Hitta på sidan

Psoriasis

Nationellt vårdförlopp med regionala tillägg.

Omfattning av kunskapsstödet

Vårdförloppet inleds vid misstanke om patient med psoriasis och avslutas om misstanken avskrivs eller om patienten inte längre är i behov av vidare behandling och uppföljning. Barn under 18 år med psoriasis eller misstänkt psoriasis remitteras direkt för bedömning i dermatologisk specialiserad vård men följer därefter samma flöde som vuxen.

En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.

Vårdnivå och samverkan

Patienterna vårdas och följs upp av primärvård eller dermatologisk specialiserad vård samt remitteras till reumatologisk specialiserad vård för utredning av eventuell psoriasisartrit.

Patienter med lindrig psoriasis kan ofta handläggas i primärvården. Patienter med utbredd eller svårbehandlad psoriasis bör primärt handläggas i dermatologisk specialiserad vård.

Om hälsotillståndet

Definition

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar patientens hud och naglar samt har stark association till ledengagemang. Psoriasis räknas numera som en systemsjukdom där immunsystemet spelar en viktig roll i sjukdomsprocessen.

Av världshälsoorganisationen, WHO, uppgraderades psoriasis år 2014 till en allvarlig kronisk systemsjukdom och ett globalt hälsoproblem. 

Förekomst

Psoriasis drabbar två till fyra procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen är lika vanligt förekommande hos kvinnor och män.

Orsaker

Psoriasis är en multifaktoriell sjukdom där både det adaptiva och det medfödda immunsystemet medverkar. En triggerfaktor hos en genetiskt predisponerad person utlöser en aktivering av immunförsvaret och en inflammatorisk reaktion som leder till psoriasis. Signalvägen via IL-23, producerat av dendritiska celler, som medför en aktivering av Th-17-positiva lymfocyter och en ökad produktion av IL-17, anses idag ha en nyckelroll i att driva och underhålla sjukdomsprocessen.

Ärftliga faktorer är av stor betydelse för att en person utvecklar psoriasis. Ärftlighet spelar större roll vid psoriasis som debuterar i unga år jämfört med psoriasis med sen debut.

Övervikt ökar risken för att utveckla psoriasis.

Utlösande faktorer

Utlösande faktorer inkluderar:

  • streptokockinfektion, men även andra infektioner
  • hudskada (Köbnerfenomen)
  • vissa läkemedel
  • rökning
  • traumatiska livshändelser
  • skadligt bruk av alkohol.

Diagnoskriterier

Diagnosen ställs kliniskt. Det finns ännu inget laboratorieprov eller annat test som kan användas för att säkerställa diagnosen. Patologisk-anatomisk diagnos, PAD, kan i enstaka fall vara av värde vid differentialdiagnostik.

Klinisk bild

Den kliniska bilden av psoriasis varierar avsevärt och kan skilja vid olika hudtyper. Plackpsoriasis (psoriasis vulgaris) är den vanligaste formen då den förekommer hos 75–80 % av patienterna. Den yttrar sig i form av rodnade, fjällande samt välavgränsade plack som i typiska fall drabbar kroppens sträcksidor och hårbotten. Guttat psoriasis förekommer hos cirka 20 % av patienterna och uppträder akut med utbredda mindre lesioner över stora delar av kroppen. Ovanliga former av psoriasis inkluderar erytroderm och pustulär psoriasis. Olika former kan förekomma samtidigt hos samma person och den kliniska bilden kan variera under livet.

Samsjuklighet

Ett multiprofessionellt omhändertagande kan krävas då psoriasis ofta ses tillsammans med andra sjukdomstillstånd:

  • psoriasisartrit
  • metabolt syndrom
  • hjärt- och kärlsjukdom
  • Crohns sjukdom och ulcerös kolit
  • depression och annan psykisk ohälsa
  • episklerit och främre uveit.

Psoriasisartrit drabbar 20–30 % av de personer som har psoriasis. Patienter med svår psoriasis har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. De har även en ökad förekomst av kardiovaskulära riskfaktorer i jämförelse med övriga befolkningen. 

Sjukdomsförlopp

Psoriasis kan debutera i alla åldrar. Hos cirka 50 % av patienterna debuterar sjukdomen före 25 års ålder. Debutåldern är vanligen något lägre hos kvinnor än män.

