Rött öga utan smärta
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.
Om hälsotillståndet
Definition
Rött öga kan uppstå genom:
- att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
- inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat.
Förekomst
Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.
Orsaker
Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.
Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden. Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.
Utredning
Symtom
- Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
- Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
- Sveda
- Klåda
- Ljuskänslighet
- Eventuellt suddig syn
Anamnes
- Debut – akut eller smygande debut
- Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
- Tidigare besvär
- Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
- Allergisk rinit eller astma
- Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
- Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk
Status
- Allmäntillstånd
- Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
- Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
- Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada
Fynd att bedöma är:
- Allmäntillstånd – eventuell feber
- Ögonsekretion– purulent eller klar
- Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
- Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
- Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
- Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
- Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus
Handläggning vid utredning
- Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
- Samråd med specialiserad vård vid behov.
Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:
- rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
- allergisk rinokonjunktivit
- ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
- akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation.
Orsaker till rött öga utan smärta
Bakteriell konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
- Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
- Synskärpa – normal
- Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (< 2 månaders ålder)
Viral konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
- Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
- Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang
Allergisk konjunktivit
- Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
- Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
- Synskärpa – normal
Subkonjuktival blödning
- Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
- Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
- Synskärpa – normal
Torra ögon
- Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
- Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
- Synskärpa – normal
Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:
- påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, sebrorroiskt eller atopiskt eksem
- kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
- nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
- Parkinsons sjukdom
- endokrin oftalmopati
- allergisk konjunktivit
- vitamin A-brist
- omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering.
Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:
- hög ålder
- Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
- läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
- Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
- Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.
Subkonjunktival blödning
- Tillståndet behöver inte behandlas.
- Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
- Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.
Torra ögon
- Ge råd om receptfria tårsubstitut.
- Recept förbehålles patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
- Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom två veckor.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll
- Godkänt:
- 2021-07-06
- Godkänt av:
- Nationellt programområde ögonsjukdomar