Hitta på sidan
Migrän
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar
- Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
- Utredning inkluderande 3 månaders huvudvärksdagbok samt profylaktisk behandling med 2 förebyggande mediciner ska provas (om inga kontraindikationer mot behandlingen med dessa preparat finns) och utvärdera innan remissen till specialiserad vård
Specialistvården hanterar
- Diagnostisk osäkerhet
- Svårbehandlad sjukdom, otillräcklig behandlingseffekt eller biverkningar av behandlingen
- Samtidig annan sjukdom eller medicinering som kan komplicera behandlingen
Remissrutiner
Primärvården
Remissindikation
- Diagnostisk osäkerhet
- För hjälp med behandling vid svår migrän - i normalfallet ska två olika profylaxläkemedel i adekvata doser ha utvärderats i tre månader vardera innan remiss till neurolog är aktuellt
Remissinnehåll
- Beskrivning av symtom, frekvens och effekt av behandling (gärna genom huvudvärksdagbok)
- Tidigare och nuvarande sjukdomar
- Aktuella läkemedel
- Status: Allmäntillstånd, blodtryck, rutinnervstatus
- Resultat av hittills genomförd utredning - blodprover ev. DT svar, om det är gjort
Specialistvården
- Migränanfallsfri och/eller stabil och färdigutredd patient som står på migränmediciner, kan återremitteras för kontroller och receptförnyelse i primärvården.
- Behandlingsplan
- Av remissen ska framgå vilken behandling patienten har, kontroller som rekommenderas (inklusive eventuella labprover) och hur ofta detta bör ske, prognos, samt om och när behandlingen kan trappas ner/avslutas
Remisskoder
Remiss skickas till: lbrehabneu
Neurologkonsult nås på kontorstid kl. 08:00-16:00 93655
Om hälsotillståndet
Definition
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande episoder av svår huvudvärk, och som vanligen associeras med illamående, ljud- och ljuskänslighet. Aura definieras som helt reversibla neurologiska symtom. Cirka 80 procent har migrän utan aura och cirka 20 procent har migrän med aura.
Förekomst
Migrän förekommer hos 15–18 procent av vuxna kvinnor och 6–9 procent av vuxna män. Sjukdomen debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40-årsåldern.
Orsaker
Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som bland annat involverar det så kallade trigemino-vaskulära systemet vilket består av nervceller i trigeminusnerven som innerverar cerebrala blodkärl. Under huvudvärksfasen aktiveras detta system vilket ger en vidgning av blodkärlen och en sensitisering av smärtreceptorer i kärlväggen. En stark genetisk komponent föreligger.
Utlösande faktorer
- Stress eller avslappning efter stress.
- Kost – choklad, rödvin och vissa mjukostar.
- Oregelbundna måltider eller fasta.
- Sömn – för mycket, för lite eller oregelbunden.
- Hormoner – menarche, menstruationer, ovulation, graviditet.
- Alkohol.
Utredning
Symtom
Symtomen har ofta ett fasiskt förlopp med
- prodromalfas med förkänningar
- eventuell aura
- huvudvärk
- återhämtningsfas med bland annat uttalad trötthet.
Huvudvärkssymtom
- Attackvis påkommen ensidig, intensiv och pulserande huvudvärk är typiskt.
- Associerade symtom är illamående och ljus- och ljudkänslighet, ibland luktkänslighet.
- Huvudvärken kan växla sida mellan attackerna, men kan ibland vara dubbelsidig.
- Attacker med och utan aura kan förekomma hos samma person.
- Fysisk ansträngning förvärrar huvudvärken.
Aurasymtom
Vanligast förekommande är visuell aura:
- Flimmerskotom – synfältsbortfall med sicksackmönster, punkter eller blixtar.
Mer sällan förekommande typ av aura är
- känsel – stickningar och domningar i en hand, arm, ansiktshalva eller tunga
- tal /språk – dysartri eller afasi
- motorisk – kraftnedsättning
- hjärnstam – tinnitus, yrsel, dubbelseende, ataxi, medvetandesänkning.
Anamnes
- Hereditet.
- Andra sjukdomar och läkemedel.
Status
- Allmäntillstånd.
- Hjärta, blodtryck.
- Palpation – lokaliserad ömhet över muskler, temporalisartärer.
- Sensorik – vid behov ansikte, övre extremiteter.
- Motorik – ansiktsmimik, finmotorik, extremitetsstyrka, finger-näs.
- Reflexer.
- Ögon – pupillreaktion, ögonmotorik, synfält enligt Donders.
Handläggning vid utredning
Vid typisk anamnes och normalt status krävs ingen ytterligare undersökning.
Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid
- nydebuterad migrän med aura utan huvudvärk hos patient över 40 år
- nytillkommen aura hos patient med tidigare migrän utan aura.
Vid avsevärd förändring av den kliniska bilden hos patient med känd migrän bör utredning avseende annan orsak, inklusive hjärntumör, övervägas.
Provtagningar
- Överväga SR och blodstatus
Undersökningar
- Överväga DT hjärna
Diagnoskriterier
Migrän utan aura
För diagnos krävs minst 5 anfall av huvudvärk med associerade symtom med total duration 4–72 timmar.
