Hitta på sidan

Höftledsartros - proteskirurgi

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid beslut om remiss till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi och avslutas efter operation då rehabiliteringsplanens postoperativa mål är uppfyllda eller bedöms att inte kunna uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder. Vårdförloppet omfattar åtgärder för patienter med diagnostiserad höftledsartros.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Vårdnivå och samverkan

Vårdförloppet omfattar verksamheter inom regional och kommunal primärvård samt specialiserad vård som till exempel ortopedi, anestesiologi, radiologi, omvårdnad och rehabilitering.

Det krävs god kommunikation och gott samarbete mellan samtliga vårdinstanser inom primärvården och den specialiserade vården för ett väl fungerande vårdförlopp före och efter höftprotesoperation.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och förekomsten av sjukdomen beräknas öka de kommande åren då befolkningen blir äldre, har ett högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Artos är vanligast i knäled följt av hand och höftled. [1] [2] 

Enligt Svenska Höftprotesregistret har incidensen för total höftprotesoperation stadigt ökat i Sverige. Under 2019, vilket är senaste ”normalproduktionsår” innan pandemin, utfördes 19 692 totala höftprotesoperationer, vilket motsvarar 373 operationer per 100 000 invånare som är 40 år och äldre. [3]

Detta är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2018. Höftproteskirurgi är vanligare hos kvinnor. Medelåldern för proteskirurgi är cirka 67 år för män och 69 år för kvinnor. [3]

Sjukdomsförlopp

Alla patienter med höftledsartros bör erbjudas grundbehandling som utgörs av patientutbildning om artros samt strukturerad och individuellt anpassad handledd träning hos fysioterapeut. Vid behov kan grundbehandlingen kompletteras med tilläggsbehandling såsom smärtlindrande läkemedel och hjälpmedel. Hos en mindre andel patienter med svåra besvär och där grund- och tilläggsbehandling inte har tillräcklig effekt kan kirurgisk behandling bli aktuellt.

En höftprotesoperation innebär att de artrosdrabbade ledytorna ersätts med konstgjorda delar. En höftprotes består av en ledkula och en ledskål. Ledkulan är ofta tillverkad av metall eller ett keramiskt material och sitter på en stam som fästs i lårbenet.

Ledskålen har ofta en ledyta av plast och fästs i bäckenet. Protesen fästs i skelettet, antingen med metylmetakrylat, så kallad cementerad fixation, eller ocementerad fixation där protesen växer fast. Ålder och benkvalitet hos patienten har betydelse vid valet av fixationsmetod, men inga enhetliga rekommendationer finns. Det förekommer variationer i landet kring valet av fixationsmetod. I Sverige används cementerad fixation oftare än i övriga nordiska länder. [3] Sedan millennieskiftet har användningen av ocementerad fixation ökat från cirka två procent till 28 procent av de operationer som rapporterats till Svenska Ledprotesregistret. [3] 

Det finns olika operationsmetoder för att få åtkomst till höftleden vid protesoperation. De vanligaste metoderna är direkt lateralt eller bakre snitt. Under 2019 användes någon av dessa metoder i 99 procent av de utförda höftprotesoperationerna. [3] 

Höftprotesoperation är ett kostnadseffektivt kirurgiskt ingrepp när det utförs på rätt indikationer och det finns data som tyder på att det då är kostnadseffektivt om operationen genomförs utan fördröjning. [4] [5]

Komplikationer

De vanligaste komplikationerna till höftproteskirurgi är infektion, venös tromboembolism, proteslossning, protesnära fraktur och luxation.

Risken för oönskade händelser som leder till återinläggning inom de första 90 dagarna efter operation är cirka fem procent, vilket innebär cirka 900 extra vårdtillfällen per år. [3]

I Sverige utförs cirka 2 000 reoperationer av höftproteser om året, där minst en av komponenterna byts ut. [3]

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet sker då beslut tas inom primärvården om remiss till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi. Innan ingång till vårdförloppet sker, ska patienten ha fått vård enligt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Höftledsartros – primärvård.

Följande kriterier utgör indikation för remiss:

  • Patienten har oacceptabel smärta eller funktionsinskränkning efter genomgången grund- och tilläggsbehandling enligt behandlingspyramiden.
  • Patienten har röntgenverifierad höftledsartros.
  • Patienten är intresserad av att genomgå operation.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:

  • Remissen till ortopedisk enhet är inte komplett.
  • Proteskirurgi bedöms inte indicerad.
  • Patienten vill inte bli opererad.
  • Rehabiliteringsplanens postoperativa mål är uppfyllda eller bedöms inte kunna uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder.
  • Oönskad händelse som kräver behandling utanför detta vårdförlopp inträffar.

Flödesschema och åtgärder

Flödesschemat beskriver de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Flödesschema för vårdförlopp Höftledsartros - proteskirurgi.

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.

A Remiss för ortopedisk bedömning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga A och B.

Kriterier som utgör indikation för remiss:

  • Oacceptabel smärta eller funktionsinskränkning efter genomgången grund-och tilläggsbehandling enligt behandlingspyramiden.
  • Röntgenverifierad höftledsartros.
  • Patienten är intresserad av proteskirurgi.

Förbered följande inför remiss till ortopedisk enhet:

  • Identifiera ohälsosamma levnadsvanor som rökning, riskkonsumtion av alkohol och fysisk inaktivitet med stöd av Socialstyrelsens indikatorfrågor. Inled vid behov åtgärder [6].
  • Identifiera och optimera om möjligt behandlingen av tillstånd eller sjukdomar som utgör riskfaktorer i samband med proteskirurgi, till exempel hypertoni, hjärtsvikt, klaffel, diabetes, fetma, malnutrition och anemi.
  • Uppdatera läkemedelslistan.

