Hitta på sidan

Karies

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdnivå och samverkan

Vårdförloppet riktar sig till allmäntandvård och specialiserad tandvård inom både privat och offentlig regi. Detta kan antingen vara på tandvårdens eget initiativ eller när annan part hänvisat till tandvården på grund av misstanke om kariessjukdom.

En högkvalitativ och jämlik tandvård förutsätter samverkan både inom tandvården, mellan tandvården och patienten, samt mellan tandvården och övrig vård och omsorg som till exempel barnhälsovård och elevhälsan [1][2][3]. Familjecentraler kan vara en viktig part i omhändertagandet av förskolebarn med karies [4] och många äldre personers munhälsa och dagliga omvårdnad förutsätter stöd och hjälp från närstående och/eller personal inom kommunal vård och omsorg, samt hälso- och sjukvård [5]. Kunskap om patientens övergripande hälsotillstånd kräver också kontakter med andra inom vård och omsorg.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Kariessjukdom är världens vanligaste icke-smittsamma sjukdom [6][7][8]. Dess förekomst har varierat stort under modern tid, men efter att omfattande sjukdomsförebyggande insatser genomförts sedan 1950-talet har förekomsten i Sverige minskat [9][10]. Detta gäller framför allt hos barn och ungdomar. Trots det är det många som fortfarande drabbas. Drygt en fjärdedel av 6-åringarna, en tredjedel av 12-åringarna och mer än hälften av 19-åringarna har kariesskador i sina tänder. Sjukdomen fortsätter upp i åldrarna och 2023 visade svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) i sin årsrapport [11] att i princip alla vuxna från 50 år och uppåt har eller har haft kariessjukdom. Vuxna idag har kvar ett större antal egna tänder högre upp i åren, vilket till en del förklarar den ökade kariesförekomsten i de äldsta åldersgrupperna. Karies är den munsjukdom som orsakar förlust av flest tänder genom livet [11].

Även om siffrorna på populationsnivå visar en positiv bild, är variationerna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv stora, både nationellt och internationellt [12][13][14][15][16]. Hos barn och ungdomar är förekomsten ofta kopplad till föräldrarnas utbildningsnivå medan det för äldre personer tillkommer ett samband med andra sjukdomar och muntorrhet på grund av medicinering.

Orsaker

Vid god tandhälsa dominerar munhålans skyddande faktorer över de karies-framkallande negativa faktorerna. Men om denna balans rubbas, till exempel vid ett ökat sockerintag, kan sjukdom börja utvecklas. Kariesprocessen orsakas av biokemiska händelser som sker i den komplexa ansamlingen av mikroorganismer på tandytan, som kallas för biofilm. Bakterier kan utnyttja nedbrytningsbara kolhydrater i kosten, vilket resulterar i att det bildas svaga organiska syror. Detta orsakar en pH-sänkning i biofilmen som kan påverka tandytan så att denna börjar lösas upp, vilket resulterar i en förlust av mineraler lokalt i tandens ytskikt. Balansen i munhålan kan också rubbas vid minskad salivsekretion och eftersatt munhygien [17].

Denna process måste upprepas för att det ska bli en så stor skada att man kan upptäcka den kliniskt eller med hjälp av röntgenundersökning. I ett tidigt skede är det möjligt att få skadan att stanna av genom olika kariesförebyggande strategier. Får den däremot fortsätta att utvecklas kommer förlusten av mineraler bli så omfattande att tanden måste förses med en fyllning [17].

Riskfaktorer

Risken att utveckla karies finns hos alla, men varierar stort mellan individer och livsfaser:

  • Barn och unga: Ofta kopplat till ogynnsamma vanor som ökat sockerintag, sämre munhygien, samt att tänderna är mer känsliga vid tandframbrottet [18]
  • Äldre: Ökad risk vid sjukdom, nedsatt motorik och salivproduktion [19]

Vissa grupper kan ha högre risk än andra [12][13][14][15][16]. Beakta särskilt personer:

  • som lever i en socioekonomiskt utsatt livssituation
  • med behov av särskilt stöd, på grund av till exempel sjukdom eller svåra livshändelser.

Även genetiska skillnader, till exempel i smakpreferenser för sött, kan påverka risken [20]. Karies har också gemensamma riskfaktorer med andra icke-smittsamma sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdom, obesitas och diabetes [21][22].

Tidigare karieserfarenhet, det vill säga tidigare fyllningar, kariesskador och extraktioner, är en ofta använd riskindikator.  

Exempel på riskfaktorer är:

  • ogynnsamma kost- och dryckvanor
  • bristande fluorid- och munhygienrutiner
  • muntorrhet till exempel Sjögrens syndrom, läkemedelsbiverkan
  • kontextuella faktorer som sysselsättning, till exempel nattarbete
  • missbruk och beroende av olika slag
  • kulturella skillnader i synen på munhälsa och tandvård
  • tandvårdsrädsla.

Frisk- och skyddsfaktorer

Friskfaktorer stärker individens hälsa och känsla av sammanhang, medan skyddsfaktorer ökar motståndskraften mot belastningar. Dessa kan minska effekten av riskfaktorer.

Samhällsrelaterade bestämningsfaktorer, såsom miljö, utbildning och tillgång till vård, påverkar både risken för och möjligheten att förebygga kariessjukdom [22][23][24].

