Sömnmedel kan behövas en begränsad period.
Norrbotten
  • Undvik bensodiazepiner, dessa kan förvärra tinnitus, endast kortvarigt bruk. Lergigan; Mirtazapin och  Melantonin rekommenderas. 

Uppföljning

Norrbotten
  • Patient med behov av tinnitusrehabiliterande åtgärder följs via ÖNH och hörselvården.
  • Insättning och uppföljning av SSRI sker i vissa fall i samråd med primärvården.
  • Tinnituspatienter utan samtidig hörselnedsättning och utan större lidande behöver inte följas regelbundet.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Tinnitus, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-01-15
Godkänt av:
Nationella programområden öron-, näsa-, halssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt:
2022-01-18
Godkänt av:
Region Norrbotten

Hitta på sidan