Kranskärlssjukdom, akut

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Region Norrbotten vårddokument vårdprogram

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation gäller handläggning av misstänkt akut kranskärlssjukdom. För handläggning av kronisk kranskärlssjukdom hänvisas till separat rekommendation.

Om hälsotillståndet

Definition

Akut kranskärlssjukdom (AKS)

Instabil angina pectoris
Icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI)
Akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)

Riskfaktorer

Viktiga riskfaktorer är:

hög ålder, manligt kön
hereditet
rökning, fysisk inaktivitet
hypertoni
diabetes
fetma
lipidrubbning
njursvikt
annan hjärt-kärlsjukdom.

Även socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa och andra somatiska sjukdomar bör beaktas.

Utlösande faktorer

Fysisk ansträngning
Kyla eller blåst
Stor måltid
Emotionell stress

Utredning

Symtom

Akut hjärtinfarkt

Symtom som kan förekomma vid akut hjärtinfarkt är:

ihållande central bröstsmärta, obehag eller tryck i bröstet mer än 5–10 minuter med smärtutstrålning till nacke, käke, skuldra eller arm
allmänsymtom med illamående, yrsel, kallsvett, rädsla eller ångest
andnöd eller hjärtarytmi.

Andra symtom som kan förekomma är:

smärta i rygg eller buk
sjukdomskänsla
svimning eller svimningskänsla.

Vid diabetes eller högre ålder kan symtomen vara mer diffusa med stark trötthet och mindre eller ingen bröstsmärta.

Instabil angina pectoris

Typisk angina pectoris anses föreligga om följande tre kriterier är uppfyllda:

tryckande obehag centralt i bröstet eller i nacke, käke, skuldra eller arm
symtom som utlöses av fysisk ansträngning
symtom som förbättras av vila eller nitroglycerin inom 5 minuter.

Symtom kan även utgöras av ansträngningsutlöst andnöd. Atypisk angina anses föreligga vid 2 av ovanstående kriterier och icke-anginös smärta anses föreligga vid 0–1 av kriterierna.

Instabil angina pectoris föreligger vid:

nydebuterad (sedan 4–5 veckor) typisk angina pectoris
angina pectoris som uppkommer inom 4–5 veckor efter en hjärtinfarkt eller revaskularisering
tidigare stabil angina pectoris med ökad frekvens, intensitet eller duration av symtom, försämrad effekt av nitroglycerin eller symtom i vila.

Anamnes

Smärtdebut, duration
Utlösande faktorer
Känd angina pectoris eller tidigare hjärtinfarkt
Magsår eller annan blödning nyligen
Andra sjukdomar – särskilt nyligen behandlat lungödem, hjärtarytmi, hjärtstopp
Riskfaktorer
Aktuella läkemedel

Status

Allmäntillstånd – inklusive smärtbedömning (VAS-skala)
Hjärta – frekvens, blåsljud, rytm
Lungor – andningsfrekvens, biljud, saturation
Blodtryck
Bukpalpation
Thoraxpalpation
12-avlednings-EKG

EKG fynd

EKG-fynd som, tillsammans med symtom, kan tala för akut kranskärlssjukdom:

kvinnor – ST-höjning i V2–V3 ≥ 1,5 mm utan samtidig VKH eller LBBB
män – ST-höjning i V2–V3 ≥ 2 mm (≥ 2,5 mm om < 40 år) utan samtidig VKH eller LBBB
ST-höjning ≥ 1 mm i minst 2 angränsande avledningar utom V2–V3
ST-sänkningar
nytillkommen T-vågsnegativitet
nytillkommen Q-våg i 2 angränsande avledningar
nytillkommet vänstergrenblock.

(VKH = vänsterkammarhypertrofi, LBBB = vänstergrenblock)

Handläggning vid utredning

Symtom i kombination med EKG-fynd stärker misstanken om akut kranskärlssjukdom.

Vid misstänkt akut kranskärlssjukdom rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Akutbehandling ges i väntan på transport.

Vid tidigare stabil angina pectoris med lätt ökade symtom rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

Aortastenos, kardiomyopati, hjärtsvikt, perikardit eller myokardit
Aortadissektion
Lungemboli, pleurit, spontanpneumothorax
Thorakal eller cervikal rhizopati
Gastroesofageal reflux (GERD)
Stress, ångest
Sekundär hjärtpåverkan vid exempelvis tyreotoxikos, anemi

Behandling

Handläggning vid behandling

Akutbehandling

Följ vitalparametrar som andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck. Koppla vid behov defibrillator för övervakning.

Vid andnöd – lägg patienten i hjärtläge med höjt ryggstöd och stöd under knäna.
Vid hypotoni eller chock – höj fotändan och överväg vätska intravenöst.
Vid hypoxi – överväg syrgas.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Nitroglycerin

Ge 1–2 doser nitroglycerin under tungan vid bröstsmärta.

Acetylsalicylsyra (ASA)

Ge ASA som engångsdos, även vid pågående ASA eller antikoagulantia.

Morfin

Gör en smärtskattning (VAS-skala) och ge morfin intravenöst vid smärta.

Diuretika

Överväg furosemid vid tecken på akut hjärtsvikt.

Antiemetika

Överväg antiemetika vid illamående.

Betablockerare

Överväg betablockerare intravenöst vid hypertoni, takykardi eller svåra smärtor, gärna i samråd med specialiserad vård.