Exempel på frisk- och skyddsfaktorer är:

  • tilltro till den egna förmågan att hantera sin hälsa och munhälsa
  • god hälsolitteracitet - förmågan att få tag på, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa och eget inflytande (empowerment) avseende kariessjukdomen
  • tillgång till resurser och stöd för hälsosamma vanor
  • stark känsla av sammanhang (KASAM) [25].

Utlösande faktorer

De utlösande faktorerna vid karies bidrar till en obalans i personens orala miljö där angreppsfaktorer ökar och/eller försvarsfaktorer minskar. Obalansen kan uppstå till följd av förändrade biologiska, sociala och medicinska faktorer [26]. Exempel på utlösande faktorer är:

  • ökad intagsfrekvens eller mängd av socker eller andra nedbrytbara kolhydrater
  • nedsatt salivsekretion
  • försämrad munhygien
  • minskad fluoridexponering
  • olika sjukdomstillstånd
  • kontextuella faktorer
  • funktionsvariation
  • stress.

Samsjuklighet

Det finns samband mellan kariessjukdom och den generella hälsan [27][28]. Utöver det finns samsjuklighet mellan karies och andra kroniska sjukdomstillstånd.

Exempel på sjukdomstillstånd som rapporterats ha samsjuklighet med karies är:

  • astma och allergi [29][30][31]
  • diabetes [32]
  • gastric bypass [33][34]
  • HIV [35]
  • kognitiv svikt och demens (36)
  • KOL [37]
  • neuropsykiatriska diagnoser [38]
  • Parkinsons sjukdom [39]
  • reflux [40]
  • reumatisk sjukdom [41]
  • schizofreni och psykoser [42]
  • stroke [43]
  • ätstörningar [44]
  • övervikt och obesitas [45].

Vissa tillstånd behandlas med läkemedel som har minskad salivsekretion som biverkan, vilket ökar risken för karies [46]. Patienter med bland annat nedanstående tillstånd kan behandlas med sådana läkemedel:

  • depression och insomningssvårigheter
  • smärta (morfinpreparat)
  • inkontinens
  • hjärt- och blodtrycksmedicinering.

Polyfarmaci (medicinering med flera olika läkemedel) och missbruk av narkotiska preparat som amfetamin, kokain och opioider har hämmande effekt på salivsekretionen och ökar kariesrisken [47][48]. Även strålbehandling och cytostatika kan minska salivsekretionen [49].

Sjukdomsförlopp

Ofta drabbar kariessjukdomen personen återkommande under hela livet. Sjukdomen är så vanligt förekommande att den kan uppfattas som ett normaltillstånd av både patienter och tandvårdspersonal, trots att den till stor del är möjlig att förebygga [11][50].

Avgörande faktorer för att påverka sjukdomsförloppet i en gynnsam riktning är:

  • tidig upptäckt
  • tidiga insatser
  • orsaksinriktad behandling som till exempel egenvårdsprogram, stöd i hälsorelaterade beteendeförändringar för att stödja patientens kunskap och tilltro till egen förmåga att hantera sin sjukdom
  • samarbete med till exempel regional primärvård, barnhälsovård, kommunal vård och omsorg samt elevhälsan där insatser mot riskfaktorer som är gemensamma med andra icke-smittsamma sjukdomar kan ske.

Komplikationer

Vid omfattande skador behöver tanden restaureras med artificiellt material i form av en fyllning eller en krona. En liten del av befolkningen utvecklar kontinuerligt kariesskador. Dock utvecklar relativt få patienter skador som kräver restauration [11]. Om skadorna skulle lämnas obehandlade och utan att obalansen åtgärdas utvecklas allt större skador, vilka kan ge upphov till ett flertal komplikationer. Även om kariesskadorna restaureras kommer karies fortsätta att utvecklas om inte sjukdomens orsaker åtgärdas. I sjukdomsförloppet ingår då att restaurationer behöver göras om eller bytas till kronor och så småningom behöver tanden tas bort eftersom den förstörs i den ofördelaktiga biologiska miljö som råder i en kariesaktiv persons mun. Idag görs mer än 20 % av nya fyllningar om inom en 3-årsperiod [51].

Medicinska och odontologiska konsekvenser av karies är:

  • behov av restaurationer med artificiellt material (fyllningar och kronor) inklusive rotbehandlingar, som sedan behöver underhållas och relativt ofta göras om av olika anledningar
  • försämrad tuggfunktion och besvär med överkänslighet (ilningar) från tänderna
  • infektioner som innebär tandvärk och eventuellt extraktion, käkbensdestruktion samt risk för sepsis
  • lunginflammationer bland sköra personer som aspirerat munhålans bakterieflora
  • tandvårdsrädsla och tandvård under narkos.

Sociala och ekonomiska konsekvenser av karies är:

  • tandvärk som skapar fysisk utmattning och i sin tur påverkar vardagslivet, till exempel sömn, skolgång, förmåga att arbeta, socialt umgänge och förmåga att äta
  • kariesskador och fyllningar som påverkar utseende som i sin tur påverkar självkänsla och social kompetens samt tilltro till egen förmåga
  • att tandvård är kostsamt för både patienter och samhälle [8][52].

Med förebyggande och orsaksinriktad behandling av sjukdomen kan vinsterna i hälsorelaterad livskvalitet bli betydande [50].

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Vårdförloppet inleds då en patient, oavsett ålder, vid ett vårdbesök har identifierats ha pågående kariessjukdom eller förhöjd risk för kariessjukdom.

