Hitta på sidan
Essentiell tremor
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvården hanterar
- Primär bedömning, utredning och behandling
Specialistvården hanterar
- Bedömning och utredning vid misstanke om annan neurologisk orsak till tremor
- Vid kvarstående handikappande symtom efter behandling i primärvård
- Remiss till DBS-enheten i Umeå kan skrivas från neurologmottagningen, efter bedömning och utredning där
Remissrutiner
Remissen ska innehålla:
- Symtomdebut och utveckling
- Dominerande tremor typ
- Neurologiskt status
- Ärftlighet
- Övriga sjukdomar och aktuella läkemedel
- Påverkan på ADL
- Effekt av insatt behandling, ange vilka doser som använts
- Information om utförd provtagning
Remisskoder
- Neurologmottagning: lbrehabneu
Neurologkonsult nås kontorstid kl.08:00-16.00 på sökare 93655
Om hälsotillståndet
Definition
Tremor är en ofrivillig, rytmiskt skakande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan utifrån när den uppkommer delas in i vilotremor eller aktionstremor.
Essentiell tremor innebär tremor i extremiteter eller huvud som framför allt sker vid rörelse.
Vilotremor
Kännetecken för vilotremor:
- syns i vila
- minskar vid rörelse och statisk belastning.
Aktionstremor
Aktionstremor kan delas in i:
- kinetisk tremor – uppträder i rörelse:
- mot ett mål, intentionsremor
- vid en viss aktivitet, aktivitetsspecifik tremor
- postural tremor – uppträder vid en viss och specifik hållning
- isometrisk tremor – uppträder vid ökad muskelspänning (statisk).
Förekomst
Essentiell tremor har en prevalens på 0,5–1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.
Orsaker
Orsaken till essentiell tremor är okänd.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för essentiell tremor är:
- ärftlighet
- hög ålder.
Utredning
Symtom
Symtombilden vid essentiell tremor innefattar:
- Högfrekvent tremor med låg amplitud som inte syns i vila utan aktiveras vid rörelse.
- Tremor som är tydligast i händerna men även kan ses i huvud och ben, oftast symmetrisk.
- Tremor som förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av alkoholintag.
Anamnes
- Förlopp – gradvis debut, långsam progress, ofta flera års duration.
- Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom.
- Aktuella sjukdomar och läkemedel.
- Alkoholbruk.
Status
Undersök framför allt händer och neurologstatus.
Finvågig symmetrisk, isometrisk och kinetisk tremor ses oftast i händerna. Tremor kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, skriva eller rita spiral och parallella linjer.
Förekomst av andra neurologiska fynd (exempelvis balansproblem, kognitiv svikt, ataxi, dystoni och parkinsonism) talar för annan diagnos.
Handläggning vid utredning
- Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
- Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
- Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas.
Provtagningar
Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.
- TSH
- Glukos
- B-Peth
Diagnoskriterier
Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.
Differentialdiagnoser
- Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet
- läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare, lamotrigin
- riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
- hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
- cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
- hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
- psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Botande behandling saknas.
- Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt liksom eventuell justering av läkemedel.
- Läkemedel ger oftast begränsad symtomlindring.
Rekommenderade behandlingar
Läkemedel
Läkemedelsbehandling kan provas:
- oselektiv betablockare i första hand
Selektiv beta-1-blockerare kan också användas. Antiepileptika (gabapentin) kan provas vid utebliven effekt. Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.
Kirurgisk behandling
Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk åtgärd med deep brain stimulation (DBS) bli aktuellt.
Arbetsterapi
- Vid påverkan på ADL-funktioner överväg kontakt med arbetsterapeut.
