Hitta på sidan
Migrän
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar
- Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
- Utredning inkluderande 3 månaders huvudvärksdagbok samt profylaktisk behandling med 2 förebyggande mediciner ska provas (om inga kontraindikationer mot behandlingen med dessa preparat finns) och utvärdera innan remissen till specialiserad vård
Specialistvården hanterar
- Diagnostisk osäkerhet
- Svårbehandlad sjukdom, otillräcklig behandlingseffekt eller biverkningar av behandlingen
- Samtidig annan sjukdom eller medicinering som kan komplicera behandlingen
Remissrutiner
Primärvården
Remissindikation
- Diagnostisk osäkerhet
- För hjälp med behandling vid svår migrän - i normalfallet ska två olika profylaxläkemedel i adekvata doser ha utvärderats i tre månader vardera innan remiss till neurolog är aktuellt
Remissinnehåll
- Beskrivning av symtom, frekvens och effekt av behandling (gärna genom huvudvärksdagbok)
- Tidigare och nuvarande sjukdomar
- Aktuella läkemedel
- Status: Allmäntillstånd, blodtryck, rutinnervstatus
- Resultat av hittills genomförd utredning - blodprover ev. DT svar, om det är gjort
Specialistvården
- Migränanfallsfri och/eller stabil och färdigutredd patient som står på migränmediciner, kan återremitteras för kontroller och receptförnyelse i primärvården.
- Behandlingsplan
- Av remissen ska framgå vilken behandling patienten har, kontroller som rekommenderas (inklusive eventuella labprover) och hur ofta detta bör ske, prognos, samt om och när behandlingen kan trappas ner/avslutas
Remisskoder
Remiss skickas till: lbrehabneu
Neurologkonsult nås på kontorstid kl. 08:00-16:00 93655
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar migrän. Huvudvärk av spänningstyp och klusterhuvudvärk handläggs enligt separata rekommendationer. Migrän hos barn har en separat rekommendation.
Andra relaterade kunskapsstöd
Spänningshuvudvärk
Klusterhuvudvärk
Migrän hos barn
Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
Om hälsotillståndet
Definition
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande episoder av svår huvudvärk, och som vanligen associeras med illamående, ljud- och ljuskänslighet.
Cirka 80 procent har migrän utan aura och cirka 20 procent har migrän med aura [1] där auran definieras som ett helt reversibelt neurologiskt symtom.
Förekomst
Migrän förekommer hos 15–18 procent av vuxna kvinnor och 6–9 procent av vuxna män. Sjukdomen debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40-årsåldern. [2]
Orsaker
Migrän är en neurovaskulär huvudvärk med stark genetisk komponent. [3]
Utlösande faktorer
Följande kan utlösa migrän:
- stress eller avslappning efter stress
- viss kost som till exempel choklad, rödvin och vissa ostar
- oregelbundna måltider eller fasta
- sömn – för mycket, för lite eller oregelbunden
- hormonella förändringar som till exempel ovulation, menstruation och förlossning
- alkohol.
Samsjuklighet
Många migränpatienter har även depression och ångest.
Utredning
Symtom
Symtomen har ofta olika faser:
- prodromalfas med förkänningar som till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och frekventa gäspningar
- eventuell aura
- huvudvärk
- återhämtningsfas med bland annat uttalad trötthet.
Aurasymtom
Vanligast förekommande är visuell aura med flimmerskotom, det vill säga synfältsbortfall med sicksackmönster, punkter eller blixtar.
Mer sällan förekommande typer av aura är:
- känsel – stickningar och domningar i en hand, arm, ansiktshalva eller tunga
- tal/språk – dysartri eller afasi
- motorik – kraftnedsättning
- hjärnstam – tinnitus, yrsel, dubbelseende, ataxi, medvetandesänkning.