Bedömning av förhöjd risk görs personcentrerat utifrån en sammanvägning av angrepps- och försvarsfaktorer som:

  • sammansättning, frekvens och mängd intag av mat och dryck i allmänhet och sockerintag i synnerhet
  • fluoridanvändning
  • munhygien
  • salivsekretion.

Vid riskbedömning tas också i beaktande personens allmänna hälsa, livssituation, förmåga, tankar och behov.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp sker när följande är uppfyllt:

  • förhöjd risk för eller pågående kariesangrepp inte kan identifieras
  • uppföljning visar på en positiv bestående beteendeförändring och personen bedöms inte ha behov av ytterligare stöd
  • eventuella uppkomna skador har åtgärdats.

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Under ”Patientens åtgärder” – i de fall patienten har en företrädare som till exempel närstående, vårdnadshavare eller god man, avser skrivningen denna person. Det är då viktigt att patienten medverkar utifrån förmåga och att närstående, vårdnadshavare eller gode man inte tar över åtgärderna helt utan fungerar som stöd. Tandvården ska skapa förutsättningar för att patienten själv kan ta ansvar för sin kariessjukdom bland annat genom att uppmuntra och stödja patienten i processen.

A- Behov av vård?

Bedöm om det finns pågående kariessjukdom eller förhöjd risk för karies.

Om Ja – gå vidare till (B) alternativt (C) beroende på om det finns behov av akuta åtgärder eller ej. När akuta behov åtgärdats gå vidare till (C).

Om Nej – det vill säga om pågående kariessjukdom eller förhöjd risk för karies ej identifieras återgår patienten till revisionsintervall enligt riktlinjer. Ge patienten positiv återkoppling på att hen har hälsosamma vanor utifrån kariesperspektivet.

B Akuta åtgärder

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• lindra smärta och andra obehag, till exempel tandvärk och vassa frakturkanter
• föreslå och genomför temporära lösningar för att undvika ytterligare lidande och försämrat tillstånd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• medverka till bedömning av de akuta behoven.

C Orsaksutredning

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• bedöm grad av kariesaktivitet
• ta social och medicinsk anamnes
• genomför på indikation provtagning (salivsekretion)
• kartlägg frisk-, skydds- och riskfaktorer samt hälsorelaterade levnadsvanor, till exempel kostanamnes och munhygienvanor
• genomför inskolning i tandvården för barn och för andra personer med sådant behov om det inte gjorts tidigare
• bedöm om det finns behov av tolk och/eller att ta fram informationsmaterial för att underlätta förståelse.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• svara på frågor, beskriva och berätta om till exempel tidigare erfarenhet av tandvård
• medverka i utredning av levnadsvanor
• beskriva egna mål och förväntningar med behandlingen
• ta del av kunskap om karies orsaker och konsekvenser, samt hur situationen kan förbättras med vård och egenvård.

D Upprättande av behandlingsplan och en dokumenterad överenskommelse

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• Säkerställ att patienten förstår vad behandlingsplanen innebär och involvera patienten i alla beslut om vad som ska genomföras och vem som ansvarar för de olika åtgärderna. Vid behov fastställ vårdambitionsnivå.
• Informera om tandvårdsstöden.
• Bekräfta och uppmuntra vidmakthållande av hälsosamma levnadsvanor.
• Ha en dialog med patienten om tidsplan och vilka förväntningar som finns.
• Dokumentera överenskommelsen. Överenskommelsen ska vara konkret och innehålla behandlingsplan och en uppskattning vad avser kostnader och tid, samt av ansvarsfördelning, till exempel vem i teamet som har ansvar för att göra fyllningar, vem som tillsammans med patienten samtalar om frisk- och riskfaktorer och hur dessa bäst kan hanteras. Om patienten avböjer behandling, dokumentera även det i överenskommelsen.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• ställa frågor för att förstå, till exempel:
 o Hur har min kariessjukdom uppkommit och vad beror den på?
 o Vad kan jag göra själv?
 o Vad kan närstående eller företrädare stödja med?
 o Vad kan tandvården göra?
 o Vad är prognosen?
• tillsammans med tandvården planera behandlingen och upprätta en överenskommelse
• upprätthålla kontinuerlig kontakt med tandvården och komma på överenskomna tider.

E Behov av samverkan?

Om Ja – fortsätt till (F).
Om Nej – fortsätt vidare i vårdförloppet till åtgärd (I) Behov av permanent restaurativ behandling?

F Samverkan, dialog och remisser

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• skicka remisser till relevanta instanser som till exempel:
 o certifierad cariolog
 o pedodontist (barntandläkare)
 o protetiker (för att restaurera bettet)
 o oralkirurg (för extraktioner)
 o orofacialmedicinsk kompetens
 o endodontist (för rotbehandlingar)
 o dietist för rådgivning avseende mat- och dryckvanor
 o läkare för samordnad behandling av diabetes eller diagnostik av till exempel Sjögrens syndrom.
• samordna och genomför gemensamma familjestödsprogram och -utbildningar i hälsosamma levnadsvanor tillsammans med barnhälsovård, socialtjänst, förskola eller elevhälsa.
• informera och samordna behandlingsplan och den dokumenterade överenskommelsen med närstående eller kommunal omsorg, till exempel socialtjänst, hemtjänst, biståndshandläggare, omvårdnadspersonal och god man.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• ta kontakt med eller medverka i samverkan med andra parter, exempelvis barnhälsovård eller hemtjänst.