Huvudvärken ska (minst 2 av 4 kriterier)
- vara unilateral
- vara pulserande
- ha måttlig–svår intensitet
- förvärras vid eller göra så att patienten undviker fysisk aktivitet.
Associerade symtom (minst 1 av 2 kriterier) är
- illamående eller kräkning
- ljus- och/eller ljudkänslighet.
Migrän med aura
Minst 2 anfall med aura som uppfyller kriterierna för A och B.
A. Aurasymtom (minst 1 av 6):
- syn
- känsel
- tal/språk
- motorisk
- hjärnstam
- retinal (endast ett öga påverkat).
B. Karaktär på aurasymtom (minst 1 av 4):
- minst 1 som sprids över ≥ 5 minuter, och/eller ≥ 2 symtom som sker efter varandra
- varje aurasymtom varar 5–60 minuter
- minst 1 är unilateralt
- sker i anslutning till huvudvärk eller återföljs av huvudvärk inom 60 minuter.
Huvudvärkens karaktäristika och tidsförlopp är vanligen men inte nödvändigtvis som vid migrän utan aura. Migrän utan huvudvärk kan också förekomma.
Differentialdiagnoser
- Klusterhuvudvärk.
- Spänningshuvudvärk.
- TIA, stroke (inklusive subarachnoidalblödning), karotis-/vertebralisdissektion, arteriovenös missbildning.
- Jättecellsarterit.
- Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
- Hjärntumör.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Be patienten kartlägga besvären, gärna med hjälp av huvudvärksdagbok.
- Ge råd om vila, sömn, mörker och tystnad. Det kan vara tillräckligt för att behandla ett anfall.
- Ge läkemedelsbehandling vid anfall utifrån besvär.
- Överväg profylaktisk behandling vid täta besvär. I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård.
Huvudvärksdagbok kan hjälpa till att
- klargöra typ av anfall
- kartlägga utlösande faktorer
- utvärdera behandling och identifiera eventuell läkemedelsutlöst huvudvärk.
Förebyggande åtgärder
Högintensiv träning kan trigga anfall, samtidigt kan konditionsträning ha gynnsam effekt.
Egenvård
- Identifiera utlösande faktorer och undvik om möjligt dessa.
- Ibland kan vila, sömn, mörker och tystnad räcka vid migränanfall.
- Regelbundenhet vad gäller sömn och mat rekommenderas.
- Fysisk pulshöjande aktivitet tre gånger per vecka kan minska migränfrekvensen.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- I första hand rekommenderas receptfria läkemedel som paracetamol, ASA, ibuprofen.
- I andra hand ges receptbelagda NSAID-preparat som naproxen.
- I tredje hand ges triptaner.
- Överväg metoklopramid mot illamående.
- Beakta möjligheten att välja olika administreringssätt utifrån symtombild.
Läkemedelsprofylax
- Vid ≥ 3 anfall per månad kan profylax övervägas.
- I första hand ges betablockare, candesartan eller amitriptylin.
Läkemedelsprofylax kan i många fall ge lägre anfallsfrekvens och/eller lindrigare anfall. Vid insättning av läkemedelsprofylax, tänk på att
- utesluta först läkemedelsutlöst huvudvärk
- testa ett läkemedel i taget
- öka till effekt eller den för patienten maximalt tolerabla dosen, under 2–3 månader
- använda gärna huvudvärksdagbok för att följa effekten
- vid mindre än 50 % reduktion av antalet anfall bör läkemedlet sättas ut och annat profylaxpreparat kan prövas.
Läkemedelsbehandling vid akut migränanfall
Obs! Läkemedelsintag fler än tre dagar per vecka utgör risk för läkemedelsutlöst huvudvärk.
1:a hand
- paracetamol N02BE01
PARACETAMOL generiska alternativ, receptfritt - acetylsalicylsyra N02BA01
ACETYLSALICYLSYRA brustablett, generiska alternativ, receptfritt.
Endast från 18 år. - ibuprofen M01AE01
IBUPROFEN generiska alternativ, tabletter, receptfritt - naproxen M01AE02
NAPROXEN tablett, generiska alternativ, receptfritt
ASA och NSAID till äldre – ökad risk för sår och blödningar i magtarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion.
2:a hand - triptan
- I första hand: sumatriptan tablett
Generiska alternativ. Finns receptfritt. Mycket lägre pris jämfört med övriga triptaner. Sumatriptan tablett har ingen begränsning i subventionen. Övriga triptaner och andra beredningsformer av sumatriptan har ingen subvention eller subventioneras vid nyinsättning endast för behandling av vuxna patienter med migrän som inte uppnått behandlingsmålen med sumatriptan i tablettform eller när behandling med sumatriptan i tablettform inte är lämplig. - I andra hand: annan peroral triptan tablett/munsönderfallande tablett
Generiska alternativ. Begränsad subvention enligt ovan. Dyrare än sumatriptan tablett. - I tredje hand: nässpray
Finns receptfritt. Begränsad subvention enligt ovan. Dyrare än sumatriptan tablett.
