Hydrocele, spermatocele och varikocele

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

N433P
Hydrocele
N434
Spermatocele
I861
Varikocele

ICD-10-SE

N43.3
Hydrocele, ospecificerat
N43.4
Spermatocele
I86.1
Varikocele

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Norrbotten

Primärvården hanterar

  • Utredning och rådgivning vid godartade förändringar med små/inga besvär
  • Initial utredning vid misstanke enligt SVF testikelcancer, njurcancer eller annan cancer i lilla bäckenet
Norrbotten

Specialistvården hanterar

  • Oklara fall med behov av vidare utredning
  • Fall med påtagliga besvär
  • Vidare utredning och behandling vid SVF enligt ovan

Remissrutiner

Norrbotten

Remissindikation till urolog

  • Påtagligt symptomgivande hydro- spermato- eller varicocele
  • Vidare utredning och behandling enligt SVF testikelcancer och njurcancer
Norrbotten

Remisskoder

  • Urologmottagningen Sunderbyn: lburomb
  • Urologmottagningen Piteå: peurom
  • Urologmottagningen Gällivare: geurom

Urologbakjour konsulteras gärna för diskussion innan remiss vid oklarheter

Omfattning av kunskapsstödet

Flertalet resistenser i skrotum har benign etiologi. Många ger inga symtom. Denna rekommendation beskriver hydrocele (vattenbråck), spermatocele (bitestikelcysta) och varikocele (pungåderbråck).

Om hälsotillståndet

Hydrocele

Hydrocele är ett godartat tillstånd som uppkommer då serös vätska bildas mellan skikten i tunica vaginalis. Det utvecklas oftast över lång tid. Vanligen föreligger ingen känd orsak men tillståndet har ibland föregåtts av infektion eller trauma. Hydrocele ses främst hos medelålders och äldre män men förekommer i alla åldrar. Hos barn är det vanligen kommunicerande hydrocelen som fluktuerar i storlek.

Spermatocele

Spermatocele är en godartad cystisk förändring. Det orsakas av en försvagning i bitestikelns vägg, uppkommer ofta spontant eller efter en epididymit. Fertiliteten påverkas inte.

Varikocele

Varikocele är ett förstorat venöst plexus i skrotum, orsakat av medfödd venös klaffinsufficiens. En ovanlig genes är kompression eller obstruktion av ena eller båda vena spermatica i lilla bäckenet eller retroperitonealt.

Varikocele är vanligt, förekommer hos cirka 10–15 % av alla män. Oftast lokaliserat på vänster sida. Testikelvolym och spermiekvalitet är ofta normala men tillsammans med andra riskfaktorer kan ett varikocele bidra till testisatrofi och nedsatt fertilitet.

Utredning

Symtom

Hydrocele

  • Ofta asymtomatiskt men kan vid större volym ge skav- och tyngdkänsla samt bli skrymmande.
  • Smärta, svårigheter med miktion och rengöring.
  • Kosmetiskt störande.
  • Obehag vid fysisk aktivitet och samlag.
  • Vid stora hydrocelen kan intertriginösa eksem eller hudsvamp i ljumskar uppkomma.

Spermatocele

  • Oftast inga symtom men en av de vanligare orsakerna till smärta i skrotum.
  • Större spermatocele kan ge tyngdkänsla, ömhet och smärtor.

Varikocele

  • Skav- och tyngdkänsla.
  • Smärta.
  • Kosmetiskt störande.
  • Infertilitet.

Anamnes

Eventuella symtom och grad av besvär.

Status

  • Allmäntillstånd
  • Inspektion och palpation av testikel, bitestikel och funikel.
  • Palpation av bråckportar i stående och liggande.
  • Överväg retroskrotal genomlysning (genomlysning av skrotum med ficklampa i ett mörklagt rum).

Typiska fynd vid hydrocele

  • Vanligen unilateral, jämn och fluktuerande resistens som omger testikeln.
  • Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
  • Större hydrocelen kan vara utspända och omöjliggöra fripalpation av testikeln.

Typiska fynd vid spermatocele

  • Ofta bilaterala. Från släta och fluktuerande millimeterstora resistenser i bitestikelhuvudet till större centimeterstora cystiska förändringar.
  • Genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
  • Spermatocelen ska vara fritt rörliga och kunna fripalperas från själva testikeln
  • Ibland ömmande vid palpation.

Typiska fynd vid varikocele

  • Framträder tydligast i stående (venösa återflödet större och venerna mer dilaterade) och minskar i liggande.
  • Konturerna liknar ’maskar’ mot skrotalhuden.
  • Ej genomlysligt vid retroskrotal genomlysning.
  • Palperas som mjuk, kuddig resistens ovan testikeln.
  • Mindre varikocelen framträder vid valsalvamanöver.

Handläggning vid utredning

Förändringar eller obehag i skrotum leder ofta till oro hos patienten. Endast ett fåtal har symtom som besvärar dem i vardagslivet.

Hydrocele, spermatocele och varikocele är ofarliga extratestikulära resistenser. Undersökning med palpation ger oftast diagnosen. I vissa fall kan ultraljud vara aktuellt.

Vid oklar resistens som inte kan särskiljas från testikeln bör testikelcancer övervägas. Vid nytillkommet varikocele eller varikocele som inte försvinner i liggande bör njurcancer eller cancer i lilla bäckenet övervägas om samtidiga andra tecken på allvarlig cancersjukdom föreligger.

Differentialdiagnoser

  • Testikelcancer.
  • Testistorsion.
  • Epididymit.
  • Retentio testis.
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Informera patienten om tillståndet. Besvär och smärtor från skrotum är mycket vanligt. Åtsittande eller lösa underkläder kan provas.

Hydrocele

  • Symtomlöst hydrocele – lämnas utan åtgärd.
  • Större symtomgivande hydrocele – kirurgi (eller sklerosering) kan övervägas. Viss recidivrisk föreligger.

Spermatocele

  • Symtomlöst spermatocele – lämnas utan åtgärd.
  • Större symtomgivande spermatocele – kirurgi (eller sklerosering) kan övervägas, har stor recidivrisk.
  • Endast restriktiv kirurgi hos fertila män på grund av risk för skada på bitestikelgångarna.

Varikocele

  • Varikocele behandlas ibland vid fertilitetsproblem eller om ipsilaterala testikeln minskat i volym och ändrat konsistens hos yngre personer.
  • Recidivfrekvensen är hög.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

Indikation för kirurgisk behandling är restriktiv för alla tre tillstånden eftersom det kan medföra risk för skada på testikeln, med efterföljande infertilitet, hypogonadism och kronisk smärtproblematisk.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Svullen pung, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2022-10-24
Godkänt av:
Nationella programområden njur- och urinvägssjukdomar

Regionalt innehåll

Godkänt:
2023-05-08
Godkänt av:
Region Norrbotten