G Hälsofrämjande och förebyggande orsaksinriktad behandling, samt rådgivande samtal

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• Ge kostråd – basera på sockrets betydelse för karies, men ge också patienten enkla råd avseende hälsosamma matvanor i allmänhet, till exempel med stöd av Kostråd för vuxna, Livsmedelsverkets webbplats.
• Säkerställ att patienten förstått.
• Utforma individuellt fluoridprogram för kliniken, hemmet och arbetsplatsen eller skolan baserat på att patienten förstått fluoridens skyddande effekt.
• Genomför munhygienträning – basera på att patienten har förstått plackets betydelse för karies.
• Rekommendera saliversättning eller salivstimulerande preparat om muntorrhet föreligger. Gå igenom patientens medicinlista, informera om biverkningar och ta kontakt med behandlande läkare för eventuellt läkemedelsbyte.
• Sammanfatta tillsammans med patienten det patienten ska göra hemma utifrån individuellt utformat egenvårdsprogram.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• planera och genomföra egenvårdsprogram
• för att öka förståelsen för vad kariessjukdom innebär, visa kunskap om sjukdomsorsaker och behandling
• genomföra överenskomna förändringar avseende levnadsvanor som till exempel mat-, fluorid- och munhygienvanor.

H Behov av mer stöd i beteendeförändring?

Om Ja – fortsätt till (I). Kvalificerat rådgivande samtal kan vara aktuellt beroende på personens behov av stöd för att genomföra beteendeförändring. För yngre barn kan familjestödsprogram vara aktuellt.

Om Nej – fortsätt vidare i vårdförloppet till åtgärd (J) Behov av permanent restaurativ behandling?

I Kvalificerat rådgivande samtal/familjestödsprogram

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• erbjud och genomför kvalificerat rådgivande samtal
• erbjud och genomför familjestödsprogram.

Tandvårdens åtgärder omfattar även att genomföra samtal och program med en inriktning på hälsorelaterad beteendeförändring med speciellt fokus på mat- och munhygienvanor. Basera upplägget på den dokumenterade överenskommelsen och egenvårdsprogrammet. Säkerställ att samtalen genomförs av medarbetare med rätt kompetens.

Samarbeta med hälso- och sjukvården, kommunal vård och omsorg, socialtjänst och/eller elevhälsan vid behov. Överväg att skicka remiss för genomförande av åtgärderna ovan om kliniken inte har möjlighet att göra detta enskilt eller i samverkan.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• aktivt delta i samtalet
• svara på frågor, beskriva och efter bästa förmåga berätta om olika hälsorelaterade faktorer som till exempel mat- och munhygienvanor och tidigare erfarenhet av tandvård
• beskriva egna mål och förväntningar med behandlingen
• ta del av kunskap om karies orsaker och konsekvenser, samt hur situationen kan förbättras med vård och egenvård.

J Behov av permanent restaurativ behandling?

Om Ja – fortsätt till (K).
Om Nej – Fortsätt till (L).

K Permanent restaurativ behandling

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:

• Genomför fyllningsterapti eller protetisk terapi och annan nödvändig behandling för att återställa bettets funktion avseende tandanatomi, tuggförmåga, estetik etcetera. Anpassa munhygieninstruktionen efter aktuella förändringar.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• Genomföra och bibehålla god munhygien och hälsosamma dryck- och matvanor.

L Uppföljning

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten, följ upp:
• patientnöjdhet med den aktuella situationen
• hur egenvården fungerar
• hur patienten förmår leva upp till de behov av beteendeförändringar hen har uttryckt i rådgivningssamtal eller familjestödsprogram
• hur samverkan med andra parter fungerat eller fungerar
• om klinisk bild, eventuellt inklusive röntgen, indikerar att kariessjukdomen är avstannad, risken för karies är låg och bettet är funktionellt, det vill säga att skador är permanent åtgärdade.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• beskriva vilka problem som fanns från början och hur de har övervunnits – eller om vissa kvarstår
• berätta om i vilken utsträckning överenskomna hälsorelaterade beteendeförändringar är möjliga att bibehålla i vardagen
• ställa eventuellt kvarstående frågor om sjukdomsrelaterade faktorer.

M Är kariessjukdomen avstannad, risken låg och skador permanent åtgärdade?

Om Ja – det vill säga att risken inte längre är förhöjd vid sammanvägning av angrepps- och försvarsfaktorer, samt att personen vid klinisk undersökning varken är kariesaktiv eller har obehandlade kariesskador - Gå till Utgång.
Om Nej – det vill säga att personen bedöms ha behov av fortsatt stöd om risk, kariesaktivitet och/eller kariesskador kvarstår - Fortsätt till (N).

N Fortsatt stöd

Tandvårdens åtgärder

I samråd med patienten:
• Ge fortsatt stöd till patienten att etablera hälsosamma mat- och munhygienvanor utifrån kariesperspektivet
• Ge fortsatt stödbehandling med fluorider på klinik
• Identifiera eventuellt ytterligare samarbetsparter
• Identifiera eventuellt ytterligare orsaker till behovet av fortsatt stöd.

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Patientens åtgärder är att i samråd med tandvården och efter förmåga:
• Beskriva vilka positiva resultat som uppnåtts och vilka svårigheter som kvarstår för att upprätthålla rutiner för hälsosamma vanor i ett kariesperspektiv.

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt)

En dokumenterad överenskommelse bygger på patientens egna mål, resurser och förmågor [53]. Tandvårdens uppgift är att stödja det som patienten upplever som viktigt. Det innebär att hänsyn behöver tas till individuella levnadsförhållanden, funktionsvariationer och kulturell bakgrund. Om patienten saknar förmåga att föra sin egen talan bör närstående, vårdnadshavare eller omsorgspersonal företräda personens perspektiv.