Följande information ska finnas med i remiss till ortopedisk enhet eller vara lätt tillgänglig enligt överenskomna rutiner:

  • eventuella ohälsosamma levnadsvanor (se ovan) samt åtgärder
  • relevanta tillstånd och sjukdomar samt hur dessa är optimerade
  • blodtryck
  • symtom och funktionsproblem, gångförmåga, duration av besvär
  • behandling som provats mot artrosbesvären
  • information om patienten är intresserad av proteskirurgi
  • aktuell läkemedelslista
  • information om att aktuell röntgen är utförd eller beställd (datum och utförande enhet ska anges).

Avsteg från ovan kan göras efter individuell bedömning. Under väntetiden till ortopedisk bedömning ansvarar primärvården för patientens fortsatta smärtlindring, sjukskrivning och rehabilitering.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta ansvar för att sätta sig in i vad en operation innebär bland annat vad gäller risker, smärta och tidig träning direkt efter operationen.
  • Ta ansvar för träning inför operation med stöd av vården vid behov.
  • Vid behov ta ansvar för omställning till hälsosamma levnadsvanor, till exempel ökad fysisk aktivitet, rökavvänjning, avhållsamhet från alkohol eller viktkontroll.

B Beslut: Remissbedömning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Är remissen godkänd?

  • Ja: Mottagningsbesök bokas, fortsätt till (C) Bedömning av höftledsartros på ortopedisk enhet.
  • Nej: Remissen avslås, fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Den ortopediska enheten ansvarar för att patienten får information om att remissen har mottagits och hur lång den förväntade väntetiden är. Vid avslag på remissen bör orsaken till avslaget framgå ur remissvaret och vid ofullständig remiss ombeds primärvården inkomma med ny, kompletterad remiss.

Ortopedisk bedömning

C Bedömning av höftledsartros på ortopedisk enhet
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder se Bilaga A och B.

Verifiera indikationer för proteskirurgi genom bedömning av

  • den kliniska bilden
  • röntgenbilder
  • funktionstillstånd och smärtsituation
  • att den förväntade förbättringen motiverar de operativa riskerna (med individuell bedömning)
  • att patienten vill bli opererad.

Kontraindikationer för proteskirurgi är

  • icke optimerad grundsjukdom
  • levnadsvanor som ökar risken för komplikationer.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var delaktig i diskussionen och värderingen av förväntad förbättring och riskbedömning.
  • Arbeta vid behov aktivt med omställning till hälsosamma levnadsvanor, till exempel fysisk aktivitet, rökavvänjning, avhållsamhet från alkohol eller viktkontroll.
D Dialog om behandling
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Informera och för en dialog med patienten och eventuella närstående om

  • diagnos
  • behandlingsalternativ
  • förväntade resultat, inklusive långtidsresultat, vid höftproteskirurgi
  • komplikationsrisker
  • patientens inställning till operation efter information och dialog
  • operationsmetoder, se Bilaga D
  • protesval, se Bilaga D
  • vilka förberedelser patienten själv ska göra, inklusive optimering av levnadsvanor [7], se Bilaga B
  • standardförfarande före, under och efter operation
  • rehabilitering före och efter operation, se Bilaga F och H
  • förväntad väntetid till operation
  • förväntad sjukskrivningstid efter operationen.

Tydlig rutin för vem som ansvarar för ordination och förskrivning av smärtstillande läkemedel och sjukskrivning i väntan på operation bör tas fram av varje region för att undvika olägenhet för patienten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var delaktig i diskussionen kring behandlingsalternativ.

E Beslut: Ska proteskirurgi genomföras?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Fatta beslut om proteskirurgi i samråd med patienten utifrån den kliniska bedömningen.

Ska proteskirurgi genomföras?

  • Ja: Fortsätt till (F).
  • Nej: Fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var delaktig i beslut om proteskirurgi.

Preoperativa förberedelser

F Preoperativ utredning och förberedelse på ortopedisk enhet
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga B och C.

Säkerställ att följande är dokumenterat i patientjournalen:

  • levnadsvanor inklusive fysisk aktivitet och konsumtion av alkohol, droger och tobak samt eventuella behov av förändring med stöd av Socialstyrelsens indikatorfrågor [8]
  • funktionsnivå, relevanta tillstånd och sjukdomar samt eventuella behov av optimering
  • Body Mass Index (BMI), hjärt- och lungstatus, kärlstatus, hudstatus samt fynd från klinisk undersökning av den aktuella leden
  • uppenbart dålig tandstatus [9] 
  • aktuell läkemedelslista
  • eventuell läkemedelsjustering
  • bedömning av operationsindikation och operabilitet
  • patientkontrakt, se rubriken Patientmedverkan och kommunikation.

Identifiera läkemedel som kan ha oönskade effekter i samband med proteskirurgi och justera dessa.

Säkerställ att preoperativ röntgenundersökning med mätkula är gjord.

Åtgärder inför anestesibedömning:

  • Ta blodprover (Hb, CRP, TPK, kreatinin, Na, K, HbA1c).
  • Genomför blodgrupps- och antikroppsscreening (BAS), (görs inte rutinmässigt utan vid ökad blödningsrisk eller vid hög ASAklass).
  • Ta PEth vid riskbruk av alkohol.
  • Ta EKG (gäller inte patienter under 65 år med normalt blodtryck).
  • Kontrollera att andra sjukdomar är behandlade (anemi, diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, lungfunktion, njursvikt, leversvikt samt koagulation).

