Hitta på sidan
Skabb
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Om hälsotillståndet
Förekomst
- Skabb är vanligare i situationer med trångboddhet och hos unga.
- Skabb ger vanligen sporadiska infestationer men kan ge utbrott, exempelvis på förskola, vårdinrättning eller särskilt boende.
Orsaker
Sjukdomen orsakas av Sarcoptes scabie, ett 0,3–0,4 mm spindeldjur som gräver gångar och lägger ägg i hudens hornlager hos människor. En immunologiskt frisk person får bara ett fåtal skabbdjur i huden.
Krustös skabb är en svårare form av skabbinfestation som kan ses hos personer med nedsatt immunförsvar. Det kan finnas ett stort antal skabbdjur på kroppen och smittsamheten kan därför vara mycket hög.
Smittöverföring
Skabb överförs vid närkontakt hud mot hud, som exempelvis barn i nära lekar, personer som delar säng eller vid sexuellt umgänge. Det krävs flera minuters direktkontakt för att skabb ska hinna överföras.
Skabbdjuret kan överleva ett par dagar utanför kroppen. Smitta via textilier är ovanligt då smittsamheten minskar utanför kroppen, undantag är vid krustös skabb. Smitta kan ske innan symtom. Skabbinfestation har ingenting med hygien att göra.
Klåda uppstår 2–6 veckor efter smittotillfället vid nyinfestation och efter 1–3 dygn vid återsmitta och beror på en överkänslighetsreaktion.
Utredning
Symtom
- Klåda – svår, framförallt nattetid.
- Lokalisation – särskilt händer, fötter eller bål, sällan i huvud-halsområde.
Krustös skabb ger upphov till fjällning och sårskorpor. Klåda kan saknas vid krustös skabb.
Anamnes
- Klåda – duration, lokalisation, intensitet, tid på dygnet.
- Omgivningsfall – känd skabb eller klåda hos närstående.
Status
Hudinspektion kan visa
- rivmärken
- papler, noduli, vesikler – enstaka, spridda, rodnade, ofta i anslutning till skabbgångar
- skabbgranulom – nodulär förändring efter en längre tids infestation, oftast på penis och skrotum
- skabbgångar – centimeterlånga, trådsmala ljusa strukturer, framförallt mellan fingrar, på handlovar, på fötter, vid navel och genitalt.
Handläggning vid utredning
Diagnos kan ställas på något av följande sätt:
- hitta ett levande skabbdjur
- med hjälp av dermatoskop identifiera en skabbgång och i ena ändan hitta en mörk struktur (skabbdjuret).
Det kan vara svårt att verifiera diagnosen. Om djur inte hittas rekommenderas lokal steroid och ett återbesök efter 1–2 veckor för ny bedömning eller kontakt med hudmottagning.
- Smittskyddsanmälan – behöver endast göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller vid krustös skabb.
- Vid misstänkt krustös skabb – använd handskar och skyddsrock enligt hygienrutiner, kontakta hudmottagning.
- Vid utbredd skabb hos individ – kontakta hudmottagning, överväg utredning av eventuellt underliggande sjukdom i hud (som obehandlad atopi) eller nedsatt immunförsvar.
Undersökningar
- Förbered med nål, objektglas (rita en ring på), lampa med förstoring (exempelvis dermatoskop eller otoskop).
- Försök identifiera en mörk prick i ena änden av en skabbgång.
- För försiktigt in en nål i ena änden av skabbgången. Skabbdjuret brukar klamra sig fast på nålen.
- Lägg nålspetsen i cirkeln på objektglaset och snurra loss skabbdjuret.
- Titta i mikroskopet och verifiera att där är ett djur.
Differentialdiagnoser
- Andra hudsjukdomar som kan klia, exempelvis eksem, psoriasis, prurigo nodularis, lichen ruber, dermatitis herpetiformis.
- Andra infestationer.
- Läkemedelsorsakad klåda.
- Psykogen klåda.
- Klåda sekundär till bakomliggande systemsjukdom, exempelvis lever-, njur- eller cancersjukdom.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandla vid verifierad skabb. Skabbehandling vid felaktig diagnos kan förvärra annan hudsjukdom eller försena differentialdiagnostik.
- Alla i hushållet och nära kontakter bör behandlas samtidigt.
- Kontakta hudklinik om diagnos ej kan säkerställas, vid behandlingssvikt och vid misstanke om kontaktallergi mot disulfiram.
Allmänna råd
Informera patenten om att
- tvätta kläder, lakan, örngott, täcken, kuddar, handdukar i 60 grader
- ställa undan det som inte kan tvättas i minst 3 dygn (skor, handskar, arbetskläder)
- klippa naglar på fingrar och tår korta hos små barn för att undvika rivsår
- smittfrihet uppnås efter 24 timmars korrekt utförd behandling
- klådan i minskande grad kan kvarstå i 2–4 veckor och att detta kan mildras med mjukgörande kräm eller receptfri kortisonkräm
- söka igen om klådan inte förbättras på 3 veckor eller ökar igen efter behandling.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- Behandla skabb med disulfiram kutan emulsion (receptfritt Tenutex) noggrant enligt instruktion.
- Upprepa eventuellt behandlingen efter 1 vecka för indexpatient och de nära kontakter som har symtom.
- Behandla klåda med mjukgörande kräm och vid behov topikal kortisonkräm grupp II-III och eventuellt sederande antihistamin till natten.
Uppföljning
Verifiera diagnos innan eventuell ny läkemedelsbehandling.
Komplikationer
- Sekundärinfektion kan uppstå i sönderriven hud.
- Nattsömn kan påverkas av intensiv nattlig klåda.
- Disulfiram kan ge irritation eller kontaktallergi.
Patientmedverkan och kommunikation
Relaterad information