Det är viktigt att patienten får relevant kunskap om kariessjukdomen för att kunna ta del i behandlingen och ta ansvar för sin egenvård [54]. Delaktighet i behandlingsbeslut har visat sig särskilt betydelsefullt för patienter med låg hälsolitteracitet [55]. När rådgivning sker i samband med eller före fyllningsterapi får patienten bättre möjligheter att förstå och förebygga fortsatt sjukdomsutveckling [56].

En viktig del av behandlingsarbetet är att stärka individens egen förmåga att bli och förbli frisk. Det sker genom att tandvården stöttar patienten i att identifiera och utveckla sina egna resurser för att hantera både mun- och allmänhälsa. Denna process förutsätter en tandvårdsrelaterad arbetsallians, ett partnerskap mellan behandlare och patient [57].

Patientens behandlingsmål kan inkludera:

  • smärtfrihet
  • acceptabel estetik
  • minskade kostnader
  • god tuggfunktion
  • inaktiv kariessjukdom
  • generell förbättring av munhälsa.

I samtalet kan det också framkomma hur motiverad patienten är till förändringar i levnadsvanor samt om hen önskar stöd i denna process.

Följande frågor kan vara ett stöd i ett samtal med patienten och i förekommande fall dennes närstående eller företrädare:

  • Hur har min kariessjukdom uppkommit och vad beror den på?
  • Vad kan jag göra själv?
  • Vad kan närstående eller företrädare stödja med?
  • Vad kan tandvården göra?
  • Vad är prognosen?

Samtalet, baserat på dessa frågor, kan öka patientens kunskap om sjukdomen. Tandvården bör aktivt stötta patienten att ställa och förstå frågorna, samt ge svar anpassade efter individens behov.

Behandlingsplanen utformas och dokumenteras tillsammans med patienten och kan belysa tandvårdens respektive patientens överenskomna åtgärder och ansvar under behandlingstiden. I överenskommelsen kan också dokumenteras vilka övriga aktörer som behöver involveras och samordnas.

Tandvårdens ansvar är att:

  • säkerställa att samtal och information är begripliga för patienten, och eventuellt dennes närstående eller annan företrädare, så att det blir tydligt vad som påverkar munhälsan, kariessjukdomens orsaker, förlopp och behandling, samt ta ställning till behov av tolk
  • ge information om kostnader för behandlingen samt information om omfattningen, till exempel antal timmar och antal besök
  • kartlägga och utreda den enskilde patientens frisk-, skydds- och riskfaktorer och ge stöd i en eventuell beteendeförändringsprocess
  • tillsammans med patienten hitta de verktyg och metoder som är relevanta för dennes dagliga mun- och hälsovård
  • kontakta och informera relevanta samarbetsparter för en gemensam plan
  • utse patientens kontaktperson på kliniken
  • restaurera de vävnadsförluster sjukdomen gett upphov till.

Patientens ansvar är att, efter förmåga och egen vilja:

  • genomföra de insatser som överenskommits och i övrigt följa behandlingsplanen
  • medverka till att sprida positiv kunskap om hälsosamma levnadsvanor till sin omgivning.

Andra aktörer som kan behöva involveras för att få en mer samordnad och holistisk behandling är:

  • hälso- och sjukvården, till exempel dietister och läkare i primärvården och öppenvårdspsykiatri
  • kommunal vård och omsorg, till exempel socialtjänst, skola och äldreomsorg
  • familjecentraler, öppen förskola, förebyggande socialtjänst, barnhälsovård och mödrahälsovård.

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter i intervjuer och samtal har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • oro och rädsla för återkommande kariesskador, behandling och ekonomiska konsekvenser
  • bristande kunskap om kariessjukdom
  • otillräcklig information och samordning
  • bristande tillgänglighet
  • känslor av skuld och skam.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Nulägesbeskrivningarna är grafiska presentationer av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av tandvården hos tre olika typfall av personer med karies.

  • Kolumn ett beskriver känslor och erfarenheter som patienterna berättar att de vanligtvis är med om.
  • Kolumn två beskriver aktiviteter och åtgärder som patienten gör.
  • Kolumn tre anger kort aktiviteter och åtgärder som tandvården gör.
  • Kolumn fyra redovisar, utifrån patienternas perspektiv, de huvudsakliga utmaningar som patienterna berättar om. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar, vilka även avspeglas i mål och indikatorer.

Följande figurer är grafiska presentationer av nulägesbeskrivningar utifrån patientens perspektiv hos personer med karies - tre typfall:

  • Barn 0–6 år med karies och deras föräldrar.
  • Vuxen person med akut tandvärk beroende på karies.
  • Person med behov av särskilt stöd och dennes närstående.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med Karies.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med Karies.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med Karies.

Vårdförloppets mål

Vårdförloppets övergripande mål är att vården ska bli mer effektiv, jämlik och personcentrerad.

Utifrån patienternas utmaningar är följande mål identifierade:

  • Kariessjukdomen ska minska i befolkningen.
  • Patienten upplever att tandvården ger tydlig information som går att omsätta i egen kunskap om hur munhälsan bevaras, sjukdomen uppkommer och fortskrider, om behandling och konsekvenser, samt är medveten om sitt eget respektive tandvårdens ansvar i behandlingen.
  • Tandvården tar initiativ att samordna insatser med andra parter.
  • Patienten känner sig trygg avseende den konkreta behandlingssituationen, men också gällande ansvarsfördelning i den dokumenterade överenskommelsen, behandlingens planering, kontinuitet, innehåll och kostnader.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Mer information om uppföljning av vårdförlopp finns under rubriken Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Resultatmått

  • Andel barn och unga vuxna med karies som efter behandling inte uppvisar nya kariesskador.
  • Andel vuxna med karies som efter behandling inte behandlas på nytt för samma tillstånd (karies).