Åtgärder vid behov av kompletterande utredningar efter anestesibedömningen:

  • Komplettera utredningen enligt rekommendation från anestesiolog (till exempel arbetsprov, EKG, koagulationsstatus, leverstatus eller specialistkonsultation).
    • Tydlig rutin för vem som ansvarar för detta bör tas fram av varje enhet för att undvika onödiga dröjsmål för patienten.
  • Vid behov av tidskrävande preoperativ optimering pausas åtgärderna i vårdförloppet tillfälligt och återupptas när patientens situation tillåter det.

Ta ställning till bendonation:

  • Alla patienter som genomgår primär höftproteskirurgi är potentiella bendonatorer. Höftkulan, som ofta kastas i samband med primär höftprotesoperation kan istället användas för att reparera skelettdefekter hos andra patienter. Riktlinjer för urval och information av donator, dokumentation av bendonation samt hantering och förvaring av donerat ben finns på Vävnadsrådets webbplats.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Var delaktig i och inhämta instruktioner om användning av läkemedel inför operation.
  • Ta ställning till bendonation.
G Preoperativ bedömning av anestesiolog
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga C och D.

  • Utvärdera att patientens hälsotillstånd är optimerat inför operation [10].
  • Ta ställning till behov av kompletterande undersökningar.
  • Välj typ av anestesi i samråd med patienten och med hänsyn till dennes hälsotillstånd:
    • spinal anestesi eller generell anestesi
    • för kommentarer kring tillägg av lokal infiltrationsanestesi (LIA) se Bilaga D
    • tillägg av blockader rekommenderas inte rutinmässigt.
  • Ge noggrann information till patienten om vald anestesimetod.
  • Gå igenom läkemedelslista.
    • Rutiner för information till patienten om vilka läkemedel som ska sättas ut och när, bör tas fram av varje enhet.
  • Kontrollera att premedicinering är optimerad (till exempel för patienter med kronisk smärta).
  • Ge information om preoperativ fasta [10]:
    • sex timmar för fast föda
    • två timmar för klar vätska (modifieras vid GI-reflux).

H Beslut: Godkänd för operation?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Är patienten godkänd för operation efter anestesibedömningen?

  • Ja: Fortsätt till (I).
  • Nej, kompletterande utredning enligt lokal rutin: åter till (F).
  • Nej, de förväntade operativa riskerna bedöms vara för höga: fortsätt till Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Fortsatta preoperativa förberedelser

I Preoperativ patientinformation
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga E.

Ge preoperativ patientinformation

  • i nära anslutning till operationen [11] 
  • av multidisciplinärt team på eller från opererande enhet [12] 
  • på flera olika sätt, till exempel muntligt, skriftligt eller digitalt [13]
  • på olika språk
  • med information om operationen, anestesi, standardförlopp före, under och efter operationen samt vilka förberedelser patienten själv ska göra.

Ge patienten möjlighet att ta med närstående till informationstillfället [14].

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av preoperativ information.
  • Reflektera över eventuellt behov av assistans i hemmet. Vid behov ta kontakt med kommunen när operationsdatum är bestämt, för planering av eventuella insatser efter operationen.
  • Reflektera över hjälpmedelsbehov, ta ansvar för kontakt vid behov av rådgivning och förskrivning.
  • Genomför förberedelser och träning inför operationen.
J Preoperativ planering av ortoped
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga C och D.

Planera operationen:

  • Välj protes utifrån riktlinjer avseende modell och fixationsmetod, se Bilaga D.
  • Överväg i första hand bakre eller direkt lateralt snitt.
  • Malla på röntgenbild.
  • Vid primär höftprotesoperation på grund av artros bör minisnitt och ytersättningsproteser undvikas.

Ordinera perioperativa läkemedel:

  • antibiotikaprofylax
  • tranexamsyra
  • trombosprofylax
  • profylax mot illamående och kräkning (PONV-profylax)
  • analgetika
  • laxerande medel (under tiden som opioider används)
  • kortikosteroider.

Operation och omvårdnad

K Mottagande på vårdavdelning på operationsdagen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga F.

  • Håll ankomstsamtal.
  • Identifiera och initiera kontakt för eventuella postoperativa behov av insatser i hemmet. Följ lokala rutiner och regelverk.
  • Kontrollera att patienten är fastande.
  • Kontrollera att helkroppstvätt är utförd enligt instruktioner.
  • Kontrollera hudkostymen.
  • Märk operationsfältet.
  • Ta ställning till urinkateter.
  • Ta ställning till vätsketillförsel.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Reflektera över eventuellt behov av assistans i hemmet.
L Operation
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga F och G.

Operationsmiljö:

  • Ledprotesinfektioner medför svåra konsekvenser och för att minska risken för dessa bör operationsmiljön optimeras enligt PRISS riktlinjer. [15]

Operationsteamet:

  • Följ WHO:s checklista för säker kirurgi [16].
  • Kontrollera fasta, premedicinering, INR och aktuellt BAS-test vid behov.
  • Kontrollera att läkemedelsjusteringar genomförts, se Bilaga C.
  • Ta ställning till urinkateter. Rutinanvändning av urinkateter i samband med höftproteskirurgi rekommenderas inte [17].
  • Skanna urinblåsan (om patienten inte har urinkateter).
  • Informera patienten vid eventuell förändring i val av anestesimetod.
  • Administrera anestesi enligt plan.
  • För att undvika onödiga dörröppningar under pågående operation bör ansvarig anestesiolog ge skriftliga ordinationer för vitalparametrar.
  • Bibehåll patientens normaltemperatur.
  • Kontrollera att patienten är korrekt positionerad och att utsatta kroppsdelar avlastas [13].
  • Utför operationen enligt planering avseende förvald teknik och förvalt material.
  • Dokumentera initiala postoperativa ordinationer.
  • Sammanställ operationsberättelse/-rapport.
M Efter operationen på postoperativ enhet
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Vad gäller kriterier för överflyttning till vårdavdelning vid komplikationsfritt postoperativt förlopp, följ lokala rutiner för