Psoriasis är i de flesta fall en kronisk sjukdom. Guttat psoriasis, som vanligen utlöses av en streptokockinfektion i svalget, har en bättre prognos än övriga former. Den läker ut hos uppemot 60 % av patienterna.

Idag finns ingen botande behandling. Psoriasis kan innebära signifikant sänkt livskvalitet.

Komplikationer

Obehandlad psoriasisartrit kan i svåra fall leda till permanent destruerade leder. Vid psoriasisartrit är det vanligt förekommande med led- och mjukdelsmärta i perioder eller under lång tid.

Ingång och utgång

Ingång i vårdförloppet

Ingång i vårdförloppet sker när patienten, oavsett ålder, utvecklat hudutslag med eller utan inflammatoriskt betingade smärtor från rörelseapparaten, som inger misstanke om psoriasis och eventuell psoriasisartrit.

Återinträde i vårdförloppet sker vid försämring av tidigare bekräftad psoriasis.

Utgång ur vårdförloppet

Utgång ur påbörjat vårdförlopp kan ske på något av följande sätt:

  • misstanke om psoriasis avskrivs
  • patienten inte är i behov av vidare behandling eller uppföljning.

Flödesschema för vårdförloppet

Flödesschemat är en grafisk översikt av de åtgärder som ingår i vårdförloppet. Beskrivning i text finns i åtgärdsbeskrivningen.

Vårdförloppets åtgärder

Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförloppet.

A Klinisk utredning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Gör en bedömning baserad på anamnes och status.
  • Ta anamnes med särskilt fokus på:
    • hereditet
    • sjukdomsförlopp
    • andra tidigare och aktuella sjukdomar inklusive ledbesvär.
  • Ta ställning till om och hur en eller flera levnadsvanor kan ha betydelse för utveckling eller behandling av hälsotillståndet.
  • Gör en klinisk undersökning och notera särskilt i status:
    • hudkostymen inklusive naglar och hårbotten.

Fråga om hudutslag på icke synliga områden såsom underliv och undersöka dessa områden om patienten anger besvär.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Berätta om sjukdomen, eventuell ärftlighet och levnadsvanor.
  • Berätta var på kroppen besvären finns, hur de yttrar sig och om det finns förändringar i naglarna.
  • Medverka i utredning av levnadsvanor.
  • Ställa frågor för att öka förståelsen.

B Beslut: Föreligger psoriasis?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Alla barn under 18 år med psoriasis eller misstänkt psoriasis: fortsätt till (C).
  • För vuxen: föreligger psoriasis?
    • Ja: fortsätt till (D).
    • Nej: fortsätt till utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas.

C Remiss för bedömning inom dermatologisk specialiserad vård

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Skicka remiss för fastställande av diagnos eller vidare utredning.
  • Säkerställ att patienten förstår följande:
    • att psoriasis misstänks och att vidare utredning kommer att ske i dermatologisk specialiserad vård
    • att patienten vänder sig till den vårdenhet som har skrivit remissen vid eventuell försämring.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Kontakta vården om besvären försämras markant under väntetiden.

D Beslut: Samtidig led- eller ryggvärk?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Förekommer värk i perifera leder eller rygg?

  • Ja: fortsätt till (E).
  • Nej: fortsätt till (H).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Förmedla symtom till behandlande läkare.

E Initial utredning av psoriasisassocierad led- eller ryggvärk

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ta anamnes och efterfråga särskilt: 

  • aktuella symtom
  • debut av värk och duration
  • förekomst av morgonstelhet
  • familjehistoria
  • tidigare daktylit eller entesit
  • ryggsmärta
  • effekt av NSAID.

Ryggsmärta med smygande debut, debut före 40 års ålder, förbättring vid aktivitet, avsaknad av förbättring i vila, nattligt uppvaknande av smärta eller sidoväxlande gluteal smärta tyder på inflammatorisk ryggsmärta.

Genomför klinisk undersökning och bedöm förekomst av följande:

  • ömma leder
  • svullna leder
  • daktylit eller entesit
  • funktionsinskränkning.