Processmått

  • Andel barn och vuxna bland de som besökt tandvården som fått en strukturerad riskbedömning.
  • Andel barn och vuxna som har behandlats för munsjukdom som också får orsaksinriktad behandling.
  • Andel personer med karies som får åtgärden kvalificerat rådgivande samtal.
  • Andel tandvårdskliniker och regioner som arbetar med systematisk samverkan mellan tandvård och barnhälsovård för barn 0–6 år i områden med låg socioekonomisk status.
  • Andel tandvårdskliniker, regioner och kommuner som genomför samordnade insatser där tandvården inkluderas i vårdkedjan.
  • Andel tandvårdskliniker som arbetar systematiskt för att upprätthålla tandvårdskontakt vid återbud eller uteblivande.

Kvalitetsregister

Rapportera gärna i kvalitetsregister (mer information finns i åtgärdsbeskrivningen) oavsett om de används för uppföljning av vårdförloppets indikatorer eller inte.

Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa)     

En annan viktig informationskälla är Tandhälsoregistret hos Socialstyrelsen.

Sammanfattning av vårdförloppet

Karies är världens vanligaste icke-smittsamma sjukdom. Den drabbar tänder, såväl primära (mjölktänder) som permanenta tänder. Sjukdomsprocessen sker i den biofilm som täcker tanden. Om biofilmen kommer i obalans kan bakterier som bryter ner sockerarter till syror ta överhanden, vilket leder till att tandsubstansen löses upp. Sjukdomsrelaterade faktorer är beteenden såsom mat-, dryck- och munhygienvanor. Andra viktiga faktorer är tandens motståndskraft, salivens kvalitet och mängd samt tillgång till fluoridtillskott i form av exempelvis tandkräm och munsköljmedel.

Kariessjukdomen kan påverka personens välbefinnande och utseende och leda till smärta, infektioner och tandförluster, samt svårigheter att tugga och tala. Ersättning av förlorad tandsubstans görs med fyllningar av artificiellt material. Kariessjukdom kan således leda till lidanden och stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde personen och samhället. Dessutom är det idag känt att det finns ett samband mellan kariessjukdom och allmän hälsa.

Trots att svensk tandvård har varit mycket framgångsrik, är kariessjukdom fortfarande ett problem för många. Den tid som ägnas åt vård och omsorg av munnen sker till största del utanför en tandvårdsklinik. Vårdförloppet stödjer därför hur tandvården kan stärka patientens möjligheter att förstå och hantera sin sjukdom där den faktiskt utspelar sig, vilket är hemma, i det dagliga livet. Det innebär därmed ett skifte från reparativ fyllningsterapi till orsaksinriktad behandling.

Vårdförloppet bör prioritera dem med störst behov, det vill säga personer som löper större risk än andra att drabbas av kariessjukdom eller riskerar försämring av tillstånd de redan har. Det är också angeläget att sätta in åtgärder tidigt i livet, men även för personer med behov av särskilt stöd, till exempel äldre multisjuka. Dessa personer behöver ofta någon som företräder dem och för deras talan och företrädarna behöver då också ta aktiv del i vårdförloppet.

Vårdförloppet inleds då en person har identifierats med pågående kariessjukdom eller förhöjd risk för kariessjukdom. En central ambition i vårdförloppet är att det ska utgå från de utmaningar, hinder och problem personen upplever idag och utifrån dessa arbeta med personens resurser för att få sjukdomen att avstanna.

Vårdförloppet vill lyfta fram följande:

  • Säkerställ att patienten, och i förekommande fall företrädaren, förstår sjukdomen.
  • Kartlägg och identifiera frisk-, skydds- och riskfaktorer och ge patienten stöd att förändra ohälsosamma vanor till att bli mer hälsosamma.
  • Dokumentera vad som ska göras och vem som ansvarar för vad i en överenskommelse.
  • Samverka med relevanta parter för personen i fråga.

Vårdförloppet utgör grunden för omhändertagandet av patienter med karies och förhöjd risk för att få karies. Mer behandlingsintensiva eller specialiserade behandlingsmetoder har inte inkluderats.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om patientkontrakt

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Kvalitetsindikatorkatalogen

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Vården i siffror

Relaterad information

Bra mat som gör skillnad, folder från Livsmedelsverkets webbplats

Nationella riktlinjer för tandvård – stöd för styrning och ledning, på Socialstyrelsens webbplats

Nationella riktlinjer för diabetesvård – stöd för styrning och ledning, på Socialstyrelsens webbplats

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - stöd för styrning och ledning, på Socialstyrelsens webbplats

Nationella riktlinjer för vård vid stroke - stöd för styrning och ledning, på Socialstyrelsens webbplats

Riskbedömning av ohälsa i munnen - ROAG

Nationella riktlinjer - Vård vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer 2024: Ätstörningar

1. Vård- och omsorgsanalys. Från mottagare till medskapare – ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård. Rapport 2018:8. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. 2018.

2. Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad den 12 januari 2025: https://assets.ctfassets.net/gl8rzq2xcs2o/FUJ64Tf4T7SHdFcZPfj7Y/ccbb852ddac1ff7287134cdf7579b691/UNICEF_Barnkonventionen_fullversion_2024__1_.pdf

3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för tandvård. Stöd för styrning och ledning. 2022-9-8114. www.socialstyrelsen.se. 2022.

4. Rikshandboken Barnhälsovård. För professionen. Hämtad den 12 januari 2025: https://www.rikshandboken-bhv.se

5. Kunskapsguiden. Om munvård för äldre personer. Hämtad den 12 januari 2025: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/munvard-for-aldre-personer/tandhalsa/

6. Kassebaum NJ, Bernabe E, Dahiya M, Bhandari B, Murray C J, Marcenes W. Global burden of untreated caries: a systematic review and metaregression. J Dent Res 2015; 94: 650–8.

7. Nordström M, Hedenbjörk-Lager A, Hänsel Petersson G, Ericson D. Karies – världens vanligaste icke smittsamma sjukdom. Inverkan på hälsa och sjukdom i övriga kroppen. Läkartidningen. 2024; 12: 121:23127.

8. WHO: Oral health: Key facts. Hämtad den 28 oktober 2024: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/oral-health.

9. Lagerweij MD, Van Loveren C. Declining caries trends: Are we satisfied? Curr Oral Health Rep 2015: 2: 212-7.

10. CAAP: WHO Collaborationg Center, Malmö: Hämtad den 17 oktober 2024: https://capp.mau.se/country-areas/sweden/

11. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Årsrapport 2023. ISS 20021-4295. 2023. Hämtad den 25 oktober 2024: http://www.skapareg.se/wp-content/uploads/2024/08/SKaPa-Årsrapport-2023.pdf

12. Socialstyrelsen. Statistik om tandhälsa 2023. Art. nr: 2024-05-9100.  Hämtad den 28 oktober 2024: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2024-5-9100.pdf

13. Socialstyrelsen. Karies bland barn och ungdomar – Epidemiologiska uppgifter för år 2023. Art. Nr: 2024-5-9093. Hämtad den 28 oktober 2024: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-5-9093.pdf

14. Schwendicke F, Dorfer C E, Schlattmann P, Foster Page L, Thomson W M, Paris S. Socioeconomic inequality and caries: a systematic review and meta-analysis. J Dent Res 2015; 94: 10–8.

15. Socialstyrelsen, 2022. Munhälsoutveckling bland barn i förskoleålder. Samspelet mellan barns munhälsa och deras sociala och demografiska bakgrund. Artikelnummer: 2022-6-7991. Hämtad den 25 oktober 2024: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-6-7991.pdf

16. André Kramer AC, Pivodic A, Hakeberg M, Östberg AL. Multilevel analysis of dental caries in relation to socioeconomic status. Caries Res 2019; 53: 96-106.

17. Selwitz RH, Ismail AI, Pitts NB. Dental caries. Lancet. 2007; 369: 51-9.

18. Campos MS, Fontana M. Risk assessment: Considerations for coronal caries. Monogr Oral Sci 2023; 31: 115-28.

19. López R, Smith PC, Göstemeyer G, Schwendicke F. Ageing, dental caries and periodontal diseases. J Clin Periodontol 2017; 44 (Suppl 18): S145-S152.

20. Nibali L, Di Iorio A, Tu YK, Vieira AR. Host genetics role in the pathogenesis of periodontal disease and caries. J Clin Periodontol 2017; 44(Suppl 18): S52-S78.

21. Watt RG, Daly B, Allison P, Macpherson LMD, Venturelli R, Listl S, et al. Ending the neglect of global oral health: time for radical action. Lancet 2019; 394: 261–72.

22. Dahlgren G, Whitehead M. Policies and strategies to promote social equity in health. Institute for Futures Studies. 1991.

23. WHO, 2022: Global oral health status report: towards universal health coverage for oral health by 2030. Hämtad den 12 januari 2025: https://www.who.int/publications/i/item/9789240061484

24. FDI World Dental Federation. Social and Commercial Determinants of Oral Health. Int Dent J 2024; 74: 169-70.

25. Torres TAP, Corradi-Dias L, Oliviera PD, Martins CC, Paiva SM, Pordeus IA, Abreu LG. Association between sense of coherence and dental caries: systematic review and meta-analysis. Health Promot Int 2020; 24: 586–97.

26. Pitts NB, Twetman S, Fisher J, Marsh, PD. Understanding dental caries as a non-communicable disease. Brit Dent J 2021; 231: 749-53.

27. Kassebaum NJ, Smith AGC, Bermabé E, Fleming TD, Reynolds AE, Vos T, et al. Global, regional, and national prevalence, incidence and disability – adjusted life years for oral conditions for 195 countries, 1990-2015: A systematic analysis for the global burden of disease, injuries and risk factors. J Dent Res 2017; 96: 380-87.

28. Kramer PF, Feldens CA, Ferreira SH, Bervian J, Rodrigues PH, Peres MA. Exploring the impact of oral diseases and disorders on quality of life of preschool children. Community Dent Oral Epidemiol 2013; 41: 327-35.

29. Shah PD, Badner VM, Rastogi D, Moss KL. Association between asthma and dental caries in US (United States) adult population. J Asthma 2021; 58: 1329-36.

30. Moberg Sköld U, Hesselmar B, Stensson M, Birkhed D. Astma hos barn och ungdomar - preventionsstrategier för karies och dental erosion. Tandläkartidningen 2023; 115:48–57.

