Klåda

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation syftar till att ge en överblick av olika orsaker till klåda. Urtikaria (histaminutlöst klåda) liksom klåda vid palliativ vård handläggs enligt specifika rekommendationer.

Om hälsotillståndet

Definition

  • Klåda, pruritus, definieras som ett behov av att klia sig.
  • Kronisk klåda innebär klåda i mer än 6 veckor.
  • Generaliserad klåda innebär klåda över hela kroppen.

Orsaker

Klåda är ett symtom som kan ha olika orsaker i hud såväl som systemiskt.

Fysiologiska mekanismer

Patofysiologiskt kan klådan delas in i:

  • pruritoceptiv – klåda uppstår i hudens fria nervändar
  • neuropatisk – retning av en skadad afferent nervbana
  • neurogen från centrala nervsystemet – central ackumulation av substanser så som histamin, serotonin, prostaglandin, cytokiner och opioider.

Exempel på hudrelaterade orsaker

  • Torr hud – överdrivet badande eller duschande, torrt klimat
  • Åldersklåda – vanligt, över hälften av personer > 65 år, flera möjliga orsaker utöver torrare hud hos äldre
  • Eksem – främst atopiskt eller kontakteksem
  • Psoriasis – kan ge lokaliserad eller generaliserad klåda
  • Hudinfektion – svamp, bakterier eller virus
  • Hudangrepp av insekt eller parasit – exempelvis skabb, löss, springmask, mygg eller badklåda
  • Urtikaria – histaminutlöst, orsakad av exempelvis infektion, allergi, läkemedel
  • Hudtumör – exempelvis aktinisk keratos, hudlymfom
  • Lichen ruber planus
  • Bullös pemfigoid – ofta svår klåda under lång tid innan blåsor uppträder

Exempel på icke-hudrelaterade orsaker till klåda

  • Läkemedel – opioider, statiner, ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB), NSAID, ASA, antibiotika eller naturläkemedel
  • Endokrin sjukdom – framför allt hyper- eller hypotyreos
  • Organsjukdom – njur-, lever- eller gallsjukdom
  • Paramalignt fenomen – särskilt hematologisk malignitet (ovanligt vid solid tumör)
  • Infektionssjukdom – hepatit B, hepatit C, hiv eller aids
  • Reumatisk sjukdom – dermatomyosit, sklerodermi eller primärt Sjögrens syndrom
  • Graviditet
  • Psykogen
  • Neuropatisk – neurologisk dysfunktion postherpetiskt, vid MS eller partiell nervinklämning

Försämrande faktorer

Faktorer som kan försämra eller underhålla klåda oavsett bakomliggande orsak är:

  • torr hud (xeros)
  • återkommande rivning.

Utredning

Symtom

  • Torr hud.
  • Rivmärken.
  • Ibland förtjockad hud, urtikor eller knottror (klådpapler).

Anamnes

  • Debut – omständigheter kring debut av klåda.
  • Förlopp – utveckling över tid och när klådan är värst.
  • Utbredning – lokal eller generell.
  • Påverkande faktorer – försämrande eller förbättrande.
  • Hudorsaker – andra hudsymtom eller hudsjukdomar.
  • Andra tillstånd– symtom (särskilt paramaligna) eller systemsjukdomar.
  • Läkemedel – framförallt nyinsatta eller dosökade, hälsokostpreparat, droger.
  • Klåda hos andra – personer i hushåll eller nära kontakter.
  • Andra orsaker – hälsokostpreparat, droger, patientens egen misstanke.

Status

Inspektion av hud kan visa:

  • lichenfiering, exkoriationer eller hyper- eller hypopigmentering – sekundärt till rivning
  • specifika tecken – talande för en särskild hudrelaterad orsak, exempelvis psoriasisutslag, generellt torr hud eller skabbgångar
  • lokaliserade eller generaliserade fynd.

Vid generell klåda undersök även särskilt:

  • allmäntillstånd – viktnedgång, feber
  • lymfkörtlar – körtelförstoring
  • sköldkörtel – knöl, struma
  • buk – förstorad lever, mjälte.

Handläggning vid utredning

Bedöm om klinisk bild tyder på lokaliserad eller generaliserad klåda samt hudrelaterad eller icke-hudrelaterad orsak.

  • Vid misstänkt hudrelaterad orsak – överväg utredning av bakomliggande orsak, särskilt hudsjukdom. Vid oklar diagnos, överväg kontakt med specialiserad vård eller biopsi av hudförändring.
  • Vid generaliserad klåda utan hudrelaterad orsak – se över patientens läkemedel och överväg utredning av icke-hudrelaterad orsak.

Provtagningar

Laboratorieprover

Prover tas utifrån klinisk misstanke om bakomliggande orsak. Prover som kan övervägas är:

  • blodsjukdom – blodstatus med differentialräkning, CRP eller SR, eventuellt kalcium
  • hormonell sjukdom – tyroideastatus, blodsocker, eventuellt kalcium
  • organsjukdom – lever-, gall-, och njurstatus
  • serologi – hiv, hepatit.

Differentialdiagnoser

Myrkrypningar och andra neurologiska sensationer kan ibland beskrivas som klåda.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandla i första hand bakomliggande orsak.
  • Ge råd om egenvård.
  • Överväg läkemedelsbehandling i specifika fall.
  • Överväg psykologisk behandling eller samtalsstöd vid psykogen klåda, stressrelaterade besvär eller behov av copingstrategier vid kronisk klåda.

I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård utifrån bakomliggande orsak.

Egenvård

Ge råd om att smörja med mjukgörande krämer regelbundet, särskilt vid torr hud.

Ge råd om att:

  • mildra torr hud – genom att prova att duscha och bada mindre, byta tvål mot olja
  • undvika irritativa ämnen
  • undvika värme – genom att sova i svalt sovrum och ha luftiga löst sittande kläder.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

  • I första hand bör eventuell bakomliggande orsak behandlas och egenvård provas.
  • Topikalt kortison kan ha effekt på klåda med lokal hudinflammation.
  • Sederande antihistamin till natten kan förbättra sömnkvaliteten och minska oro men har endast effekt på histaminutlöst klåda.

Komplikationer

Sekundärinfektion i exkoriationer eller förtjockad hud (lichen simplex cronicus) kan förekomma men kräver sällan behandling.

Kronisk klåda kan ge sömnsvårigheter och även sänkt livskvalitet.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:
2021-04-07
Godkänt av:
Nationellt programområde hud- och könssjukdomar

Hitta på sidan