Riskbruk av alkohol

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Om hälsotillståndet

Alkoholkonsumtion ökar risken för ohälsa och för tidig död. Många somatiska och psykiska symtom kan vara relaterade till alkohol. Att tidigt uppmärksamma alkoholbruk som möjlig orsak till det patienten söker för kan förbättra hälsan, spara liv och bidra till att begränsa onödiga utredningar eller behandlingar.

Definition

Med riskbruk av alkohol avses:

en hög genomsnittlig konsumtion – 10 eller fler standardglas per vecka
intensivkonsumtion – minst 4 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle.

Riskbruk kan föreligga även vid lägre alkoholkonsumtion. Exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller vid vissa sjukdomar, vid viss medicinering och behandling. För äldre personer med ökad känslighet för alkohol, föreslås en gräns på max sju standardglas eller mindre per vecka och inte mer än två standardglas vid ett och samma tillfälle.

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Med ett standardglas avses:

50 cl folköl
33 cl starköl (50 cl starköl motsvarar 1,5 standardglas)
12 cl vin
8 cl starkvin eller
4 cl sprit.

Förekomst

Alkohol är i Sverige den sjätte största riskfaktorn för ohälsa och för tidig död
Totalt hade fler än var sjätte vuxen ett riskbruk år 2018
Nästan dubbelt så många män har riskbruk jämfört med kvinnor.
Andelen med riskbruk är högst i gruppen med gymnasial utbildning och lägst i gruppen med förgymnasial utbildning
Andelen yngre med riskbruk är högre än andelen äldre.
Andelen skolelever som någon gång druckit sig berusade har mer än halverats sedan mitten av 1980-talet.

Riskgrupper

Det är särskilt angeläget att uppmärksamma riskbruk av alkohol vid:

somatisk sjukdom – diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, leversjukdom, långvarig smärta
psykisk sjukdom – ångest eller depression
funktionsnedsättning – fysisk, psykisk eller kognitiv
social sårbarhet – låg socioekonomisk ställning
biologiska riskmarkörer – högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma
andra riskfaktorer – flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada
graviditet
inför operation.

Utredning

Anamnes

Prata om patientens alkoholvanor kopplat till det patienten söker för.
Identifiera patientens alkoholvanor muntligt eller med ifyllt formulär Samtalsunderlag om levnadsvanor som utgångspunkt.
Bedöm om riskbruk, beroende eller skadligt bruk föreligger gärna med hjälp av skattningsinstrument.

Samtalsunderlag om levnadsvanor bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan med fördel skickas hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.

Samtalsunderlag om levnadsvanor.pdf

För att få en uppfattning om patienten har utvecklat ett beroende eller skadligt bruk kan AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) vara till hjälp.

AUDIT - frågor alkoholvanor.pdf

Tolkning av AUDIT.pdf

Status

Allmäntillstånd
Blodtryck – högt eller svårbehandlat

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg laboratorieprover med alkoholmarkör vid misstanke om riskbruk, beroende eller skadligt bruk. PEth och CDT är exempel på konsumtionsmarkörer, medan MCV, ALAT, ASAT och gamma-GT är exempel på skademarkörer.

Behandling

Handläggning vid behandling

Enkla råd bör ges till alla personer med riskbruk som en fortsättning på anamnesen.
Rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas i de flesta fall och bör kunna erbjudas.
Råden bör kopplas till det patienten söker för.
Råd är särskilt viktigt i vissa grupper samt inför operation.

Råd inför operation

Riskbruk av alkohol kan fördubbla risken för infektioner, komplikationer och död i samband med kirurgi.
Alkoholuppehåll rekommenderas fyra veckor före och en tid efter operation, tills sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts. Avser alla patienter som ska genomgå en operation.
Alla patienter som ska opereras bör få information om, och vid behov professionellt stöd för, att avstå från både rökning och alkohol.

Enkla råd

Enkla råd bör kunna ges av all vårdpersonal med självständig vårdkontakt eller att vårdpersonalen har kunskap om vart patienten kan remitteras.
Tar normalt mindre än 5 minuter att ge enkla råd som innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av riskbruk.
Kan vara att föreslå att patienten försöker halvera sin konsumtion fram till förnyad kontakt efter några veckor.
Kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att minska sin alkoholkonsumtion.

Rådgivande samtal

Ett rådgivande samtal tar vanligen 5–15 minuter men ibland upp till 30 minuter.
Kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras med olika hjälpmedel samt uppföljning.

Rådgivande samtal är särskilt motiverat hos följande grupper:

vuxna med särskild risk
vuxna som ska genomgå operation
barn och unga under 18 år
gravida.

Motivationsbedömning vid riskbruk av alkohol.pdf

Dokumentation

Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:

DV121 Enkla råd om alkoholvanor

DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor

DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor

Uppföljning

För rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och det bör planeras för detta. Antingen via besök, brev, telefon eller digitalt.

Komplikationer

Etanol är en toxisk substans, som är både fett- och vattenlöslig och därmed når och kan skada alla kroppens celler och organ.
Hög genomsnittlig konsumtion ökar också risken för olika former av cancer, psykiska besvär och sociala problem. En fjärdedel av all essentiell hypertoni orsakas av alkohol.
Intensivdrickande ökar risken för akuta problem som olycksfall, våld, hjärtkärlsjukdom, leversjukdom, sociala problem och psykiska störningar.