31. Moreira LV, Galvão EL, Mourão PS, Ramos-Jorge ML, Fernandes IB. Association between asthma and oral conditions in children and adolescents: a systematic review with meta-analysis. Clin Oral Investig 2023; 27: 45-67.

32. Coelho AS, Amaro IF, Caramelo F, Paula A, Marto CM, Ferreira MM, et al. Dental caries, diabetes mellitus, metabolic control and diabetes duration: A systematic review and meta-analysis. J Esthet Restor Dent 2020; 32: 291-309.

33. Marsk R, Freedman F, Yan J, Karlsson L, Sandborgh-Englund G. Metabolic surgery and oral health: A register-based study. Oral Dis 2024; 30: 1643-51.

34. Taghat N, Mossberg K, Lingström P, Petzhold M, Östberg AL. Impact of medical aid surgical obesity treatment on dental caries: A 2-year prospective cohort study. Caries Res 2023; 57: 231-42.

35. Faé DS, de Aquino SN, Verner FS, Lemos CAA. Dental caries in HIV-infected children and adolescents: A systematic review with meta-analysis. Oral Dis 2024; 30: 1756-64.

36.

37. Ciardo A, Simon MM, Eberhardt R, Brock JM, Ritz A, Kim TS. Severe chronic obstructive pulmonary disease is associated with reduced oral health conditions. Oral Dis 2024; 30: 3400-12.

38. Twetman S. Samband mellan karies och allmänna systemsjukdomar. Aktuell Nordisk Odontologi 2024; 49: 24-41.

39. Verhoeff MC, Eikenboom D, Koutris M, de Vries R, Berendse HW, van Dijk KD, et al. Parkinson's disease and oral health: A systematic review. Arch Oral Biol 2023; 151: 105712.

40. Lechien JR, Chiesa-Estomba CM, Calvo Henriquez C, Mouawad F, Ristagno C, Barillari MR, et al. Laryngopharyngeal reflux, gastroesophageal reflux and dental disorders: A systematic review. PLoS One 2020; 15: e0237581.

41. Kreher D, Ernst BLV, Ziebolz D, Haak R, Ebert T, Schmalz G. Dental Caries in Adult Patients with Rheumatoid Arthritis - A Systematic Review. J Clin Med 2023; 12: 4128.

42. Abed H, Ezzat Y, ALsaadawi L, Almarzouki R, Aboulkhair R, Algarni A, Sharka R. Negative impacts of psychiatric medications on oral health: A literature review. Cureus 2023; 15: doi: 10.7759/cureus.49915.

43. Sen S, Logue L, Logue M, Otersen EAL, Mason E, Moss K, Curtis J, Hicklin D, Nichols C, Rosamond WD, Gottesman RF, Beck J. Dental caries, race and incident ischemic stroke, coronary heart disease, and death. Stroke 2024; 55: 40-49.

44. Monda M, Costacurta M, Maffei L, Docimo R. Oral manifestations of eating disorders in adolescent patients. A review. Eur J Paediatr Dent 2021; 22: 155-158.

45. Bakhoda MR, Highighat Lari MM, Khosravi G, Khademi Z, Abbasi F, Milajerdi A. Childhood obesity in relation to risk of dental caries: a cumulative and dose-response systematic review and meta-analysis. BMC Oral Health 2024; 24: 966.

46. Böttiger, Y, Ekenstråle E: Läkemedelsbiverkningar som kan uppkomma i munhålan. Läkartidningen 2024; 121: 23205

47. Teoh L, Moses G, McCullough MJ. Oral manifestations of illicit drug use. Aus Dent J 2019; 64: 213-22.

48. Rehman AU, Munir B. Methamphetamine-induced dental caries: a review of the literature. J Pak Med Assoc 2023; 73: 1079-82.

49. Kielbassa AM, Hinkelbein W, Hellwig E, Meyer-Luclel H. Radiation-related damage to dentition. Lancet Oncol 2006: 7, 326-35

50. Pitts NB, Mayne C. Making Cavities History: A global policy consensus for achieving a dental cavity-free future. JDR Clin Trans Res 2021; 6: 264–67.

51. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit – hemsida. Hämtad den 12 januari 2025: https://www.skapareg.se

52. Privattandläkarna/ Branschrapport 2023. Hämtad den 12 januari 2025: https://ptl.se/wp-content/uploads/2023/11/PTL-Branschrapport-2023_231123.pdf

53. Dokumenterad överenskommelse. Hämtad den 19 maj 2025: https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/dokumenteradoverenskommelse.28918.html

54. Gustavsson S, Bergerum C, Patriksson A, Tedsjö S. Illuminating the importance of adding patient knowledge to continual improvement in healthcare. Integr Health J 2022; 4:e 000114.

55. Durand M-A, Carpenter L, Dolan H, Bravo P, Mann M, Bunn F, Elwyn G. Do Interventions Designed to Support Shared Decision-Making Reduce Health Inequalities? A Systematic Review and Meta-Analysis. 2014 PLoS ONE 9: e94670.

56. Chiang H-M, Tranaeus S, Sunnegårdh-Grönberg K. Caries as experienced by adult caries active patients: a qualitative study. Acta Odontol Scand 2019; 77; 15-21.

57. Alvenfors A, Lingström P, Oskarsson E, Milton C, Bernson J. Finding the person behind caries disease: The dental caregivers´ experiences of empowering patients to implement beneficial behavioral changes. J Dent 2024; 145: 104990.

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×