Hitta på sidan

Mitralisinsufficiens

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Primärvården

Primär bedömning och utredning av patient.

Sekundära MI följs inte på medicinkliniken/kardiologen utan behandlas i första hand utifrån grundsjukdomen.

Medicinkliniken/kardiologen

Alla patienter med primär MI.

Uttalat sekundär MI, där patienten är symtomatisk trots optimal medicinsk behandling, följs upp på medicinkliniken/kardiologen.

Om hälsotillståndet

Definition

Mitralisinsufficiens innebär ett läckage i mitralisklaffen med olika grad av backflöde från vänster kammare till vänster förmak under systole.

Förekomst

Mitralisinsufficiens är det näst vanligaste klaffelet efter aortastenos. Prevalensen ökar med åldern och cirka 10 % av personer över 75 år har minst måttlig mitralisinsufficiens.

Orsaker

Mitralisinsufficiens kan vara primär eller sekundär.

Primär mitralisinsufficiens

Primär mitralisinsufficiens innebär en akut eller kronisk skada på någon komponent i mitralisklaffen.

Vanligaste orsaker till akut mitralisinsufficiens är

endokardit
ruptur av papillarmuskel i samband med akut hjärtinfarkt
ruptur av chordae tendineae.

Vanligaste orsaker till kronisk mitralisinsufficiens är

mitralisklaffprolaps
endokardit
mitralisringsförkalkning
reumatisk klaffsjukdom
SLE och andra bindvävssjukdomar
strålning mot thorax.

Sekundär mitralisinsufficiens

Sekundär mitralisinsufficiens uppstår på grund av vänsterkammarsjukdom som leder till dilatation av hjärtrummen och annulus mitralis. Ofta är klaffmorfologin bevarad. Vanliga orsaker är

dilaterad kardiomyopati
ischemisk hjärtsjukdom
hypertrof kardiomyopati.

Utredning

Symtom

Patienten kan vara symtomfri under lång tid, även vid uttalad mitralisinsufficiens.
Symtom på hjärtsvikt uppstår först när patienten utvecklat systolisk vänsterkammardysfunktion, förhöjt lungartärtryck eller förmaksflimmer.
Debut av förmaksflimmer ger ofta en påtaglig försämring av symtom.
Akut uttalad mitralisinsufficiens kan leda till lungödem, refraktär hjärtsvikt och kardiogen chock.

Anamnes

Symtom, debut, förlopp, funktionsförmåga
Bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar

Status

Allmäntillstånd – eventuella tecken till hjärtsvikt
Hjärta – typiskt är ett högfrekvent, pansystoliskt blåsljud över apex med fortledning till axillen
Lungor – basala rassel eller krepitationer vid lungstas
Blodtryck
EKG – kan vara normalt eller påvisa förmaksflimmer och indirekta tecken på hjärtsvikt/hjärtskada som Q-vågor, grenblock, vänsterkammarhypertrofi och/eller belastning med ST-T förändringar.

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om akut mitralisinsufficiens bör patienten bedömas akut inom specialiserad kardiologisk vård.
Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ekokardiografi.

Provtagningar

NT-proBNP eller BNP kan följas hos asymtomatiska patienter för att tidigt identifiera ökad volymsbelastning eller försämring av vänsterkammarfunktionen.

Undersökningar

Ekokardiografi kan bestämma

funktion av klaff och bekräfta diagnos
grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, skador på klaffapparaten
förekomst av komplikationer som dilatation av förmak eller kammare, hypertrofi, nedsatt ejektionsfraktion eller tecken till pulmonell hypertension.

Transesofageal ekokardiografi (TEE) görs när det krävs bättre bedömning av klaffens morfologi.

Ett minimalt läckage vid ekokardiografi är mycket vanligt och utgör inte mitralisinsufficiens.

Behandling

Handläggning vid behandling

Stora klaffläckage behandlas med klaffplastik eller med klaffprotes med öppen kirurgi alternativt med minimal invasiv eller perkutan kateterburen metod.
Hjärtsvikt, förmaksflimmer och andra bakomliggande orsaker till vänterkammarsjukdom bör behandlas sedvanligt.

Patienten bör informeras om att

kontakta vården vid nya symtom som kan bero på försämring av klaffel
tandhygien och tandvård är viktigt för att minska risk för endokardit.

Kirurgisk behandling

Patienter med uttalad primär mitralisinsufficiens med symtom bör opereras. Resultaten är goda om operationen utförs innan vänsterkammarfunktionen blivit påverkad.

Vid klaffprotes ska warfarin användas vid mekanisk klaffprotes.

För att förhindra endokardit är det viktigt att alla patienter som genomgått klaffingrepp informeras om vikten av god munhälsa. Endokarditprofylax rekommenderas till alla patienter som fått en klaffprotes via kateteringrepp eller öppen kirurgi. Det ska övervägas till patienter som behandlats med klaffplastik. Behandlingen initieras inför ingrepp i munhålan och kan övervägas inför andra kirurgiska ingrepp.