Hitta på sidan
Njurtransplanterad
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Den här rekommendationen beskriver de specifika förutsättningar som gäller för en patient som genomgått en njurtransplantation.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Cirka 450 njurtransplantationer utförs årligen vid fyra transplantationsenheter i landet. Drygt 6 000 patienter är njurtransplanterade i Sverige.
Orsaker
Ett flertal underliggande njursjukdomar orsakar njursvikt och behov av dialys eller njurtransplantation. Vanligast är olika typer av glomerulonefrit, diabetesnefropati, hypertensiv njursjukdom och polycystisk njursjukdom.
Samsjuklighet
Samsjuklighet är vanligt förekommande på grund av såväl grundsjukdom som immunsuppression. Det är ökad risk för exempelvis osteoporos, diabetes mellitus, hjärt-kärlsjukdom och malignitet efter transplantation.
Infektioner
Infektioner är vanliga. Efter genomgången transplantation är samhällsförvärvade infektioner vanligast, precis som hos normalbefolkningen. Förloppet är ofta mer långdraget och komplicerat på grund av den immunhämmande behandlingen.
Första tiden förekommer även opportunistiska infektioner, exempelvis:
- cytomegalovirus (CMV), herpes simplex, herpes zoster
- candida
- Pneumocystis jiroveci och BK-virus.
Kardiovaskulära sjukdomar och diabetes mellitus
Hypertoni är vanligt, immunsuppressiv medicinering bidrar. Högre risk för kardiovaskulära sjukdomar föreligger, bakomliggande och ofta långvarig njursjukdom bidrar. Risken för diabetes mellitus efter transplantationen (post transplant diabetes mellitus) är förhöjd.
Osteoporos
Osteopeni och osteoporos är vanligt. Benmassan minskar framför allt under första året efter transplantationen.
Tumörer
Ökad risk för maligna tumörer föreligger på grund av den immunhämmande behandlingen. Under första åren efter transplantationen är framför allt risken för EBV-associerade lymfom ökad. Risken för hudtumörer ökar successivt med tiden efter transplantation.
Fertilitet och sexualfunktion
Fertiliteten är ofta nedsatt vid svår organsjukdom men förbättras efter transplantationen om njurfunktionen är bra.
Utredning
Symtom
Alarmerande symtom
Alarmerande symtom hos en patient som är njurtransplanterad kan vara:
- feber > 38 grader i > 1 dygn.
- diarré, illamående, kräkningar med risk för dehydrering eller buksmärta
- oförklarlig huvudvärk
- oförklarlig trötthet, minskad aptit
- andfåddhet
- miktionsbesvär.
Anamnes
Efterfråga:
- aktuella symtom
- aktuellt vätskeintag, minskad urinproduktion, svårigheter med blåstömning
- nuvarande sjukdomar
- tidpunkt för transplantation
- aktuella läkemedel, uteblivet intag av läkemedel.
Status
Undersök patienten utifrån symtom och anamnes:
- allmäntillstånd
- vitalparametrar
- vikt.
Handläggning vid utredning
Samråd omgående med specialiserad vård för skyndsam handläggning vid:
- minst ett alarmerande symtom
- misstänkt urinvägsinfektion
- exponering för eller pågående herpesvirusinfektion, influensa eller covid-19 (antiviral profylax eller behandling)
- dehydrering, hypotoni eller hypovolemi (exempelvis gastroenterit)
- oklar asymtomatisk CRP-stegring som kvarstår vid omkontroll
- nytillkommen njurfunktionspåverkan (riktvärde minskning av eGFR med > 10 %)
- nytillkommen albuminuri.
Nytillkommen eller förändrad hudförändring bör bedömas skyndsamt inom specialiserad vård. I de fall primärvården diagnosticerat en malign hudtumör bör ansvarig njurmedicinare meddelas för eventuellt ställningstagande om justering av behandling.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Om en patient som är njurtransplanterad behöver utredas med bilddiagnostik med kontrast bör detta göras i samråd med njurmedicin, särskilt vid nedsatt njurfunktion.
