Perioral dermatit

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Andra relaterade kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd om rosacea.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Perioral dermatit, en variant av rosacea, är en vanligt förekommande ansiktsdermatos som framför allt drabbar unga kvinnor men kan även förekomma hos män och barn. Genesen är oklar. Utvecklas över veckor–månader.

Orsaker

Sjukdomen uppträder spontant, men kan också utlösas eller försämras av lokala glukokortikoider. Initialt kan hudförändringarna misstolkas som eksem. Lokal steroidbehandling kan då initialt fungera lindrande, för att senare i förloppet eller vid utsättning förvärra symtomen.

Utlösande faktorer

Topikala och inhalerade steroider kan utlösa eller försämra symtomen. Täckande krämer och kosmetika kan förvärra symtomen och behöver undvikas.

Utredning

Symtom

Rodnad och papler runt mun, näsa eller ögon. Stickande, brännande känsla förekommer. Upplevs ofta som kosmetiskt störande.

Anamnes

  • duration
  • användning av lokala steroider
  • försämrande faktorer.

Status

Papler, någon gång även små pustler, runt munnen, näsan eller ögonen (periokulär dermatit). Huden allra närmast det läppröda samt huden på ögonlocken brukar vara fri från utslag.

Differentialdiagnoser

  • rosacea
  • akne
  • eksem: atopiskt eksem, allergiskt kontakteksem, irritativt kontakteksem eller seborroiskt eksem.

Behandling

Handläggning vid behandling

Om man eliminerar utlösande faktorer som till exempel användning av lokala glukokortikoider så finns möjlighet att tillståndet spontanläker på några veckor. Vid svårare fall behövs insättning av behandling.

Egenvård

Ge råd till patienten om att

  • undvika försämrande faktorer som sol, temperaturväxling, lokala glukokortikoider
  • huden är ofta känslig och patienten kan med försiktighet använda mjukgörare, dock ska kosmetika och feta krämer/salvor undvikas.

Behandlingsval

Topikal behandling kan svida och irritera i början, råd patienten att börja försiktigt och trappa upp.

Läkemedelsbehandling

  • Eventuell lokal glukokortikoidbehandling ska avslutas. Lokala glukokortikoider bör trappas ut för att minska risken för uppblossning.
  • Som förstahandsval rekommenderas lokalbehandling med azelainsyra eller kalcineurinhämmare (pimekrolimus/takrolimus).
  • Om lokalbehandling inte är tillräcklig kan peroralt tetracyklin behövas, till exempel lymecyklin 300 mg x 2 i 2–3 månader.

Uppföljning

Utvärdera läkemedelsbehandlingen efter 2–3 månader.

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2024-03-25
Godkänt av:
Nationellt programområde hud- och könssjukdomar

Hitta på sidan