  • medvetande
  • cirkulation
  • respiration
  • blåsfunktionskontroll, eventuell urintappning
  • kroppstemperatur
  • blödning
  • diabetes
  • smärta (VAS < 4)
  • illamående och kräkningar
  • att regional anestesi har gått i god regress
  • mobilisering.
N Vårdavdelning efter operationen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga F.

Under tiden på vårdavdelningen ska risken för potentiella postoperativa komplikationer minimeras, patienten erbjudas en adekvat smärtlindring, rehabiliteringen initieras och patienten förberedas för en trygg och säker hemgång.

Genomför kontroller av

  • vitala parametrar
  • blodprover
  • njurfunktion
  • smärta
  • illamående
  • nutrition
  • miktion och obstipation
  • operationssår.

Postoperativ röntgen med frontal- och sidobild bör göras tidigt i det postoperativa förloppet [18].

Ta ställning till

  • smärtmedicinering
  • trombosprofylax
  • antibiotikaprofylax
  • återinsättning av läkemedel.

Rehabiliteringen ska

  • starta på operationsdagen och inte senare än 24 timmar efter operationen [19][20]
  • innehålla förflyttningar i och ur sängen, träning av ADL, uppresning från stol, gång och gångteknik med utprovat gånghjälpmedel, trappgång vid behov, muskel- och rörlighetsträning samt balansträning
  • innehålla instruktion för egenträning.

Informera patienten

  • Operatören informerar patienten om operationen.
  • Informera om vilka eventuella rörelserestriktioner som finns [21].
  • Informera och för dialog kring eventuella hjälpmedelsbehov [22].
  • Diskutera kring eventuella hemtjänstbehov som inte har planerats för innan operationen.
  • Informera och för dialog kring hantering av ADL [23][24].
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Informera vårdpersonal om eventuellt behov av hemtjänst.
  • Delta i beslut om behandling och medverka aktivt i rehabilitering.
  • Genomföra träning av aktiviteter i dagligt liv (ADL).
  • Ta ansvar för att följa eventuella restriktioner.
  • Delta i dialog kring hjälpmedelsutprovning och ADL.
O Utskrivning
Patientens åtgärder (efter förmåga)

Innan hemgång ska följande utskrivningskriterier vara uppfyllda:

  • Det finns inga tecken till pågående komplikationer.
  • Det finns ingen pågående sekretion i operationsområdet [25].
  • Det finns godkänd postoperativ röntgenbild.
  • Patienten har tillfredsställande smärtlindring.
  • Patienten klarar av personlig hygien och av- och påklädning [17].
  • Patienten klarar självständig förflyttning i och ur sängen [20].
  • Patienten klarar självständigt att resa sig upp från en stol [20].
  • Patienten klarar självständigt att gå med hjälpmedel [20].
  • Patienten kan gå i trappa (om behov finns).
  • Patienten klarar att utföra egenträning [14].

Hänsyn bör tas till patientens preoperativa funktion.

Informera patienten om

  • tecken på djup ventrombos (DVT)
  • tecken på sårinfektion, sårskötsel och stygntagning
  • plan för återbesök till ortopedisk enhet
  • kontaktvägar och när det är viktigt att patienten kontaktar vården
  • daglig egenträning i hemmet enligt utprovat postoperativt träningsprogram samt eventuella restriktioner i rörelse och aktivitet
  • att uppföljning hos fysioterapeut lämpligen sker inom fyra veckor. Vid misstanke om bristande eller utebliven förmåga till egenträning bör besök till fysioterapeut starta inom en vecka. För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga H.

Patienten ska erhålla

  • recept, inklusive uttrappningsschema för smärtstillande läkemedel
  • sjukskrivning vid behov, enligt Försäkringsmedicinskt beslutsstöd [26].

Säkerställ bra och säker informationsöverföring vid utskrivning från opererande enhet till berörda enheter såsom regional eller kommunal primärvård eller socialtjänsten.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i bedömning och ta ansvar för att träna på olika moment samt signalera när det inte fungerar.
  • Reflektera över given information om behandling samt delta i beslut om fortsatt behandling efter utskrivning.
  • Delta i planering för fortsatt rehabilitering.
  • Påtala eventuella behov av hemtjänst vid hemgång.

Uppföljning ortopeden

P Sårkontroll av opererande enhet
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Uppföljning ska ske via telefon eller vid återbesök till opererande enhet inom en till två veckor för kontroll av sårläckage och infektionstecken [27] [28].
  • Om vårdgivaren eller patienten själv misstänker läkningsstörning, ska opererande enhet kontaktas och patienten ska utan dröjsmål få återbesök. I undantagsfall kan återbesök ske på annan ortopedisk enhet [27].
  • Sekretion från operationssåret i mer än 72 timmar efter operationen betraktas som sårläkningsstörning och ska övervakas noggrant. Sekretion i mer än fem till sju dagar efter operationen bör föranleda reoperation utan dröjsmål [25] .
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Vara uppmärksam på infektionstecken såsom sårläckage, värmeökning, svullnad, rodnad, feber och ökad smärta i den opererade leden.
  • Kontakta opererande enhet vid behov.
Q Uppföljning av opererande enhet
Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Uppföljning av läkare eller fysioterapeut bör ske av opererande enhet cirka tre månader efter operationen.
  • Information ska ges om att patienten bör kontakta vården vid nytillkomna besvär i den opererade höften, även efter avslutad rehabilitering. Det ska tydligt anges var patienten i så fall ska vända sig.