Huvudvärkssymtom
Typiskt för huvudvärkssymtomen är:
- en attackvis ensidig, intensiv och pulserande huvudvärk
- associerade symtom som illamående och ljus- och ljudkänslighet, ibland även luktkänslighet
- att huvudvärken kan växla sida mellan attackerna och ibland vara dubbelsidig
- att attacker med eller utan aura kan förekomma hos samma person
- att fysisk ansträngning förvärrar huvudvärken.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- huvudvärkens karaktär, art och frekvens
- ärftlighet
- andra sjukdomar
- läkemedel, eventuell överkonsumtion
- migränpåverkande faktorer
- prövade icke farmakologiska metoder.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd
- hjärta, blodtryck
- palpation – lokaliserad ömhet över muskler, temporalisartärer
- neurostatus:
- sensorik – ansikte, övre extremiteter
- motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs
- reflexer
- ögon – pupillreaktion, ögonmotorik, synfält enligt Donders test.
Handläggning vid utredning
Vid typisk anamnes och normalt status krävs ingen ytterligare undersökning.
Bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:
- debut av ny typ av huvudvärk hos patient med migrän
- annan avsevärd förändring av den kliniska bilden hos patient med känd migrän.
Vid särskilda former av migrän, som till exempel retinal migrän, migrän med hjärnstamsaura eller hemiplegisk migrän bör diagnos verifieras av neurologspecialist.
Provtagningar
- Överväga SR och blodstatus
Undersökningar
- Överväga DT hjärna
Diagnoskriterier
Migrän utan aura
Migrän utan aura
För diagnos krävs totalt minst 5 anfall av huvudvärk med associerade symtom med total duration 4–72 timmar. [3] [4]
Huvudvärken ska innehålla minst 2 av 4 kriterier:
- vara unilateral
- vara pulserande
- vara av måttlig till svår intensitet
- förvärras vid eller göra så att patienten undviker fysisk aktivitet.
Huvudvärken åtföljs av minst 1 av följande:
- illamående eller kräkning
- ljus- och ljudkänslighet.
Migrän med aura
Minst 2 anfall med aura som uppfyller kriterierna för aurasymtom (A) och karaktär på aurasymtom (B).
A. Aurasymtom
Minst 1 av 6 följande:
- syn
- känsel
- tal eller språk
- motorik
- hjärnstam
- retinal (endast ett öga påverkat).
B. Karaktär på aurasymtom
Minst 2 av 6 följande:
- minst 1 aurasymtom sprids över ≥ 5 minuter
- 2 eller fler aurasymtom sker efter varandra
- varje aurasymtom varar 5–60 minuter
- minst 1 är unilateralt
- minst 1 symtom är positivt, som synflimmer eller parestesier
- sker i anslutning till huvudvärk eller återföljs av huvudvärk inom 60 minuter.
Huvudvärkens karaktär och tidsförlopp vid migrän med aura är vanligen men inte nödvändigtvis som vid migrän utan aura. Migrän utan huvudvärk, det vill säga aurasymtom utan efterföljande huvudvärk, kan också förekomma.
Differentialdiagnoser
Exempel på differentialdiagnoser är:
- spänningshuvudvärk
- klusterhuvudvärk
- cerebrovaskulära sjukdomar
- läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- TIA (inklusive amaurosis fugax), stroke inklusive subarachnoidalblödning, karotis-vertebralisdissektion, arteriovenös missbildning
- jättecellsarterit
- hjärntumör.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling av migrän innebär följande:
- Be patienten kartlägga besvären, gärna med hjälp av huvudvärksdagbok.
- Ge råd om vila, sömn, mörker och tystnad, vilket kan vara tillräckligt för att behandla ett anfall.
- Ge läkemedelsbehandling vid anfall beroende på besvär, undvik peroral behandling till patient som kräks.
- Överväg profylaktisk behandling vid täta besvär.
I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård.
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att:
- klargöra typ av anfall
- kartlägga utlösande faktorer
- utvärdera behandling
- identifiera eventuell läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Egenvård
Rekommendera en eller flera av följande åtgärder i det akuta skedet:
- vila i mörkt och tyst rum
- sömn
- medicinering med generellt smärtdämpande anfallsläkemedel.
