Ljumskbråck

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Föreslagna koder

KSH97-P

K40-P
Ljumskbråck och femoralbråck

ICD-10-SE

K41.2
Dubbelsidigt femoralbråck utan inklämning eller gangrän
K41.4
Ensidigt eller ospecificerat femoralbråck med gangrän
K41.1
Dubbelsidigt femoralbråck med gangrän
K41.3
Ensidigt eller ospecificerat femoralbråck med inklämning, utan gangrän
K40.2
Dubbelsidigt ljumskbråck utan inklämning eller gangrän
K40.4
Ensidigt eller ospecificerat ljumskbråck med gangrän
K41.0
Inklämt dubbelsidigt femoralbråck utan gangrän
K41.9
Ensidigt eller ospecificerat femoralbråck utan inklämning eller gangrän
K40.9
Ensidigt eller ospecificerat ljumskbråck utan inklämning eller gangrän
K40.0
Inklämt dubbelsidigt ljumskbråck utan gangrän
K40.1
Dubbelsidigt ljumskbråck med gangrän
K40.3
Ensidigt eller ospecificerat ljumskbråck med inklämning, utan gangrän

Om hälsotillståndet

Definition

Ljumskbråck utgörs av en utbuktning av bukhinnan genom bukväggen i ljumsken, i vilken tarm eller oment kan tränga ut.

Anatomiskt sker indelning i inguinala bråck som passerar ovan inguinalligamentet och femorala bråck som passerar under inguinalligamentet.

Klinisk indelning:

  • reponibelt bråck – kan reponeras till bukhålan i liggande
  • irreponibelt bråck – kan inte reponeras till bukhålan i liggande
  • inklämt bråck – smärtar och kan inte reponeras
  • strangulerat bråck – innehållet har genom inklämning blivit ischemiskt.

Förekomst

Ljumskbråck är mer än 10 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Omkring var fjärde man opereras på grund av ljumskbråck under sin livstid.

Risken för inklämt bråck är betydligt högre hos kvinnor.

Orsaker

Ljumskbråck kan vara kongenitala eller förvärvade.

Förvärvade bråck kan orsakas av hög och långvarig belastning genom fysiskt arbete, ökat buktryck vid fetma eller annan sjukdom. Risken ökar med tiden eftersom vävnaderna blir mindre motståndskraftiga.

Femoralbråck är förenat med väsentligen högre risk för inklämning på grund av den trånga passagen under inguinalligamentet. Denna bråcktyp är mycket vanligare hos kvinnor till följd av anatomiska skillnader mellan könen.

Riskfaktorer

  • Fetma
  • Rökning
  • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
  • Ascites
  • Peritonealdialys
  • Multipla graviditeter (femoralbråck)
  • Ärftliga tillstånd med defekt kollagenbildning (Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom)

Utredning

Symtom

  • Utbuktning i ljumsken som kan ge obehag
  • Ibland smärta i ljumsken, särskilt i stående och vid ansträngning
  • Ihållande smärta – ovanligt, kan tyda på inklämning

Patienten beskriver ofta en utbuktning i ljumsken som försvinner vid tryck och i liggande ställning.

Anamnes

  • Smärta – lokalisation, frekvens, grad, utlösande faktorer
  • Utbuktning – variation med kroppsställning eller konstant
  • Tidigare bråck

Status

  • Allmäntillstånd
  • Bukstatus
  • Palpation av bråckport i stående och liggande

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs i första hand kliniskt vid typiska symtom på ljumskbråck. Femoralbråck kan vara svårare att identifiera kliniskt varför bilddiagnostik kan behövas i oklara fall.

Vid svår ihållande smärta i ljumsken och om eventuell knuta då inte kan reponeras bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

Vid icke reponibel resistens i ljumsken överväg:

  • lipom eller annan tumör
  • hydrocele funiculi.

Vid smärta i ljumske överväg:

  • höftledsartros
  • tendinit
  • diskbråck
  • neuralgi.

Behandling

Handläggning vid behandling

Eftersom risken för inklämning skiljer mellan män och kvinnor rekommenderas olika handläggning:

  • asymtomatiska ljumskbråck hos män – exspektans kan tillämpas
  • symtomgivande eller tillväxande ljumskbråck hos män med påverkan på det vardagliga livet – bör handläggas av kirurg
  • ljumskbråck hos kvinnor – bör handläggas av kirurg.

Inklämt ljumskbråck ska handläggas av kirurg akut.

Behandling med bråckband kan vara aktuellt till utvalda individer med symtom från bråcket och avsevärt förhöjd operationsrisk. Bråckband tolereras inte av alla men är ofarligt att prova.

Information till patienten

Symtom på inklämt bråck ska föranleda akut kontakt med sjukvården för bedömning.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

Åtgärden syftar till att återställa bukväggens funktion. Den vanligaste operationstekniken är öppen kirurgi med nätinläggning. I vissa fall är titthålsteknik och nätinläggning aktuell.

Komplikationer

Komplikationer

Inklämning, risken är störst vid femoralbråck.

Postoperativa komplikationer:

  • vanliga – nedsatt känsel i huden nedanför operationsområdet 
  • ovanliga – stor blödning, skada på testikel eller svårbehandlat smärttillstånd.

Recidivrisken efter operation är knappt 3 %.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Ljumskbråck, 1177

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-03-29
Godkänt av:
Nationella programområden mag- och tarmsjukdomar

Hitta på sidan