Ta prover för att bedöma inflammatorisk aktivitet:

  • SR
  • CRP
  • överväg provtagning av ACPA (anticitrullinantikroppar, aCCP) i differentialdiagnostiskt syfte.

Misstanke om psoriasisartrit kvarstår om det finns anamnes på artrit, daktylit eller entesit, inflammatorisk ryggsmärta samt att patienten uppvisar kliniska fynd som talar för psoriasisartrit.

Förhöjd labbmässig inflammatorisk aktivitet stärker misstanken.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Förbereda sig inför läkarbesöket för att kunna beskriva sjukdomssymtom som kan gå samman med psoriasisartrit.
  • Medverka till att ordinerade prover tas.
  • Eventuellt involvera närstående.

F Beslut: Misstanke om psoriasisartrit?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kvarstår misstanke om psoriasisartrit?

  • Ja: fortsätt till (G).
  • Nej: fortsätt till (H).
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka enligt den bedömning som gjorts.

G Remiss till reumatologisk specialiserad vård för utredning av psoriasisartrit

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Inkluderas i remissen eller vara lätt tillgänglig enligt överenskomna rutiner:

  • information från anamnes
  • klinisk undersökning
  • provtagning i åtgärd (E).

 

Säkerställ att patienten förstår orsak till remiss och dess innehåll.

För fortsatt omhändertagande av hudengagemang fortsätt till (H).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Förbereda sig för besöket vid reumatologisk specialiserad vård för att kunna beskriva sjukdomssymtom som kan gå samman med psoriasisartrit.
  • Medverka till att ordinerade prover tas.
  • Ställa frågor för att öka förståelsen.

H Ge information och stöd

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Ge muntlig och skriftlig information om och säkerställ att patienten förstår följande:

  • sjukdom och behandling: förväntat sjukdomsförlopp, behandlingsmöjligheter, behandlingsmål, tidsperspektiv
  • utlösande faktorer: stress, infektioner, läkemedelsbehandling
  • vikten av goda levnadsvanor: rökstopp, fysisk aktivitet, viktminskning vid övervikt samt alkoholvanor
  • egenvård: lokalbehandling eller övrig behandling som genomförs av patienten själv eller med hjälp av närstående
  • samsjuklighet: ledbesvär, kardiovaskulär sjukdom, diabetes, hyperlipidemi, hypertoni, övervikt samt depression
  • kontakt med vården: hur patienten kommer i kontakt med vården, när och hur uppföljning och utvärdering sker
  • var och hur patienten finner mer information: hur patienten kan ta del av sin journal, kontaktuppgifter eller länk till patientförening (Psoriasisförbundet), länk till information på 1177.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta till sig kunskap om hur sjukdomen uttrycker sig och vad som kan förväntas av behandling.
  • Reflektera över och bekräfta given information.
  • Fråga och skriva ner eventuella frågor inför kommande vårdmöten.
  • Aktivt arbeta med förändring av levnadsvanor enligt överenskommen plan.

I Bedömning för val av behandling samt utvärdering av riskfaktorer

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöm svårighetsgraden av psoriasis, gärna med hjälp av bedömningsinstrumenten BSA (Body Surface Area) och DLQI (Dermatology Life Quality Index). Inom specialiserad vård används dessutom PASI (Psoriasis Area and Severity Index).

  • BSA (Body Surface Area) anger hur många procent av hudytan som är täckt med psoriasis. Patientens handflata, inklusive fingrar, motsvarar 1 % av hudytan.
  • DLQI (Dermatology Life Quality Index) anger patientens bedömning av hur mycket sjukdomen påverkar livskvaliteten.
  • PASI (Psoriasis Area and Severity Index) visar hur stor del av patientens hudyta som är drabbad och hur allvarliga hudförändringarna är.

Lindrig psoriasis (BSA <3 %, DLQI <6, PASI <3) kan oftast behandlas i primärvården.

Vid medelsvår psoriasis (BSA 3–9 %, DLQI 6–9, PASI 3–9) remitteras patienten som regel till dermatologisk specialiserad vård för bedömning och ställningstagande till eventuell systemisk behandling eller ljusbehandling.