Behandling
Handläggning vid behandling
Patienter som är njurtransplanterade sköts primärt inom specialiserad vård, där de får omfattande information om behandling och uppföljning. Primärvården kan i vissa fall involveras för klinisk bedömning av andra tillstånd, till exempel okomplicerade infektioner, diabeteskontroller och psykisk ohälsa.
Vissa tillstånd som vanligen sköts i primärvården kan kräva behandling inom specialiserad vård, såsom besvärande vårtor, afte eller herpes simplex.
Vaccinationer
För patienter som är njurtransplanterade finns följande rekommendationer angående vaccination:
- Patient och hushållskontakter rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa, pneumokocker och covid-19.
- Annan vaccination på begäran av patienten bör planeras i samråd med specialiserad vård.
- Vaccinationsförbud gäller för levande vaccin.
Kardiovaskulära sjukdomar och diabetes
Optimering av riskfaktorer och behandling rekommenderas avseende:
- levnadsvanor – särskilt regelbunden fysisk aktivitet
- kardiovaskulär sjukdom – särskilt hyperlipidemi och strikt blodtryckskontroll (målblodtryck < 130/80 mm Hg)
- typ-2-diabetes – en välreglerad diabetes skyddar även transplantat.
Tumörer
Patienten rekommenderas på grund av ökad malignitetsrisk delta i ordinarie screening för till exempel bröstcancer, cervixcancer och tjocktarmscancer . Patienten bör vara informerad om solråd och användning av solskyddsmedel (faktor 50).
Fertilitet och sexualfunktion
Sexuell funktion och fertilitet förbättras oftast efter transplantationen. Patienter med barnönskan (även män) bör hänvisas till njurmedicin för information och eventuell remittering till fertilitetsmottagning eller specialistmödravård.
Patienten bör vara informerad om risken för genital herpes simplexinfektion och huruvida den immunsuppressiva behandlingen är teratogen.
Rekommenderade behandlingar
Läkemedelsbehandling
Vid insättning av läkemedel till njurtransplanterad patient gäller särskilda förutsättningar:
- Frikostig kontakt med specialiserad vård rekommenderas.
- Behandling med COX-hämmare i fler än 5 dagar är kontraindicerat.
- eGFR bör användas för dosering.
- Vid graviditet bör läkemedelsjusteringar göras av eller i samråd med specialiserad vård.
- Läkemedelsinteraktioner med immunsuppressiva läkemedel är vanligt. Kontrollera alltid eventuella interaktioner vid nyinsättning av läkemedel. Kontakta specialist vid osäkerhet.
Immunsuppressiva läkemedel
Immunsuppressiva läkemedel förskrivs via specialiserad vård och ska intas:
- vid samma tidpunkt dagligen, annars finns risk för minskad transplantatöverlevnad
- även vid kräkningar, diarré och fasta.
Särskilda interaktioner med immunsuppressiva läkemedel att beakta är:
- antibiotika (särskilt makrolider)
- antivirala eller antimykotiska medel
- allopurinol, kolkicin och febuxostat
- medel vid erektil dysfunktion.
Komplikationer
Hos en patient som är njurtransplanterad föreligger risk för akut rejektion av transplantat samt recidiv av grundsjukdom i transplantatet. Risken för rejektion är störst första året efter transplantation, men redan efter de första sex månaderna minskar risken.
Kliniska symtom vid rejektion är ovanligt. Rejektion uppmärksammas vanligen via kreatininstegring eller stigande proteinuri.
Kvalitetsuppföljning
Den första tiden efter transplantationen följs patienten 1–2 gånger i veckan, vid okomplicerat förlopp glesas kontrollerna ut och efter ett år kontrolleras patienten vanligen några gånger per år.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