I förebyggande syfte föreslå stresshantering vid långvarig stress, identifiera stressorer i form av ogynnsam aktivititetsbalans i vardagen, situationer och tankar. Ge råd om copingstrategier som till exempel balanserad aktivitetsnivå och avslappningsmetoder.
Ge även råd om:
- regelbunden och tillräcklig sömn
- regelbunden kosthållning
- regelbunden pulshöjande (aerob) fysisk träning (11) under huvudvärksfria dagar
- följsamhet till läkemedelsordination, informera om risker med överkonsumtion av läkemedel.
- Identifiera utlösande faktorer och undvik om möjligt dessa.
- Ibland kan vila, sömn, mörker och tystnad räcka vid migränanfall.
- Regelbundenhet vad gäller sömn och mat rekommenderas.
- Fysisk pulshöjande aktivitet tre gånger per vecka kan minska migränfrekvensen.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Följande gäller för val av läkemedel:
- rekommendera i första hand paracetamol eller COX-hämmare (NSAID) som acetylsalicylsyra eller ibuprofen
- ge i andra hand triptaner
- överväg metoklopramid mot illamående
- beakta möjligheten att välja olika administreringssätt utifrån symtombild.
Läkemedelsprofylax
Överväg profylax vid tre eller fler anfall per månad, i första hand metoprolol, candesartan eller amitriptylin.
Läkemedelsprofylax kan i många fall ge lägre anfallsfrekvens och/eller lindrigare anfall. Vid insättning av läkemedelsprofylax, tänk på att:
- utesluta läkemedelsöveranvändningshuvudvärk
- testa ett läkemedel i taget
- öka till effekt eller den för patienten maximalt tolerabla dosen, under 2–3 månader
- gärna använda huvudvärksdagbok för att följa effekten
- vid mindre än 30 % reduktion av antalet anfall bör läkemedlet sättas ut och annat profylaxpreparat kan prövas.
- kombinera vid behov med icke-farmakologiska insatser.
Läkemedelsbehandling vid akut migränanfall
Obs! Läkemedelsintag fler än tre dagar per vecka utgör risk för läkemedelsutlöst huvudvärk.
1:a hand
- paracetamol N02BE01
PARACETAMOL generiska alternativ, receptfritt - acetylsalicylsyra N02BA01
ACETYLSALICYLSYRA brustablett, generiska alternativ, receptfritt.
Endast från 18 år. - ibuprofen M01AE01
IBUPROFEN generiska alternativ, tabletter, receptfritt - naproxen M01AE02
NAPROXEN tablett, generiska alternativ, receptfritt
ASA och NSAID till äldre – ökad risk för sår och blödningar i magtarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion.
2:a hand - triptan
- I första hand: sumatriptan tablett
Generiska alternativ. Finns receptfritt. Mycket lägre pris jämfört med övriga triptaner. Sumatriptan tablett har ingen begränsning i subventionen. Övriga triptaner och andra beredningsformer av sumatriptan har ingen subvention eller subventioneras vid nyinsättning endast för behandling av vuxna patienter med migrän som inte uppnått behandlingsmålen med sumatriptan i tablettform eller när behandling med sumatriptan i tablettform inte är lämplig. - I andra hand: annan peroral triptan tablett/munsönderfallande tablett
Generiska alternativ. Begränsad subvention enligt ovan. Dyrare än sumatriptan tablett. - I tredje hand: nässpray
Finns receptfritt. Begränsad subvention enligt ovan. Dyrare än sumatriptan tablett.
Om dålig effekt av förstahandsvalet bland triptaner och kvarstående misstanke om migrän som orsak till huvudvärk får nedsatt läkemedelsabsorption misstänkas och annan beredningsform övervägas. I stigande kostnadsordning utgörs dessa av munsönderfallande tablett, nässpray och injektionsbehandling. Vid kraftigt illamående kan det finnas behov av att överväga annan beredningsform än peroral redan i ett tidigare skede.
Triptaner ska inte ges vid kardio- eller cerebrovaskulär sjukdom, under pågående aura, vid osäker diagnos eller i kombination med ergotamin eller andra triptaner.