Vid svår psoriasis (BSA ≥10 %, DLQI ≥10, PASI ≥10) remitteras patienten alltid till dermatologisk specialiserad vård för ställningstagande till systemisk behandling.

Även psoriasis med begränsad utbredning kan ha hög svårighetsgrad, exempelvis i ansikte, underliv, hand eller fot. Det kan då bli aktuellt med systemisk behandling.

Ta hänsyn till följande inför val av behandling:

  • resultat av tidigare behandlingar
  • aktuella läkemedel
  • samsjuklighet
  • eventuella graviditetsplaner
  • patientens preferenser.

Säkerställ en bra dialog med patienten för att uppnå hög följsamhet och gott behandlingsresultat.

Kontrollera riskfaktorer där så är motiverat:

  • blodtryck
  • blodsocker
  • blodfetter
  • BMI.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ställa frågor om hen inte förstår informationen.
  • Informera om samsjuklighet och aktuella läkemedel samt eventuella graviditetsplaner.
  • Delta i dialog med läkare om samsjuklighet samt om vikten av att följa ordination och hur man kan agera om ordination inte kan följas.

J Topikal behandling

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Utforma behandlingsmål tillsammans med patienten.
  • Erbjud topikal behandling.

 

Läkemedel vid psoriasis och psoriasisartrit - behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Läs mer om topikal behandling under rubrik Behandling på Nationellt kliniskt kunskapsstöd psoriasis, 1177 för vårdpersonal

Patientens åtgärder (efter förmåga)

Göra överenskommen förebyggande behandling enligt behandlingsplan:

  • Regelbundet smörja med mjukgörande kräm. Särskilt efter bad och dusch.
  • Reflektera över och bekräfta given information om de läkemedel som skrivs ut och hur de ska användas.

K Beslut: Fortsatt behandling i primärvården med enbart topikal behandling?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Bedöms patientens psoriasis vara behandlingsbar med enbart topikal behandling utifrån bedömning i (I)?

  • Ja: fortsätt till (P).
  • Nej: fortsätt till (L).

Notera att:

  • Medelsvår psoriasis som svarat bra på lokalbehandling kan fortsätta behandlas i primärvården.
  • Erytrodermi och generaliserad pustulär psoriasis remitteras akut till dermatologisk specialiserad vård.
  • Svår lokaliserad psoriasis remitteras till dermatologisk specialiserad vård.

För dialog utifrån patientens frågor om behandlingen.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Föra dialog med läkaren om behandlingen. Ställa frågor om hur och när man ska behandla. Hur länge ska behandlingen pågå och när man kan förvänta sig se ett resultat.

L Remiss till dermatologisk specialiserad vård och eventuellt för fotvård

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Skicka remiss till dermatologisk specialiserad vård för vidare behandling med systemiska läkemedel eller ljusbehandling.
  • Överväg att skicka remiss till medicinsk fotvård vid svår psoriasis på fötterna.

M Systemisk behandling inklusive uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Utforma och dokumentera behandlingsmål tillsammans med patienten.
  • Erbjud systemisk behandling och utvärdera behandlingseffekt.

 

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Följ överenskommen behandlingsplan.
  • Medverka i utformningen av behandlingsmålen tillsammans med läkaren.
  • Ta ställning till registrering i kvalitetsregister.

N Ljusbehandling (inklusive Buckybehandling och klimatvård) och uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Utforma och dokumentera behandlingsmål tillsammans med patienten.
  • Erbjud ljusbehandling.
  • Följ upp behandlingseffekten.

Läkemedel vid psoriasis och psoriasisartrit - behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Nationella riktlinjer: psoriasis, Socialstyrelsen

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Följ överenskommen behandlingsplan.
  • Föra dialog med läkaren om behandlingen.
  • Informera läkare om mediciner och salvor som används.

O Vid behov årlig utvärdering av riskfaktorer och samsjuklighet

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Kontrollera:

  • blodtryck
  • blodsocker
  • blodfetter
  •  

Efterfråga ledsymtom och symtom på annan samsjuklighet samt levnadsvanor.

