Bröstreduktionsplastik

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Inom varje region bör finnas en struktur eller plan för omhändertagande av patienter med tung byst. Vanligtvis bör bör sådana operationer kunna utföras på kirurgisk eller plastikkirurgisk klinik med kompetens inom bröstreducerande kirurgi. [1]

Ansvarar för bedömning och remittering till specialistvård.

Ansvarar för bedömning, utredning samt kirurgisk behandling.

Ansvarar för tekniskt krävande kirurgi, såsom: [1]

  • patienter med en kraftigt förstorad bröstvolym, exempelvis > 2 000 ml/bröst
  • patienter med följdtillstånd efter annan bröstkirurgi som kräver plastikkirurgisk teknik.
[2] [3]

Remissrutiner

Remiss sänds till en sådan enhet som beskrivs i den regionspecifika planen. [1]

Remissinnehåll

Remissen bör innehålla:

  • foto av bysten framifrån och om möjligt även från sidan vid stående
  • uppskattad volym, till exempel genom bh-storlek
  • aktuell längd och vikt baserad på en mätning genomförd på remitterande vårdenhet, se avsnitt Egenvård
  • rökanamnes, innefattande tidigare och aktuell rökning
  • andra sjukdomar och tidigare operationer
  • hereditet för bröstcancer
  • aktuella läkemedel
  • tidigare bröstkirurgi
  • tidigare strålning mot bröst eller mot bröstkorg
  • subjektiva besvär som patienten hänför till bystens storlek
  • sociala faktorer som patienten anger påverkas av bystens storlek, till exempel arbete, fritid och sjukskrivning

Omfattning av kunskapsstödet

Rekommendationen behandlar kirurgisk åtgärd för kvinnor med stor och tung byst av benigna skäl.

Ensidig brösttillväxt efter att brösten är färdigvuxna skall utredas av onkologisk klinik och omfattas inte av detta kunskapsstöd.

Riktlinjen berör ej indikationer för operation av ptos (hängande bröst) som ensam indikation, av postbariatriska brösttillstånd andra än kvarstående hypertrofi, av storlekasymmetri efter bröstcancerbehandling, av bröstasymmetri, av brösttillstånd hos patienter med könsdysfori eller av gynekomasti (bröst hos män).

Om hälsotillståndet

Definition

Brösthypertrofi i behov av bröstreducerande kirurgi inom offentlig sjukvård definieras i detta kliniska kunskapsstöd som:

Förekomst

Förekomsten av brösthypertrofi i en population är okänd och beror på hur tillståndet definieras.

Varje år genomförs cirka 1 500–2 000 bröstreduktioner i Sverige, både i offentlig och privat regi. [1] www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/">https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/ Hämtad 2023-06-09" role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (6)" aria-describedby="footnote-label">[6]

 

Utredning

Symtom

Patientupplevd brösthypertrofi kan leda till både fysiska och psykosociala symtom. De vanligaste fysiska symptomen är muskelsmärta såsom rygg- och axelvärk, huvudvärk, påverkan på hållning, märken efter bh-band, intertrigo och påverkan på förmåga att delta i fritidsaktiviteter. De vanligaste av patienter beskrivna psykosociala symtomen är påverkan på sexualitet, mobbning, body imageproblem och svårighet att hitta kläder. [1] [7] [8]

En bröstreduktion kan inte garantera förbättring av symtom då orsakssambanden är svaga.

Behandling

Handläggning vid behandling

Kirurgisk behandling

Patienten ska uppfylla definitionen för hypertrofi samt ha upplevda besvär.

Kontraindikationer innefattar:

  • BMI över 30
  • tidigare strålbehandling
  • rökning – rökstopp krävs 4–6 veckor före och 4–6 veckor efter operation
  • graviditet och amning (sex månaders karens)
  • ålder under 18 år – patienter under 18 år ska remitteras till offentlig plastikkirurgi för bedömning
  • volymstabilitet mindre än 1 år
  • > ASA 2, i mycket speciella fall kan kirurgi göras vid ASA 3
  • orimliga förväntningar eller dålig insikt om risker för komplikationer
  • läkemedel som påverkar sårläkning kan vara kontraindikationer, individuell risk/nytta-bedömning bör göras.
[1, 7, 9, 10, 11, 12]

Re-reduktion

Vid re-reduktion ska samma grundläggande krav som vid primäroperation uppfyllas gällande indikation och resektionsmängd.

Mängd resecerad vävnad

Mängden receserad vävnad bör vara minst 50 % av ursprunglig vävnad, det vill säga minst en halvering av ursprunglig volym. [1]

Mammografi

Mammografi bör göras enligt screeningprogrammet, det vill säga från 40 års ålder – dock bör senaste undersökningstillfället vara högst1 år gammalt vid operation. [1] [9] [10]

Förebyggande åtgärder

Det finns ett tydligt samband mellan bröstvolym och BMI. Viktnedgång kan i någon utsträckning minska brösthypertrofi.

