Stroke och TIA, uppföljning

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Den här rekommendationen behandlar sekundärprevention och rehabilitering efter insjuknande i stroke eller TIA.

Om hälsotillståndet

Förekomst

  • Hos 90 % av de som insjuknat ses minst en riskfaktor där evidensbaserad behandling kan minska risken för återinsjuknande.
  • 65–75 % av strokepatienterna har behov av någon form av rehabiliterande insats efter utskrivning.
  • Upp till 50 % av personer med stroke har någon form av kvarstående neurologiskt symtom sex månader efter insjuknandet.

Riskfaktorer

Följande riskfaktorer är att beakta vid sekundärprevention:

  • hypertoni
  • förmaksflimmer
  • diabetes mellitus
  • hyperlipidemi
  • hjärtsjukdom (öppetstående foramen ovale, hjärtklaffsjukdom, kardiomyopati)
  • rökning
  • övervikt, särskilt bukfetma 
  • riskbruk av alkohol, droganvändning
  • ohälsosamma matvanor
  • otillräcklig fysisk aktivitet
  • socioekonomiska faktorer. 

Samsjuklighet

Vanliga följdtillstånd utöver neurologiska bortfall efter stroke är:

  • mental trötthet och uttröttbarhet (hjärntrötthet) – oberoende av skadeomfattning
  • emotionell reaktion – särskilt ökad känslosamhet
  • depression – oftast 3–6 månader efter stroke
  • sömnrubbning – ökat sömnbehov, sömnsvårigheter
  • smärta – neuropatisk eller nociceptiv, ofta blandformer
  • epilepsi
  • kognitiv nedsättning.

Utredning

Anamnes

  • riskfaktorer
  • samsjuklighet och följdtillstånd
  • förändringar efter sjukhusvistelsen
  • ADL-funktion – personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, matlagning, utevistelse
  • aptit, tugg- och sväljfunktion, tandstatus
  • tarm- och blåsfunktion
  • kommunikation
  • kognition – minne, neglekt, apraxi
  • arbete, relationer, boende, ta del av samhällsfunktioner

Status

  • allmäntillstånd – viktförändring, kommunikations- och rörelseförmåga
  • hjärta och halskärl – blåsljud, oregelbunden rytm
  • lungor
  • blodtryck
  • neurologstatus – sensorik, grov- och finmotorik, spasticitet, kontrakturer, balans, reflexer, synfält, dubbelseende, språk/tal, neglekt
  • psykiskt och kognitivt status
  • mun och svalg – munhygien
  • hud – trycksår
  • EKG.

Handläggning vid utredning

  • Första läkarbesöket bör ske 3–6 månader efter insjuknande i stroke, respektive 1–3 månader efter TIA, därefter rekommenderas årlig uppföljning eller utifrån patientens behov.
  • Bedöm om orsaken till stroke är fastställd och om ytterligare utredning behöver göras.  
  • Bedöm behov av laboratorieprover samt kontroll för riskfaktorer och samsjuklighet. 
  • En gradvis förbättring av patientens funktionsnivå kan ses under flera år.

Provtagningar

Överväg prover utifrån patientens behov, särskilt: 

  • Hb, glukos, HbA1c 
  • kolesterol, LDL, HDL, triglycerider 
  • kreatinin/eGFR, kalium. 

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Ge råd om levnadsvanor.
  • Bedöm behov av särskilda åtgärder, icke farmakologisk och farmakologisk behandling.
  • Gå igenom rehabiliteringsplan, bedöm behov av ny SIP och samarbete mellan olika professioner och huvudmän.
  • Utgå från individens behov och involvera gärna närstående.

Uppföljningen bör vara livslång, strukturerad samt anpassad efter patientens behov och kan med fördel utgå från en post-stroke checklista.

Post-stroke checklista.pdf

Särskilda åtgärder

  • Dietist – överväg nutritionsutredning med uppföljning vid viktnedgång.
  • F-tandvård – bedöm behov av intyg.
  • Vaccination – se över skydd för influensa och pneumokocker.
  • Logoped – bedöm behov av hjälp med sväljning, nutrition och språkträning.
  • Färdtjänst – se över eventuellt behov.
  • Godmanskap – överväg om intyg krävs. 
  • Körkort – beakta skyldighet att göra anmälan enligt Körkortslagen till Transportstyrelsen (10 kap, 5 §).
  • Vapen – bedöm om anmälningsskyldighet om vapeninnehav föreligger enligt Vapenlagen (6 kap, 6 §). Anmälan görs till Polismyndigheten.

Bilkörning

Efter TIA rekommenderas köruppehåll:

  • för vanlig behörighet – i minst två veckor eller tills utredningen är avslutad och patienten erhållit profylax
  • för yrkestrafik – i tre månader.

Efter stroke rekommenderas köruppehåll:

  • för vanlig behörighet – i 2–3 månader innan bedömning av körlämplighet kan göras
  • för yrkestrafik – i minst 6 månader.

Tidsperioden avgörs utifrån den individuella risken för återinsjuknande.

Delar av bedömningen kan ofta göras via arbetsterapeut. Ibland behövs bedömning via körskola (som patienten själv betalar) eller via körkortsmottagning alternativt neuropsykolog. Vid synfältspåverkan behöver detta kontrolleras av ögonläkare.

Anmälan till Transportstyrelsen behöver göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren inte kommer att följa rekommendationen om att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Behandlingsval

Arbetsterapi

Bedöm eventuell nedsatt funktion och aktivitetsförmåga samt behov av hjälpmedel avseende

  • kognition
  • personlig hygien, intag av mat/dryck, lägesändringar (tryckavlastning) och förflyttning
  • kommunikation
  • arm- och handfunktion
  • eget boende, arbete, utbildning och fritid.

Fysioterapi

  • Muskelfunktion – stabilisering, fallprevention samt balans- och gångträning
  • Spasticitet – optimering av positioner, anpassning av träningsprogram, kontrakturprofylax
  • Fysisk aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
  • Utomhusvistelse och daglig aktivitet – träning utifrån patientens funktionsnivå
  • Ställningstagande till behov av gånghjälpmedel

Läkemedelsbehandling

  • Behandling med blodtryckssänkande läkemedel vid högt eller normalt blodtryck.
  • Statinbehandling vid ischemisk stroke och TIA.
  • Trombocythämmande läkemedel vid ischemisk stroke och TIA utan förekomst av förmaksflimmer.
  • Emboliprofylax vid ischemisk stroke och TIA med förmaksflimmer.
  • Optimering av eventuell diabetesbehandling.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2024-03-14
Godkänt av:
Nationellt programområde nervsystemets sjukdomar

Hitta på sidan