Gallstenssjukdom, okomplicerad

Omfattning av kunskapsstödet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Vårdprogram Gallstenssjukdom, 1177 för vårdpersonal (pdf)

Andra relaterade kunskapsstöd

Kolecystit, akut, 1177 för vårdpersonal

Om hälsotillståndet

Definition

Okomplicerad gallstenssjukdom omfattar de tillstånd där gallsten ger besvär vid en eller flera tillfällen utan att patienten drabbas av kolecystit eller andra komplikationer.

Förekomst

Gallsten är vanligt och förekommer hos åtminstone 20 % av befolkningen. Av dessa utvecklar cirka 20 % symptomgivande gallstenssjukdom. Tillståndet är vanligare hos kvinnor.

Orsaker

Gallsten bildas vid obalans i gallans sammansättning eller vid försämrad gallblåsetömning. Stenen består oftast av kolesterol, kalcium eller bilirubin.

Gallstensanfall uppkommer då en sten kilas in i gallblåsehalsen eller gallvägarna och orsakar ökat intraluminalt tryck och muskelaktivitet.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för gallsten inkluderar:

• hereditet för gallsten
• ålder över 60 år
• övervikt
• kost – särskilt fet mat
• snabb viktnedgång – exempelvis efter obesitaskirurgi
• läkemedel – östrogensubstitution, opioider.

Utredning

Symtom

Gallstenar ger sällan symtom utom vid gallstensanfall.

Gallstensanfall karaktäriseras av intensiv smärta under höger arkus. Smärtan kommer plötsligt och i intervaller. Den kan stråla ut mot ryggen eller höger axel och pågå i cirka 15 minuter upp till några timmar. Gallstensanfall kan också ge illamående och kräkningar.

Samtidig feber, ihållande smärta eller ikterus talar för komplikation.

Anamnes

Ta anamnes enligt följande:

• känd gallstenssjukdom
• riskfaktorer
• andra sjukdomar
• läkemedel.

Status

Ta status enligt följande:

• allmäntillstånd – ikterus, feber
• hjärta – puls
• blodtryck
• buk – lokal ömhet under höger arkus
• överväg EKG.

Handläggning vid utredning

Vid svår smärta, allmänpåverkan eller symtom som talar för komplikation rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård.

Vid misstänkt gallstensanfall rekommenderas utredning och provtagning i differentialdiagnostiskt syfte. Utred med bilddiagnostik för att bekräfta förekomst av gallsten hos de patienter som anses aktuella för operation.

Provtagningar

Beroende på besvärsgraden och var i sjukdomsförloppet patienten är, kan det vara motiverat att ta följande prover:

• temperatur, CRP, urinsticka
• ALP, ALAT, bilirubin, blodstatus, pankreasamylas.

Undersökningar

Ultraljud är det bästa bilddiagnostiska valet för att fastställa förekomst av gallsten samt kolecystit.

Differentialdiagnoser

Följande är möjliga differentialdiagnoser:

• dissekerande aortaaneurysm
• funktionell buksmärta
• hjärtinfarkt
• irritabel tarmsjukdom (IBS)
• kolesterolos
• kolecystit, kolangit
• njursten
• pankreatit
• ulcus och gastroesofageal reflux (GERD).

Behandling

Handläggning vid behandling

Vid pågående gallstensanfall, handlägg enligt följande:

• Ge i första hand NSAID intramuskulärt eller rektalt.
• Vid utebliven behandlingseffekt av NSAID bör patienten bedömas inom specialiserad vård.

Efter gallstensanfallet eller om NSAID haft effekt, handlägg enligt följande:

• Ge råd om att patienten bör undvika den mat som ger besvär.
• Förskriv NSAID.
• Uppmana patienten att söka vård akut vid symtom som feber, ihållande smärta eller ikterus.

Förebyggande åtgärder

Generella råd om kost och matvanor för att undvika gallstensanfall fungerar ofta inte särskilt väl då den individuella variationen är stor.

Behandlingsval

Komplikationer

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Gallsten, 1177