Det finns receptfria alternativ av triptaner i små förpackningar, både som tablett eller nässpray.
Läkemedelsprofylax
- Metoprolol 100-200 mg/dygn. Startdos är 50 mg, ökas efter 1-2 veckor till 100 mg. I allmänhet räcker denna dos. Vid behov ökas dosen med 25-50 mg med minst en månads intervall, för att följa effekten, till maximalt 200 mg per dygn. Andrahandsval bland betablockerare är propranolol.
- Kandesartan – börja med 4-8 mg och titrera upp efter ett par veckor. Rekommenderad dos är 16 mg dagligen.
- Amitriptylin – Titrera dosen individuellt. Börja med 10 mg till natten, öka långsamt. Rekommenderad dos är 25-75 mg.
Vid bristande effekt av ovanstående läkemedel – remiss till neurolog.
Migränhuvudvärk kan förbättras oberoende av profylaktisk behandling. Om huvudvärken är välkontrollerad kan provutsättning göras 6-9 månader efter uppnådd god effekt. Många patienter upplever fortsatt lindring med antingen en lägre dos eller utsättning av medicineringen.
Läkemedelsprofylax vid kronisk migrän
Vid kronisk migrän (≥15 huvudvärksdagar per månad under minst tre månader, varav ≥8 migrändagar per månad) kan onabotulinumtoxin (Botox) alternativt CGRP-hämmare bli aktuellt. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera effekten av dessa läkemedel via provutsättning. Dessa förskrivs via neurolog eller klinik specialiserad på behandling av svår migrän och ska inte hanteras inom primärvården.
Menstruationsrelaterad migrän
I ett akut läge gäller samma typ av medicinering som vid vanlig migrän. Mensrelaterad migrän kan svara sämre på akut behandling än icke-mensrelaterad migrän.
Som profylax kan naproxen ges i dos 500 mg x2 under kortast effektiva period, från två dagar före till två dagar efter mensstarten. Det finns stark evidens för att NSAID även minskar dysmenorré, som är en vanlig samsjuklighet.
I vissa fall kan hormonbehandling vara aktuellt. Obs! Migrän med aura utgör kontraindikation mot östrogeninnehållande preventivmedel på grund av ökad risk för stroke.
Migrän under graviditet och amning
Vid graviditet blir upp mot 80-90 % av kvinnorna med migrän bättre eller helt symtomfria, medan 4-8 % blir sämre. Kvinnor som lider av migrän med aura eller har migrän utan koppling till menstruationscykeln blir mer sällan symtomfria.
I första hand rekommenderas icke-farmakologisk behandling vid lindrig migrän under graviditet.
Paracetamol kan tas under både graviditet och amning.
För ASA, ibuprofen och naproxen gäller att de under tidig graviditet endast används efter särskilt övervägande av läkare, inte ges under sista trimestern, men kan användas under amning i enstaka doser.
Sumatriptan i enstaka doser är sannolikt säkert under graviditet. För övriga triptaner är säkerhetsdokumentationen mer begränsad. Om man vill minimera risken för att barnet exponeras bör amningsuppehåll göras efter intagen triptandos, se Janusmed Amning för rekommendation om tidsintervall för respektive triptan. Risken med användning av dessa substanser under amning bedöms dock vara låg vid enstaka doser.
Metoklopramid bör undvikas under senare delen av graviditeten, speciellt sista trimestern, och rekommenderas inte under amning; 24 timmars amningsuppehåll efter intag.
Vid behov av förebyggande behandling under graviditet kan metoprolol eller propranolol i lägsta effektiva dos användas. Vid användning under tredje trimestern kan fostret, och senare det nyfödda barnet, få bradykardi, vilket ska observeras under behandling. Även vid användning av betablockerarna under amning är det viktigt att vara observant på bradykardi och andra biverkningar hos barnet.
