Hitta på sidan

Ohälsosamma matvanor

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Vårdnivå 1

Alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter ska i möte med patienten, när tillämpbart, kunna ta anamnes om kostvanor. Socialstyrelsens indikatorfrågor om matvanor kan användas för beräkning av "Kostindex" som ger en antydan om att det finns risk för ohälsosamma matvanor. Om ohälsosamma matvanor identifieras, ges enkla standardiserade råd enligt Livsmedelsverket.
Länk till Region Norrbottens levnadsvanesida

Både som samtalsunderlag och som stöd för registrering av levnadsvanor i VAS, kan du använda Regionens eget frågeformulär som baserar sig på Socialstyrelsens indikatorfrågor.
Frågeformulär om levnadsvanor

Vårdnivå 2

På hälsocentralerna bör det finnas personal som är särskilt utbildad för att erbjuda rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal om hälsosamma matvanor till personer med betydande ohälsosamma matvanor enl. Kostindex (0–4 poäng). Personal med den kompetensen kan utöver legitimerad dietist vara annan vårdpersonal med fördjupad kunskap om hälsosamma matvanor, exempelvis hälsosamtalsutförare. Enbart legitimerade dietister får ge kostbehandling vid sjukdom.

Vårdnivå 3

Remiss till regionens dietister bör skrivas när specialkompetens för sjukdomsspecifik kostbehandling krävs.
Läs mer på på Vårdgivarwebben Norrbotten

Remissrutiner

Remisskoder

Luleå/Boden - lbdietist
Gällivare - gedietist
Kalix - kxdietist
Kiruna - kadietist
Piteå - pedietist

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar utredning, behandling och uppföljning av ohälsosamma matvanor.

Andra relaterade kunskapsstöd

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levandsvanor - prevention och behandling, 1177 för vårdpersonal

Om hälsotillståndet

Definition

Ohälsosamma matvanor utgår från individens behov och definieras som matvanor där energiintag, näringsintag och livsmedelsval inklusive drycker, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar behovet. Det innebär likaså att personen inte äter enligt Livsmedelsverkets kostråd. Personer som har 0 till 4 av max 12 poäng på matfrågorna i Samtalsunderlag om levnadsvanor anses ha betydande ohälsosamma matvanor.

Förekomst

Ohälsosamma matvanor var 2021 enligt Global Burden of Disease den levnadsvana som på befolkningsnivå förorsakade mest förtida död i Sverige. Globalt förorsakades vart femte dödsfall av ohälsosamma matvanor varav majoriteten dog i hjärt- och kärlsjukdomar.

Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan både på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor främjar en god fysisk och mental hälsa och kan även bidra till att förebygga och behandla en mängd sjukdomar och kardiometabola riskfaktorer.

Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, obesitas och vissa cancersjukdomar. I Sverige är drygt 10 400 dödsfall årligen relaterade till ohälsosamma matvanor, varav cirka 3 200 dödsfall kan hänföras till för hög konsumtion av rött kött och charkprodukter, 3 000 dödsfall till för låg konsumtion av frukt och grönsaker och 2 800 dödsfall till för låg konsumtion av fullkorn. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.

Även den som är sjuk kan göra stora vinster. En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % inom de närmaste fyra åren. Gynnsamma effekter på sjukdom och död ses redan inom ett par månader.

Det är ungefär 10 % av svenskarna som äter hälsosamt enligt Livsmedelsverkets råd och 20 % har betydande ohälsosamma matvanor. Det finns därmed en stor potential till hälsosammare matvanor för de allra flesta i befolkningen.

Enligt Livsmedelsverket äter:

9 av 10 för lite fullkorn
8 av 10 för lite frukt och grönsaker
8 av 10 för mycket mättat fett
7 av 10 för lite fisk och skaldjur
7 av 10 för mycket salt
4 av 10 för mycket socker.

Utredning

Anamnes

Inled samtalet med att be om lov att utforska patientens matvanor. Skapa dig en uppfattning om patientens matvanor genom samtal eller genom att låta patienten besvara formuläret Samtalsunderlag om levnadsvanor.

Samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal

Tolkning av samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal

Formuläret kan med fördel besvaras av patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.

Frågorna om levnadsvanor kan även besvaras digitalt via Nationell patientenkät - frågor om levnadsvanor på patientenkat.se.

Tolkning av svaren om matvanor:

0–4 poäng indikerar betydande ohälsosamma matvanor
5–8 poäng indikerar eventuellt ohälsosamma matvanor – gör en individuell bedömning
9–12 poäng indikerar i stort sett hälsosamma matvanor.

Behandling

Förebyggande åtgärder

Uppmuntra den som har hälsosamma matvanor att fortsätta äta i enlighet med kostråden. Samtala på ett personcentrerat sätt om matvanornas betydelse i allmänhet och specifikt hur de kan påverka patientens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.

Enkla råd tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av hälsosamma matvanor. Dessa enkla råd:

bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt
är en given del av anamnesen i samband med att patientens matvanor uppmärksammas
kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med hälsosamma matvanor.

Erbjud hänvisning eller remiss till kvalificerat rådgivande samtal för patienter med betydande ohälsosamma matvanor.

Utgå gärna från Livsmedelsverkets ”Hitta ditt sätt” och använd bilden nedan på ett personcentrerat och för patienten relevant sätt.

Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och att röra på dig. Ät mera av grova grönsaker, baljväxter, frukt och bär, fisk och skaldjur, nötter och frön. Få in mer rörelse i vardagen. Byt till fullkorn, nyckelhålsmärkta matfetter och oljor och magra mejeriprodukter. Mindre av rött kött, chark, salt, socker och alkohol. — Ett enkelt råd kan vara att rekommendera nyckelhålsmärkta alternativ. Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn och nyttigare fett än andra livsmedel av samma typ.

Rådgivande samtal

Rådgivande samtal innebär en mer omfattande och individanpassad rådgivning i dialog. Tidsmässigt är det mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter.

Rådgivande samtal:

är en åtgärdsnivå som kan prövas för motiverad patient som har måttligt ohälsosamma matvanor (5–8 poäng)
kan kombineras med verktyg och hjälpmedel som underlättar en beteendeförändring.

Kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter.

Kvalificerat rådgivande samtal:

är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
innebär att personalen har en personcentrerad dialog
är teoribaserad och strukturerad och kan inkludera motiverande strategier
förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
kan ges antingen i grupp eller individuellt
kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel som underlättar beteendeförändringar.

Samtalsunderlag om levnadsvanor är en tillämpning av Vägledning för enhetlig dokumentation av en persons levnadsvanor framtaget av NPO Levnadsvanor.

Levnadsvanor

Som ett komplement till Rådgivande samtal i levnadsvanearbetet finns programmet FRAMÅT för hälsa och livskvalitet i Norrbotten i Stöd och behandlingsplattformen.
FRAMÅT för hälsa och livskvalitet i Norrbotten

Uppföljning

För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid erbjudas. Detta kan ske genom återkommande kontakter vid ett eller flera tillfällen genom besök, brev, telefon eller digitalt beroende på vad som passar patienten.