Synstörningar, akuta

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

H532
Diplopi
H34-
Ocklusion av retinala blodkärl
H353
Degeneration i bakre polen
M315P
Jättecellsarterit
H33-
Näthinneavlossning och näthinnehål
G45-P
Övergående cerebral ischemi och besläktade syndrom
G549P
Sjukdom i nervrötter och nervplexus, ospecificerad
H433
Glaskroppsgrumling

ICD-10-SE

H35.3
Degeneration i bakre polen (makula)
G45.9
Transitorisk cerebral ischemisk attack, ospecificerad
H34.9
Retinal vaskulär ocklusion, ospecificerad
H53.9
Synrubbning, ospecificerad
M31.5
Jättecellsarterit (kranialarterit, temporalisarterit) med polymyalgia rheumatica
G45.3
Amaurosis fugax
H33.0
Retinalavlossning med retinalt hål
H53.2
Diplopi (dubbelseende)
H43.9
Glaskroppsförändring, ospecificerad
H53.4
Synfältsdefekter

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akuta synstörningar.

Om hälsotillståndet

Riskfaktorer

Riskfaktorer för synstörning av cerebrovaskulär genes är

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • rökning
  • tidigare kardiovaskulär eller cerebrovaskulär händelse.

Riskfaktorer för synstörning av annan orsak är

  • näthinneavlossning – närsynthet eller trauma
  • glaskroppsblödning – diabetes, trauma eller samtidig näthinneavlossning
  • optikusneurit vid exempelvis MS.

Utredning

Symtom

För nedanstående tillstånd kan ett eller flera fenomen förekomma.

Cerebrovaskulär genes

  • Bilateral synpåverkan – kan vara tecken på stroke.
  • Amaurosis fugax.
  • Homonymt synfältsbortfall.
  • Plötslig debut – smygande debut förekomma vid progressiv stroke.
  • Synnedsättning – ibland övergående.
  • Binokulärt dubbelseende.
  • Huvudvärk.

Retinalkärlsocklusion

  • Unilateral synförlust – plötslig (arteriell) eller mer utdragen (venös).
  • Amaurosis fugax.
  • Blödningar i retina med eller utan mjuka exsudat samt med eller utan ödem.
  • Vid grenvenstrombos segmentella näthinneförändringar.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Näthinneavlossning

  • Partiell synförlust.
  • Ensidig.
  • Gardinfenomen.
  • Ljusblixtar och/eller prickar kan föregå avlossning.

Grumling, avlossning, eller blödning i glaskropp

  • Fläckar, prickar eller streck – rörliga eller stilla.
  • Ljusblixtar.
  • Suddig syn.

Våt makuladegeneration

  • Tilltagande försämring av synskärpa.
  • Raka linjer blir krokiga i centrala synfältet.

Jättecellsarterit

  • Huvudvärk – ofta tinning eller nacke.
  • Tuggsmärta.
  • Allmänsymtom – trötthet, sjukdomskänsla.
  • Partiell eller total ensidig synförlust kan förekomma.
  • Ögonmuskelpares.
  • Palpationsömhet tinningartärer.
  • Vanligen hög SR/CRP.

Optikusneurit

  • Unilateral.
  • Nedsatt synskärpa och färgseende.
  • Smärta vid ögonrörelse.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Akut glaukom

Tre fynd som tillsammans ofta föregår smärtan vid akut glaukom är

  • suddig syn
  • disig kornea
  • medelvid trögreagerande pupill.

Komplikation i nyopererat öga

  • Partiell eller total synförlust.
  • Kärlinjektion.
  • Svullnad eller hematom periorbitalt.
  • Ljuskänslighet.
  • Störningar i röd reflex.
  • Blödning i främre kammaren.
  • Deformerad pupill.

Anamnes

Vid synförlust

  • Debut – plötslig eller smygande.
  • Duration – övergående eller varaktig.
  • Utbredning – total eller partiell samt ena eller båda ögonen.
  • Symtom – suddig syn, synfältsbortfall.

Vid synfenomen

  • Ljusblixtar, fläckar eller prickar (rörliga eller stilla).
  • Gardin eller slöja, krokseende.
  • Dunklare färger.

Komplettera anamnesen med

  • dubbelseende binokulärt – cerebrovaskulär sjukdom eller ögonmuskelsjukdom, myasteni
  • dubbelseende monokulärt – ögongenes som brytningsfel och katarakt
  • smärta i nyopererat öga
  • trauma
  • huvudvärk
  • muskelvärk eller muskelsvaghet
  • riskfaktorer
  • andra sjukdomar.

Status

  • Hjärt-kärlstatus inklusive blodtryck.
  • Ögon – röd reflex i genomfallande ljus.
  • Synskärpa.
  • Neurologi – pupillstorlek och reaktion, synfältsundersökning enligt Donders, ögonmotorik.
  • Palpation av temporalisartärer.

Handläggning vid utredning

  • Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
  • Misstänkt retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes bör bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Övriga tillstånd bör bedömas akut eller skyndsamt av ögonläkare.
  • Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd kan handläggas enligt separata rekommendationer:

  • Jättecellsarterit.
  • Rött öga med smärta – exempelvis keratit eller sklerit.
  • Ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska.

Provtagningar

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, SR och p-glukos.

Behandling

Behandling ges utifrån specifik diagnos.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Synnedsättning, 1177

Skelning och dubbelseende hos vuxen, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-09-20
Godkänt av:
Nationella programområden ögonsjukdomar