Rapportera gärna i Nationella kvalitetsregistret för systemisk behandling av psoriasis, PsoReg

 

Skicka remiss till primärvården för bedömning om:

  • upprepade blodtryck ≥ 140/90 mmHg
  • fP-glukos ≥ 7,0 mmol/L
  • HbA1c ≥ 48 mmol/mol

totalkolesterol ≥ 5,0 mmol/L eller LDL ≥ 3,0 mmol/L.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av information om riskfaktorer, informera läkare om eventuella symtom från leder eller om depression, rökning och skadligt bruk av alkohol.
  • Ha kontroll på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
  • Medverka till att ordinerade prover tas.

P Stöd för hälsosamma levnadsvanor

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Informera om levnadsvanors betydelse för sjukdomsaktivitet och behandlingseffekt. Ge råd enligt rekommendationer om hälsosamma levnadsvanor gällande:

  • fysisk aktivitet
  • tobaksbruk
  • matvanor
  •  

Stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor utformas i dialog med patienten. Patientens egna resurser och behov tas i beaktande och sjukvårdens åtgärder samt uppföljning dokumenteras.

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 1177 för vårdpersonal

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Ta del av råd och information rörande hälsosamma levnadsvanor.
  • Genomföra och delta i rekommenderad egenvård eller stödåtgärder för hälsosamma levnadsvanor.  

Q Fördjupad psoriasisutbildning till patient och eventuell vårdnadshavare

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Motivera patienten att delta i psoriasisutbildning fysisk eller digital med fokus på:

  • Sjukdom och behandling: Information om psoriasis, vad vet vi om sjukdomens orsaker/utlösande faktorer, mekanismer, behandlingsmöjligheter, behandlingsmål, tidsperspektiv.
  • Information om utbildningsteamets kompetensområden och patientens roll i teamet.
  • Samsjuklighet, vilka sjukdomar som har större förekomst hos personer med psoriasis.
  • Vikten av goda levnadsvanor.
  • Egenvård, vilken typ av behandling patienten kan sköta själv och hur behandlingen utförs.
  • Kunskap om bedömningsinstrumenten BSA, DLQI och PASI.
  • Kontakt med vården, hur utvärdering och uppföljning sker.
  • Information om sexuell/reproduktiv hälsa relaterad till psoriasis.

Mer information om diagnos och behandling finns här:

Psoriasisskola för patienter med psoriasis: Utbildning om psoriasis med sex korta filmer (författat av Sahlgrenska universitetssjukhuset).

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Medverka i Reflektera över utbildningens innehåll och prioritera eventuella frågor inför kommande tillfällen/vårdmöten.
  • Eventuellt involvera närstående.

R Samtalsstöd och stresshantering

Hälso- och sjukvårdens åtgärder

Remittera vid behov till lämplig instans för:

  • samtalsstöd
  • bedömning
  •  

Informera om möjlighet att få hjälp av psykolog online genom videosamtal. Undersök möjlighet att få stöd via företagshälsovård eller motsvarande.

Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Överväga behov av psykologiskt stöd.

S Uppföljning

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Patienter som bedöms ha lindrig psoriasis och som erhållit nyinsatt topikal behandling bör följas upp inom två till tre månader för utvärdering av behandlingsresultat och fortsatt planering.
  • För övriga patienter som inte har nyinsatt topikal behandling sker uppföljning vid behov.
  • Se Grund för rekommendation.
Patientens åtgärder (efter förmåga)
  • Dokumentera och förmedla förändringar i allmäntillstånd samt i hud/leder (förbättring eller försämring).
  • Utvärdera behandlingsplanen tillsammans med vårdpersonal. Uppdatera mål eller plan vid behov.
  • Höra av sig vid behov av uppföljning (ej nyinsatt behandling).

T Patienten i behov av vidare behandling eller uppföljning?

Hälso- och sjukvårdens åtgärder
  • Ja: återgå till (I).
  • Nej: fortsätt till utgång, beskrivning av åtgärder i vårdförlopp avslutas.

Ingång via (I) sker då patienten på nytt är i behov av vården för behandling och uppföljning.

Patientmedverkan och kommunikation

Personcentrering och patientkontrakt

Personcentrering är inkluderat i åtgärderna som beskrivs i vårdförloppet. Personcentrering och patientmedverkan stärks genom aktiv och kontinuerlig dialog mellan patienten, och eventuellt dess närstående, och vårdgivaren. Samtal förs kring diagnos, symtom, utredningsgång, hälsofrämjande åtgärder och behandlingsmöjligheter samt behandlingsmål och uppföljning.