För kommentar kring långtidsuppföljning, se Bilaga I.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Vara uppmärksam på nytillkomna symtom från den opererade höften och kontakta vården vid behov.

Rehabilitering

R Utredning och bedömning av rehabiliteringsbehov
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga H.

Den första postoperativa kontakten med fysioterapeut efter utskrivning från ortopedisk enhet bör utföras inom fyra veckor efter höftproteskirurgin [21] .

Gör en bedömning av patientens postoperativa funktion enligt International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) [29]:

  • Kroppsfunktion: muskel- och rörlighetsförmåga samt smärtsituation.
  • Aktivitet och delaktighet i vardagen: gång och övrig aktivitet.
  • Omgivnings- och personfaktorer som är hindrande och främjande.

Identifiera behov av koordineringsinsatser med koppling till sjukskrivningsprocessen.

Hänsyn bör tas till patientens preoperativa funktion.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Beskriv symtom, mående, farhågor, förväntningar och önskemål.
  • Reflektera över given information om funktionsbedömning.
  • Förmedla farhågor och förväntningar.
S Planering och upprättande av individuell rehabiliteringsplan enligt ICF
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga H.

Upprätta rehabiliteringsplan tillsammans med patienten och vid behov arbetsterapeut och/eller närstående. Rehabiliteringsplanen ska utgå från patientens individuella behov och förutsättningar. Dokumentera rehabiliteringsplan i patientjournalen.

Rehabiliteringsplanen består av följande delar:

  • Sammanfattning av utredning och bedömning av rehabiliteringsbehov enligt (R) Utredning och bedömning av rehabiliteringsbehov.
  • Mål:
    • huvudmål och delmål.
  • Åtgärder:
    • behandling/egenvård
    • ansvarig för åtgärden
    • tidplan och omfattning för genomförande av åtgärder.
  • Uppföljning:
    • mätning och utvärdering.
  • Registrering av KVÅ-kod AW020 (upprättande av rehabiliteringsplan) i patientjournalen.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Förmedla upplevelsen av utredningen och förväntningar på mål samt planerade åtgärder.
  • Delta i dialog vid upprättande av rehabiliteringsplanen.
T Rehabilitering genomförs enligt individuellt upprättad rehabiliteringsplan
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga H.

  • Genomför åtgärder i rehabiliteringsplanen.

Erbjud vid behov koordineringsinsatser med koppling till sjukskrivningsprocessen.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka i behandling utifrån upprättad rehabiliteringsplan.
  • Delta fortlöpande i dialog om genomförande av åtgärder och uppföljning.
  • Vid behov själv ta kontakt med arbetsplatsen eller med stöd av rehabiliteringskoordinator.
U Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsplanen
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder se Bilaga H.

  • Uppföljning görs av fysioterapeut och i förekommande fall arbetsterapeut.
  • Registrering av KVÅ-kod AW024 (uppföljning av rehabiliteringsplan) görs i patientjournalen.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka i uppföljning och beskriva erfarenheter och upplevelser av rehabiliteringsprocessen.
  • Medverka i planering för återgång i arbete när det är aktuellt.
V Beslut: Rehabiliteringsplanens postoperativa mål är uppfyllda?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Är rehabiliteringsplanens postoperativa mål uppfyllda?

  • Ja: Fortsätt till (Y).
  • Nej: Fortsätt till (X).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i dialog om målsättningarna i rehabiliteringsplanen är uppfyllda.
X Beslut: Målen kan uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder?
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kan målen uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder?

  • Ja: Ha dialog med patienten kring fortsatt rehabilitering och mål. Revidera rehabiliteringsplanen. Åter till (S).
  • Nej: Målen är inte uppfyllda och bedöms inte kunna uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder. Ta ställning till kontakt med ortoped för bedömning. Vidare till (Y).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Delta i dialog om behov av eventuella fortsatta åtgärder.
Y Information och dialog om avslut och fortsatt planering av egenträning
Hälso- och sjukvårdens åtgärder

För utförligare information om rekommenderade åtgärder, se Bilaga H.

  • Sammanfatta rehabiliteringsperioden gällande måluppfyllelse och funktionstillstånd vid avslutande besök.
  • Skapa långsiktig behandlingsplan för egenvård.
  • Informera om kontaktvägar vid behov av förnyad kontakt med vården.

Utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförloppet avslutas.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka i dialog om planering av fortsatta åtgärder.
  • Ta ansvar för fortsatta insatser utifrån egna förutsättningar.

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering och patientkontrakt är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.

Medverkan vid utredning och behandling

Patienten bör kontinuerligt informeras om möjliga åtgärder vid beslut om operation, val av operationsteknik, val av anestesimetod och upprättande av rehabiliteringsplan.

Patienten bör även ges möjlighet att diskutera aktuella behandlingsmetoders för- och nackdelar samt vara delaktig i besluten.

Överenskomna åtgärder som patienten själv ska utföra, som till exempel omställning till hälsosamma levnadsvanor och rehabilitering, ska lyftas fram.