[4, 5, 15]

Egenvård

Kvinnor med övervikt eller obesitas primärt minska sin brösthypertrofi med viktnedgång. [4] Ockell J, Biörserud C, Fagevik Olsén M, Elander A, Hansson E. ́Normal ́ breast dimensions in obese women – reference values and the effect of weight loss. Manuscript submitted" role="doc-noteref" aria-label="Fotnot (5)" aria-describedby="footnote-label">[5] [R]

Patienter som genomgår en bröstreduktionsplastik som vid operationstillfället har BMI över 25 kan vid viktnedgång efter operationen få en tom byst. Därför bör patienter vid operationstillfället ha ett BMI man trivs med samt vara viktstabil och inte planera ytterligare viktnedgång.

Offentlig sjukvård åtgärdar inte tom byst.

Komplikationer

Komplikationer innefattar:

  • blödning
  • sårinfektion
  • fettvävsnekros
  • nekros av vårta och vårtgård.

[1] [7]

 

De allvarligaste rapporterade komplikationerna är djup ventrombos, lungemboli samt enstaka dödsfall.

Rökning och BMI över 30 kg/m² ökar risken för komplikationer avsevärt.

Seneffekter efter bröstreduktionsplastik

Seneffekter innefattar:

  • påverkad amningsförmåga
  • besvärande eller missprydande ärrbildning och/eller hudöverskott
  • känselnedsättning
  • asymmetri
  • upplevt missnöje med estetiskt resultat, se avsnitt om Egenvård
  • försvårad tolkning av postoperativ mammografi.

[1] [7]

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Sjukskrivning efter arbetsförmåga och arbetsuppgifter.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Uppföljning av verksamhet bör dels beskriva hur indikationerna för operativa ingrepp faktiskt tillämpas, samt förekomst och typ av komplikationer. Dessutom bör patientrapporterade utfall följas. [1] [7]

Kvalitetsregister

Kvalitetsregister anses inte motiverat för denna patientgrupp. Utförare bör själva följa upp sin egen verksamhet enligt ovan.

Relaterad information

  1. Abdiu A, Elander A, Gerdin B, Hedenbro J, Ringberg A, Troëng T, et al. Bröstreduktionsplastik - bröstförminskade kirurgi vid stor byst. Rapport från expertgruppen för plastikkirurgi: Sveriges Kommuner och Landsting; 2008
  2. Dancey A, Khan M, Dawson J, Peart F. Gigantomastia--a classification and review of the literature. J Plast Reconstr Aesthet Surg. 2008;61(5):493-502
  3. Dafydd H, Roehl KR, Phillips LG, Dancey A, Peart F, Shokrollahi K. Redefining gigantomastia. J Plast Reconstr Aesthet Surg. 2011;64(2):160-3
  4. Strömbeck, JO. Macromastia in women and its surgical treament : a clinical study based on 1042 cases. Acta chirurgica Scandinavica. Supplementum, 0301-1860 ; 341. Avhandling. Karolinska Institutet; 1964
  5. Ockell J, Biörserud C, Fagevik Olsén M, Elander A, Hansson E. ́Normal ́ breast dimensions in obese women – reference values and the effect of weight loss. Manuscript submitted
  6. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för operationer. www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/">https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikdatabasen/ Hämtad 2023-06-09
  7. Hansson E, Eriksson M, Hallberg H, Jepsen C, Jivegård L, Liljegren A, et al. Effectiveness and safety of breast reduction surgery, compared with no surgery, in women with symptomatic breast hypertrophy. Regional activity-based HTA 2021:121. Gothenburg: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, HTA-centrum: 2021.; 2021
  8. Kerrigan CL, Collins ED, Striplin D, Kim HM, Wilkins E, Cunningham B, et al. The health burden of breast hypertrophy. Plast Reconstr Surg. 2001;108(6):1591-9
  9. Nationellt screeningprogram för bröstcancer, Socialstyrelsen
  10. Lowes, S., MacNeill, F., Martin, L., O'Donoghue, J., Pennick, M., Redman, A., & Wilson, R. (2018). Breast imaging for aesthetic surgery: British Society of Breast Radiology (BSBR), Association of Breast Surgery Great Britain & Ireland (ABS), British Association of Plastic Reconstructive and Aesthetic Surgeons (BAPRAS). Journal of Plastic, Reconstructive & Aesthetic Surgery, 71(11), 1521-1531

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2024-03-01
Godkänt av:
Nationellt programområde kirurgi och plastikkirurgi

Hitta på sidan