Behandlingsplanen, inklusive den egenvård som patienten själv utför, dokumenteras skriftligt i en dokumenterad överenskommelse (tidigare patientkontrakt). Överenskommelsen utformas tillsammans med patienten och präglas av en helhetssyn avseende både patientens individuella och aktuella behov och möjligheter. Patientutbildning ingår som en del i behandlingsplanen.

I behandlingsplanen ingår vårdens och patientens åtgärder. Det ingår även strategier för att tidigt upptäcka både försämring av psoriasis samt tecken på samsjuklighet med särskilt fokus på ledbesvär, kardiovaskulära faktorer och psykisk ohälsa. Planen ger även vägledning om när och till vilken vårdnivå patienten kan vända sig vid frågor, utebliven behandlingseffekt eller eventuell försämring, samt vid utveckling av symtom indikerande samsjuklighet.

Medverkan vid utredning och behandling

Patientutbildning är en del av behandlingen. Utbildning erbjuds med syfte att öka patientens förståelse för sitt hälsotillstånd, att klargöra betydelsen av de åtgärder som sätts in samt vikten av egenvård för att möjliggöra en god prognos och minskad risk för allvarlig samsjuklighet. På detta sätt ökas patientens kunskap och motivation att medverka i sin behandling samt genomföra de överenskomna åtgärderna som beskrivs i behandlingsplanen.  

Vid psoriasis är egenvården av stor betydelse för ett positivt sjukdomsförlopp. I personcentrerat vårdförlopp psoriasis innebär egenvård patientens möjlighet att kunna, eventuellt med hjälp av någon utanför hälso- och sjukvården, behandla sig själv. Det kan exempelvis vara stöd i sin läkemedelsbehandling, samt stöd och motivation till aktiva insatser i hälsofrämjande syfte.

Medverkan vid uppföljning

Om egenmonitorering eller inrapportering med självskattningsverktyg används ska patienten informeras om hur, när och med vilket syfte detta ska göras. Detsamma gäller för provtagning vid systemisk behandling.

Fast vårdkontakt

Patient med bekräftad samsjuklighet eller behov av samordnade vårdinsatser bör informeras om möjlighet till fast vårdkontakt.

Utmaningar och mål

Patientens utmaningar

Utifrån patienters och närståendes erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:

  • brist på helhetssyn och samordning
  • bristande kunskap i vården
  • bristande förutsättningar att vara delaktig och medverka i sin vård
  • bristande personcentrering i vården.

Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter

Grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med psoriasis:

  • I kolumn 1 beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
  • I kolumn 2 anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 3 beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
  • I kolumn 4 beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.

Vårdförloppets mål

Vårdförloppets mål är att uppnå:

  • Behandling av patientens psoriasis är anpassad till sjukdomens svårighetsgrad och patientens behov.
  • Ökad livskvalitet och hälsa för patienter.
  • Ökad upplevd trygghet för patienten genom helhetssyn, god samordning och kontinuitet i vården.
  • Ökad upplevd delaktighet för patienter och eventuellt närstående i hela vårdkedjan.
  • Ökad kunskap hos vårdpersonal i hela vårdkedjan om vård vid psoriasis.

Kvalitetsuppföljning

Indikatorer för uppföljning

Indikatorerna visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilaga B finns mer information om uppföljning av vårdförloppet och dess indikatorer. Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Resultatmått i vårdförloppet:

  • Andel av patienter med psoriasis som uppnår behandlingsmålet (DLQI ≤ 5) för patientskattad hälsa.
  • Andel av patienter med psoriasis som uppnår behandlingsmålet BSA < 3 %/PASI < 3.
  • Andel patienter med psoriasis som har en positiv upplevelse av delaktighet i vården.

 

Processmått i vårdförloppet:

  • Andel patienter med systemisk behandling som registreras i PsoReg (täckningsgrad registret).
  • Andelen personer med svår psoriasis behandlade vid hudklinik, 18 år och äldre, som får individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor under ett kalenderår.
  • Andelen personer med svår psoriasis, 18 år och äldre, som får strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitetsinstrument och kliniska instrument.
  • Andel vårdcentraler som har en rutin för utvärdering av behandlingseffekt vid psoriasis.