Icke-farmakologiska behandlingsalternativ
Icke-farmakologiska behandlingar kan användas som komplement till farmakologisk behandling eller som enda behandling. Icke-farmakologiska behandlingsalternativ [3] kan bestå av:
- stresshantering och eventuell kognitiv beteendeterapi (KBT)
- kroppskännedomsträning och avspänningsövningar [5]
- akupunktur [6]
- anpassad aeorob träning. [7][8][9][10][11][12]
Uppföljning
Utvärdera regelbundet varje behandlingsinsats, såväl farmakologisk som icke-farmakologisk. Sätt ut ineffektiv behandling. Vid bristande behandlingsresultat, gå vidare i behandlingstrappan.
Överväg vid fortsatt otillfredsställande effekt remiss till neurolog för mer avancerade behandlingsalternativ.
Komplikationer
Kronisk migrän
Kronisk migrän kännetecknas av en ihållande, funktionsnedsättande huvudvärk som uppstår minst 15 dagar i månaden under minst tre månader, varav minst åtta av dessa dagar innefattar typiska migränsymtom som pulserande smärta (ofta ensidigt), illamående, kräkningar, samt känslighet för ljus, ljud och lukter.
Kronisk migrän kan vara ett mycket funktionsnedsättande tillstånd som påverkar livskvaliteten avsevärt. Prevalensen bedöms vara 1–2 procent av befolkningen. Det finns i dag flera läkemedel som är förmånsberättigade vid migrän.
Status migränosus
Status migränosus är en migränattack med eller utan aura och med typiska symtom som varar längre än 72 timmar. Bör handläggas i samråd med neurolog.
Stroke
Hjärninfarkt kan i sällsynta fall uppkomma vid migrän. Riskökningen är störst vid migrän med aura och samtidig p-pilleranvändning och/eller rökning.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
En patient som förväntas få fler än tio korta sjukperioder under ett år kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Patienten slipper karensdagar och arbetsgivaren får efter skriftlig ansökan ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.
Använd särskilt intygsformulär som finns på Försäkringskassans hemsida:
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Lokala tillägg om läkemedelsbehandling är gjorda av Norrbottens läkemedelskommitté.
1. Huvudvärkssällskapet. Migrän [Internet]. Stockholm: Huvudvärkssällskapet; 2025 [citerad 2025 apr 14]. Tillgänglig från: https://huvudvarkssallskapet.se/migran/
2. Manzoni, G.C. and L.J. Stovner, Epidemiology of headache. Handb Clin Neurol, 2010. 97: p. 3 - 22
3. Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Riktlinje för migrän. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (. SKR); 2022 Oct 25. Available from: https://vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/riktlinje-for-migran.pdf
4. Society, C.C.o.T.I.H. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition Part I: The primary headaches. 2021 [cited 2021 28 Maj]; Available from: https://ichd-3.org/1- migraine/.
5. Pérez-Muñoz, A., D.C. Buse, and F. Andrasik, Behavioral Interventions for Migraine. Neurol Clin, 2019. 37(4): p. 789-813.
6. The American Headache Society Position Statement On Integrating New Migraine Treatments into Clinical Practice. Headache, 2019. 59(1): p. 1-18.
7. Varkey, E., et al., Physical activity and headache: results from the Nord-Trøndelag Health Study (HUNT). Cephalalgia, 2008. 28(12): p. 1292-7.
8. Irby, M.B., et al., Aerobic Exercise for Reducing Migraine Burden: Mechanisms, Markers, and Models of Change Processes. Headache, 2016. 56(2): p. 357-69. 59
9. Varkey, E., et al., Exercise as migraine prophylaxis: a randomized study using relaxation and topiramate as controls. Cephalalgia, 2011. 31(14): p. 1428-38. 60.
10. LS., K., The effects of aerobic exercise and the impact of migraine and co-existing tension-type headache and neck pain, in Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2018:60. 2018, Lunds Universitet.
11. FYSS 2021 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, ed. Y.f.F. Aktivitet. 2021: Läkartidningen Förlag. 500.
12. eFySS. Migrän. Stockholm: eFySS; [citerad 20251008]. Tillgänglig från: https://efyss.se/diagnoser/migran