Dialogen bör utgå från ett personcentrerat förhållningssätt som tar hänsyn till patientens resurser och förväntningar. Information bör ges både muntligt och skriftligt, vid behov med tolkhjälp.

Vid svårighet att delta i dialog samt att tillgodogöra sig information och instruktioner på grund av till exempel kognitiv svikt, multisjuklighet, språksvårigheter med mera, behövs anpassade alternativ för patienten.

Närstående kan stötta och motivera patienten, men ansvaret för att tillgodose den enskildes behov ligger på hälso- och sjukvården.

Stöd och information för patient och närstående

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • lång väntetid
  • bristfällig kommunikation
  • ojämlik vård
  • riskfyllda levnadsvanor.
 

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med höftledsartros som ska genomgå höftoritesoperation.

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Grafisk presentation av en nulägesbeskrivning utifrån ett patientperspektiv hos personer med höftledsartros som ska genomgå höftprotesoperation.

Vårdförloppets mål

Det övergripande målet med vårdförloppet är att skapa en välorganiserad vårdkedja som minimerar väntetider och optimerar tillgängliga resurser genom att öka kunskapen om omhändertagande vid höftproteskirurgi bland hälso- och sjukvårdspersonal och patienter.

Målen med vårdförloppet är att

  • fler patienter ska få höftproteskirurgi i rätt tid utifrån individens behov och på rätt indikation
  • minimera väntetider i vårdkedjan
  • öka delaktigheten genom att patienterna är välinformerade inför operationen
  • minska risken för oönskade händelser efter operation 
  • förbättra upplevd hälsorelaterad livskvalitet efter operation.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.

Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Resultatmått

  • Andel höftledsartrospatienter som är nöjda eller mycket nöjda med resultatet av sin höftprotesoperation, 1 år efter operation
  • Andel höftledsartrospatienter som upplever ingen eller mycket lindrig smärta i sin opererade höft, 1 år efter höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter som röker inför höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter som upplever en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, 1 år efter höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter i gruppen ”vanliga patienten” som drabbas av en oönskad händelse inom 90 dagar efter höftprotesoperation [30]

Processmått

  • Andel höftledsartrospatienter som bedöms av ortopedspecialist inom 90 dagar efter att remiss har skickats
  • Andel höftledsartrospatienter som opereras inom 90 dagar efter beslut om höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter över 75 år där höftprotesstammen cementeras fast i lårbenet
  • Andel höftledsartrospatienter som skrivs ut ifrån ortopedisk enhet inom ett dygn efter höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter som har fått en individuell rehabiliteringsplan upprättad av fysioterapeut inom 4 veckor efter höftprotesoperation
  • Andel höftledsartrospatienter med rehabiliteringsplan där uppföljning av planen har genomförts inom tre månader efter höftprotesoperation [3] [31]

Kvalitetsregister

Nedanstående kvalitetsregister kan vara relevanta att registrera i under någon del av vårdförloppet (se även åtgärdsbeskrivningen) oavsett om de används för uppföljning av vårdförloppets indikatorer eller inte.

Sammanfattning av vårdförloppet

Grundbehandlingen vid höftledsartros innebär patientutbildning, individuellt anpassad fysisk träning och vid behov stöd för viktnedgång. Detta beskrivs i personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Höftledsartros – primärvård.

Hos en del av patienterna med ihållande besvär av belastnings- och rörelsekorrelerad smärta, funktionsnedsättning och påverkan på livskvaliteten kan det bli aktuellt med höftproteskirurgi.

Förekomsten av höftledsartros och därmed behovet av höftproteskirurgi väntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och att övervikt blir vanligare. I dagsläget skiljer sig väntetiden till ortopedisk kirurgi mellan landets regioner. [32]

Incidensen för höftproteskirurgi varierar mellan regionerna från cirka 170 till 260 operationer per 100 000 invånare efter åldersstandardisering. [3]

Nationella riktlinjer och vårdprogram för effektiva vårdflöden avseende höftproteskirurgi saknas och det finns lokala skillnader i val av operationsmetod och protestyper.

Målsättningen är att alla patienter med höftledsartros ska ha fått vård enligt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Höftledsartros – primärvård, innan remiss skickas till ortopedisk enhet, vilket bör medföra att fler patienter får höftproteskirurgi på rätt indikation och i rätt tid.

För att undvika onödiga väntetider i vårdkedjan bör ohälsosamma levnadsvanor identifieras och åtgärdas tidigt i förloppet. Tillstånd eller sjukdomar som utgör riskfaktorer i samband med proteskirurgi bör behandlas.

Noggrann information och patientutbildning gör att patienterna kan vara delaktiga i beslut och förberedelser inför operationen och medverka till att de är väl förberedda på operationsdagen. Detta kan bidra till färre sent inställda operationer och ett bättre nyttjande av resurser.

För att säkerställa likvärdiga och bästa möjliga resultat efter primär höftproteskirurgi över hela landet, bör evidensbaserade riktlinjer för metodval i vården användas.

Vårdförloppet inleds vid beslut om remiss till ortopedisk enhet för ställningstagande till proteskirurgi och avslutas efter operation då rehabiliteringsplanens postoperativa mål är uppfyllda eller bedöms att inte kunna uppfyllas med ytterligare rehabiliterande åtgärder. Vårdförloppet omfattar åtgärder för patienter med diagnostiserad höftledsartros.

De övergripande målen är att skapa en personcentrerad, evidensbaserad och välorganiserad vård som är likvärdig över landet och att främja patientens delaktighet i syfte att förbättra hälsorelaterad livskvalitet efter proteskirurgi och efterföljande rehabilitering. Målen följs genom indikatorer som mäter patientrapporterade resultat, processtider, information till patienten och kvalitetsresultat.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom patientkontrakt, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

Patientkontraktet utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Patientkontrakt kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.

Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

Vid tiden för framtagandet av detta vårdförlopp finns inget nationellt vårdprogram som innefattar höftproteskirurgi och rehabilitering i anslutning till operation.

Nationella arbetsgruppen (NAG) har identifierat regionala vårdprogram och riktlinjer för höftproteskirurgi och andra europeiska länders nationella riktlinjer för höftproteskirurgi och rehabilitering.

Utvalda riktlinjer har utvärderats med hjälp av instrumentet Appraisal of Guidelines for Research & Evaluation (AGREE). Vårdprogram för led- och skelettinfektioner 2018, årsrapporter från Svenska höftprotesregistret och granskade vetenskapliga artiklar har också använts som underlag för vårdförloppet. [3][33][34][14]

AGREE-bedömda kunskapsunderlag till vårdförloppet

  • A clinical practice guideline for physical therapy in patients with hip or knee osteoarthritis, Royal Dutch Society for Physical Therapy (KNGF), Netherlands.
  • Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica, 2020.
  • Dutch guideline on total hip prosthesis, The Dutch Orthopaedic Association, Netherlands.
  • Joint replacement (primary): Hip, knee and shoulder, National Institute for Health and Care Excellence (NICE) guideline 2020, United Kingdom.
  • Ledplastik vid höftartros, Regionalt vårdprogram 2019, Region Stockholm.
  • National klinisk retningslinje for hofteartro–e - ikke-kirurgisk behandling og genoptraening efter total hoftealloplastik 2016, Sundhedsstyrelsen, Danmark,
  • PRISS – ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas, LÖF.
  • Proceedings of the Second International Consensus Meeting on Musculoskeletal Infection, 2018.
  • Vårdprogram Artros 2016, Södra sjukvårdsregionen. [7][35][36][37][38][39][40][41][42][43][44][45]