Kvalitetsregister

Rapportera gärna i kvalitetsregister (se även åtgärdsbeskrivningen). Följande kvalitetsregister är aktuellt:

Nationella kvalitetsregistret för systemisk behandling av psoriasis, PsoReg

Sammanfattning av vårdförloppet

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Psoriasis inleds när patienten utvecklat hudförändringar, med eller utan inflammatoriskt betingade smärtor från rörelseapparaten, som inger misstanke om psoriasis och eventuell psoriasisartrit.

Vid misstanke om psoriasis uppsöker patienten i första hand sin vårdcentral. Barn under 18 år med misstänkt psoriasis remitteras alltid till dermatologisk specialiserad vård för bedömning.

Efter att patienten fått diagnos psoriasis ges information och stöd till patienten om sjukdomen, samsjuklighet, vikten av goda levnadsvanor etcetera. Även kontaktuppgifter och länkar till mer information och stöd ges vid behov. Därefter görs en bedömning av svårighetsgrad som grund för val av behandling. Topikal behandling inleds. De patienter som utifrån bedömning anses vara behandlingsbara med enbart topikal behandling hanteras fortsatt i primärvården. Här sker också åtgärder inom levnadsvanor och samsjuklighet samt uppföljning av behandlingsresultat.

Vid samtidig led- eller ryggvärk görs en initial utredning av denna. Vid misstanke om psoriasisartrit remitteras patienten vidare till reumatologisk specialiserad vård.

De patienter som bedöms vara i behov av ytterligare behandling för sin psoriasis remitteras vidare till dermatologisk specialiserad vård.

Inregistrering och rapportering av de patienter som får systemisk behandling sker till det nationella kvalitetsregistret PsoReg.

Psoriasis är i de flesta fall en kronisk sjukdom, men vårdförloppet kan avslutas i de fall sjukdomen läker ut. Vårdförloppet avslutas även när sjukdomen är så pass lindrig att patienten klarar sig med egenvård och inte kräver uppföljning inom hälso- och sjukvården.

Resultatindikator för att patienter har uppnått god behandlingseffekt mäts med BSA alternativt PASI och DLQI. Som indikatorer för vårdförloppets efterlevnad mäts:

  • andel av patienterna som fått systemisk behandling som också registreras i PsoReg (täckningsgrad)
  • andel av de i PsoReg registrerade patienterna som fått individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor
  • andel av de i PsoReg registrerade patienterna som fått strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med livskvalitetsinstrument och kliniska instrument.

Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Om vårdförlopp

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.

Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.

I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.

Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom en dokumenterad överenskommelse (tidigare patientkontrakt) som tillämpas i vårdförloppen.

Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.

Om personcentrering

Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom den dokumenterade överenskommelsen (patientkontraktet), som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om mål med och utformning av fortsatt vård och behandling.

Syftet med en dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt) är att patienten och vårdgivaren tillsammans säkerställer delaktighet och medverkan, samordning, tillgänglighet och samverkan, med patientens perspektiv, behov och resurser som utgångspunkt. Begreppet patientkontrakt är för närvarande i övergång till att benämnas dokumenterad överenskommelse, men används fortfarande till exempel på olika webbplatser och i olika kunskaps- och beslutsstöd.

En dokumenterad överenskommelse ska säkerställa att patienten medverkar i sin hälsa och vård samt stödja patienten till att tillvarata och nyttja sina egna resurser. Den utgår från patientens och dess närståendes behov, resurser och erfarenheter och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses, med tydlighet kring vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.

Den dokumenterade överenskommelsen kan utformas och uppdateras vid flera tillfällen, relaterat till patientens sällsynta sjukdom och behov. Mer information finns på SKR:s webbsida om patientkontrakt.

Om kvalitetsuppföljning

Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska i så stor utsträckning som möjligt baseras på information som är relevant för vården av patienten.

Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.

Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.

Relaterad information

Kompletterande underlag

Konsekvensbeskrivning

Konsekvensbeskrivning.pdf

Grund för rekommendation

Grund för rekommendation.pdf

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.