Om dålig effekt av förstahandsvalet bland triptaner och kvarstående misstanke om migrän som orsak till huvudvärk får nedsatt läkemedelsabsorption misstänkas och annan beredningsform övervägas. I stigande kostnadsordning utgörs dessa av munsönderfallande tablett, nässpray och injektionsbehandling. Vid kraftigt illamående kan det finnas behov av att överväga annan beredningsform än peroral redan i ett tidigare skede.
Triptaner ska inte ges vid kardio- eller cerebrovaskulär sjukdom, under pågående aura, vid osäker diagnos eller i kombination med ergotamin eller andra triptaner.
Det finns receptfria alternativ av triptaner i små förpackningar, både som tablett eller nässpray.
Läkemedelsprofylax
- Metoprolol 100-200 mg/dygn. Startdos är 50 mg, ökas efter 1-2 veckor till 100 mg. I allmänhet räcker denna dos. Vid behov ökas dosen med 25-50 mg med minst en månads intervall, för att följa effekten, till maximalt 200 mg per dygn. Andrahandsval bland betablockerare är propranolol.
- Kandesartan – börja med 4-8 mg och titrera upp efter ett par veckor. Rekommenderad dos är 16 mg dagligen.
- Amitriptylin – Titrera dosen individuellt. Börja med 10 mg till natten, öka långsamt. Rekommenderad dos är 25-75 mg.
Vid bristande effekt av ovanstående läkemedel – remiss till neurolog.
Migränhuvudvärk kan förbättras oberoende av profylaktisk behandling. Om huvudvärken är välkontrollerad kan provutsättning göras 6-9 månader efter uppnådd god effekt. Många patienter upplever fortsatt lindring med antingen en lägre dos eller utsättning av medicineringen.
Läkemedelsprofylax vid kronisk migrän
Vid kronisk migrän (≥15 huvudvärksdagar per månad under minst tre månader, varav ≥8 migrändagar per månad) kan onabotulinumtoxin (Botox) alternativt CGRP-hämmare bli aktuellt. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera effekten av dessa läkemedel via provutsättning. Dessa förskrivs via neurolog eller klinik specialiserad på behandling av svår migrän och ska inte hanteras inom primärvården.
Menstruationsrelaterad migrän
I ett akut läge gäller samma typ av medicinering som vid vanlig migrän. Mensrelaterad migrän kan svara sämre på akut behandling än icke-mensrelaterad migrän.
Som profylax kan naproxen ges i dos 500 mg x2 under kortast effektiva period, från två dagar före till två dagar efter mensstarten. Det finns stark evidens för att NSAID även minskar dysmenorré, som är en vanlig samsjuklighet.
I vissa fall kan hormonbehandling vara aktuellt. Obs! Migrän med aura utgör kontraindikation mot östrogeninnehållande preventivmedel på grund av ökad risk för stroke.
Migrän under graviditet och amning
Vid graviditet blir upp mot 80-90 % av kvinnorna med migrän bättre eller helt symtomfria, medan 4-8 % blir sämre. Kvinnor som lider av migrän med aura eller har migrän utan koppling till menstruationscykeln blir mer sällan symtomfria.
I första hand rekommenderas icke-farmakologisk behandling vid lindrig migrän under graviditet.
Paracetamol kan tas under både graviditet och amning.
För ASA, ibuprofen och naproxen gäller att de under tidig graviditet endast används efter särskilt övervägande av läkare, inte ges under sista trimestern, men kan användas under amning i enstaka doser.
Sumatriptan i enstaka doser är sannolikt säkert under graviditet. För övriga triptaner är säkerhetsdokumentationen mer begränsad. Om man vill minimera risken för att barnet exponeras bör amningsuppehåll göras efter intagen triptandos, se Janusmed Amning för rekommendation om tidsintervall för respektive triptan. Risken med användning av dessa substanser under amning bedöms dock vara låg vid enstaka doser.
Metoklopramid bör undvikas under senare delen av graviditeten, speciellt sista trimestern, och rekommenderas inte under amning; 24 timmars amningsuppehåll efter intag.
Vid behov av förebyggande behandling under graviditet kan metoprolol eller propranolol i lägsta effektiva dos användas. Vid användning under tredje trimestern kan fostret, och senare det nyfödda barnet, få bradykardi, vilket ska observeras under behandling. Även vid användning av betablockerarna under amning är det viktigt att vara observant på bradykardi och andra biverkningar hos barnet.
Komplikationer
Olika komplikationer
Återkommande huvudvärk
Daglig eller nästan daglig huvudvärk beror ofta på migrän och samtidig spänningshuvudvärk eller på läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Stroke
Hjärninfarkt kan i sällsynta fall uppkomma vid migrän. Riskökningen är störst vid migrän med aura och samtidig p-pilleranvändning och/eller rökning.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Särskilt högriskskydd kan ansökas om hos Försäkringskassan av patient som förväntas få fler än 10 korta sjukperioder under ett år. Patienten slipper karensdagar och arbetsgivaren får, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.
Sjukdomen måste vara medicinskt väldokumenterad och ansökan ska åtföljas av ett fritt formulerat läkarintyg.