  1. Turkiewicz A, Petersson IF, Bjork J, Hawker G, Dahlberg LE, Lohmander LS, et al. Current and future impact of osteoarthritis on health care: a population-based study with projections to year 2032. Osteoarthritis and cartilage. 2014;22(11):1826-32. ⏎
  2. Prieto-Alhambra D, Judge A, Javaid MK, Cooper C, Diez-Perez A, Arden NK. Incidence and risk factors for clinically diagnosed knee, hip and hand osteoarthritis: influences of age, gender and osteoarthritis affecting other joints. Annals of the rheumatic diseases. 2014;73(9):1659-64. ⏎
  3. Svensk Ortopedisk Förening. Höft: Radiologisk undersökning vid proteskirurgi. 2006. ⏎
  4. British Orthopaedic Association. Best Practice for Hip Arthroplasty Surgery Documentation 2019. Available from: https://www.boa.ac.uk/resources/best-practice-hip-arthroplasty.html. ⏎
  5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2021. Available from: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/rorelseorganens-sjukdomar/. ⏎
  6. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ⏎
  7. Nationellt programområde för levnadsvanor. Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling. 2022. ⏎
  8. Socialstyrelsen. Frågor om dina levnadsvanor. In: Socialstyrelsen, editor. ⏎
  9. PRISS. Riskfaktorer för ledprotesrelaterad infektion samt optimering av patient inför elektiv ledprotesoperation 2019-12-15. Available from: www.lof.se/filer/Riskfaktorer-samtoptimering.pdf. ⏎
  10. Wainwright TW, Gill M, McDonald DA, Middleton RG, Reed M, Sahota O, et al. Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica. 2020;91(1):3-19. ⏎
  11. Sveriges Kommuner och Regioner. Vårdhandboken 2021. Available from: www.vardhandboken.se. ⏎
  12. Colibazzi V, Coladonato A, Zanazzo M, Romanini E. Evidence based rehabilitation after hip arthroplasty. HIP International. 2020;30(2_suppl):20-9 National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence; 2020 [updated 04 June. guideline NG157. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng157. ⏎
  13. Sveriges Kommuner och Regioner. Vårdhandboken 2021. Available from: www.vardhandboken.se. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence; 2020 [updated 04 June. guideline NG157. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng157. ⏎
  14. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence; 2020 [updated 04 June. guideline NG157. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng157. ⏎
  15. PRISS. Optimal operationsmiljö vid protesoperation i knä eller höft, slutrapport PRISS expertgrupp 4 2019-06-30. Available from: www.lof.se/filer/Optimal-operationsmiljö.pdf. ⏎
  16. World Health Organization (WHO). Surgical Safety Checklist: World Health Organization. Available from: https://www.who.int/patientsafety/safesurgery/sssl_manual_swedish.pdf. ⏎
  17. Wainwright TW, Gill M, McDonald DA, Middleton RG, Reed M, Sahota O, et al. Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica. 2020;91(1):3-19 ⏎
  18. British Orthopaedic Association. Primary Total Hip Replacement: A guide to good practice 2012. Available from: https://britishhipsociety.com/wp-content/uploads/2020/12/2012- Nov_BOA-Blue-Book.pdf. ⏎
  19. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence; 2020 [updated 04 June. guideline NG157. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng157. ⏎
  20. Wainwright TW, Gill M, McDonald DA, Middleton RG, Reed M, Sahota O, et al. Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica. 2020;91(1):3-19 ⏎
  21. Sundhetsstyrelsen. National klinisk retningslinje for hofteartrose: Ikke-kirurgisk behandling og genoptræning efter total hoftealloplastik 2016. Available from: www.sst.dk/da/udgivelser/2016/~/media/64C2665956B24E7CB624E7FF2EA7D892.ashx. ⏎
  22. Socialstyrelsen. Förskrivning av hjälpmedel: Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning: Socialstyrelsen; 2017. Available from: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-8-2.pdf. ⏎
  23. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Joint replacement (primary): hip, knee and shoulder: National Institute for Health and Care Excellence; 2020 [updated 04 June. guideline NG157. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng157. ⏎
  24. Royal College of Occupational Therapists. Occupational therapy for adults undergoing total hip replacement. Practice guideline (Second Edition) 2017. Available from: https://www.rcot.co.uk/practice-resources/rcot-practice-guidelines/hip. ⏎
  25. International Consensus Group. Second International Consensus Meeting (ICM) on Musculoskeletal Infektion 2018. Available from: www.icmphilly.com. ⏎
  26. Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd 2019 [Available from: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/forsakringsmedicinskt-beslutsstod/. ⏎
  27. PRISS. Tidig upptäckt av postoperativ infektion samt infektionsregistrering, slutrapport PRISS expertgrupp 3 2018-11-20. Available from: www.lof.se/filer/Optimal-operationsmiljö.pdf. ⏎
  28. Region Stockholm. Regionalt vårdprogram 2019 Ledplastik vid höftartros 2019. Available from: www.vardgivarguiden.se/globalassets/kunskapsstod/vardprogram/ledplastik-vidhoftartros_2019.pdf?IsPdf=true. ⏎
  29. Socialstyrelsen. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF 2019. Available from: www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/ehalsa/klassificering-och-koder/icf/ ⏎
  30. PRISS. Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation, slutrapport PRISS expertgrupp 2 2018-04-13. Available from: www.lof.se/filer/Profylaktiskt-antibiotikum.pdf. ⏎
  31. Li D, Wang C, Yang Z, Kang P. Effect of intravenous corticosteroids on pain management and early rehabilitation in patients undergoing total knee or hip arthroplasty: a meta‐analysis of randomized controlled trials. Pain Practice. 2018;18(4):487-99 ⏎
  32. Movin A, Karlsson U. Skelettröntgenundersökningar: Handbok för röntgenpersonal:(Teckningar: Annika Wide-Kander: Omsl.: Ingmar Rudman): Svenska bokförlaget; 1969 ⏎
  33. Agency Medical Directors’ Group (AMDG). Interagency Guideline on Prescribig Opioids for Pain 2015. Available from: www.agencymeddirectors.wa.gov/Files/2015AMDGOpioidGuideline.pdf. ⏎
  34. Yoon B-H, Kim T-y, Ko YS, Lee Y-K, Ha Y-C, Koo K-H. Optimal use of tranexamic acid for total hip arthroplasty: A network meta-analysis. PloS one. 2018;13(10):e0206480 ⏎
  35. National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Venous thromboembolism in over 16s: Reducing the risk of hospital-acquired deep vein thrombosis or pulmonary embolism London: National Institute for Health and Care Excellence (UK) Copyright © NICE 2018.; 2018. Available from: www.nice.org.uk/guidance/ng89. ⏎
  36. Region Stockholm. Janusinfo Riktlinjer för trombosprofylax vid ortopedisk kirurgi. 2021. Available from: www.janusinfo.se. ⏎
  37. Wikman A, Egenvall M, Jansson KÅ, Jeppsson A, Lindgren S, Nilsson M, et al. Transfusionsstrategi–att ge blod på rätt indikation-I Sverige ges fler blodtransfusioner än i jämförbara länder–restriktiv policy ger inte sämre vårdresultat. Läkartidningen. 2020;117 ⏎
  38. Wainwright TW, Gill M, McDonald DA, Middleton RG, Reed M, Sahota O, et al. Consensus statement for perioperative care in total hip replacement and total knee replacement surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations. Acta orthopaedica. 2020;91(1):3-19 ⏎
  39. Svenska Infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018. Available from: www.infektion.net/wp-content/uploads/2018/11/2018-vardprogram-led-och-skelettinfektioner-final-2018-11-29.pdf. ⏎
  40. International Consensus Group. Second International Consensus Meeting (ICM) on Musculoskeletal Infektion 2018. Available from: www.icmphilly.com. ⏎
  41. Williams B, Mancia G, Spiering W, Agabiti Rosei E, Azizi M, Burnier M, et al. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Society of Hypertension (ESH). European heart journal. 2018;39(33):3021-104 ⏎
  42. Gan TJ, Diemunsch P, Habib AS, Kovac A, Kranke P, Meyer TA, et al. Consensus guidelines for the management of postoperative nausea and vomiting. Anesthesia & Analgesia. 2014;118(1):85-113 ⏎
  43. Nielson E, Hennrikus E, Lehman E, Mets B. Angiotensin axis blockade, hypotension, and acute kidney injury in elective major orthopedic surgery. J Hosp Med. 2014;9(5):283-8 ⏎
  44. Swierstra BA, Vervest AM, Walenkamp GH, Schreurs BW, Spierings PT, Heyligers IC, et al. Dutch guideline on total hip prosthesis. Acta orthopaedica. 2011;82(5):567-76 ⏎
  45. Maund E, McDaid C, Rice S, Wright K, Jenkins B, Woolacott N. Paracetamol and selective and non-selective non-steroidal anti-inflammatory drugs for the reduction in morphine-related side-effects after major surgery: a systematic review. British journal of anaesthesia. 2011;106(3):292-7 ⏎
1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.