Hitta på sidan
Kranskärlssjukdom, akut
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Region Norrbotten vårddokument vårdprogram
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation gäller handläggning av misstänkt akut kranskärlssjukdom. För handläggning av kronisk kranskärlssjukdom hänvisas till separat rekommendation.
Om hälsotillståndet
Definition
Akut kranskärlssjukdom (AKS)
- Instabil angina pectoris
- Icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI)
- Akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)
Riskfaktorer
Viktiga riskfaktorer är:
- hög ålder, manligt kön
- hereditet
- rökning, fysisk inaktivitet
- hypertoni
- diabetes
- fetma
- lipidrubbning
- njursvikt
- annan hjärt-kärlsjukdom.
Även socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa och andra somatiska sjukdomar bör beaktas.
Utlösande faktorer
- Fysisk ansträngning
- Kyla eller blåst
- Stor måltid
- Emotionell stress
Utredning
Symtom
Akut hjärtinfarkt
Symtom som kan förekomma vid akut hjärtinfarkt är:
- ihållande central bröstsmärta, obehag eller tryck i bröstet mer än 5–10 minuter med smärtutstrålning till nacke, käke, skuldra eller arm
- allmänsymtom med illamående, yrsel, kallsvett, rädsla eller ångest
- andnöd eller hjärtarytmi.
Andra symtom som kan förekomma är:
- smärta i rygg eller buk
- sjukdomskänsla
- svimning eller svimningskänsla.
Vid diabetes eller högre ålder kan symtomen vara mer diffusa med stark trötthet och mindre eller ingen bröstsmärta.
Instabil angina pectoris
Typisk angina pectoris anses föreligga om följande tre kriterier är uppfyllda:
- tryckande obehag centralt i bröstet eller i nacke, käke, skuldra eller arm
- symtom som utlöses av fysisk ansträngning
- symtom som förbättras av vila eller nitroglycerin inom 5 minuter.
Symtom kan även utgöras av ansträngningsutlöst andnöd. Atypisk angina anses föreligga vid 2 av ovanstående kriterier och icke-anginös smärta anses föreligga vid 0–1 av kriterierna.
Instabil angina pectoris föreligger vid:
- nydebuterad (sedan 4–5 veckor) typisk angina pectoris
- angina pectoris som uppkommer inom 4–5 veckor efter en hjärtinfarkt eller revaskularisering
- tidigare stabil angina pectoris med ökad frekvens, intensitet eller duration av symtom, försämrad effekt av nitroglycerin eller symtom i vila.
Anamnes
- Smärtdebut, duration
- Utlösande faktorer
- Känd angina pectoris eller tidigare hjärtinfarkt
- Magsår eller annan blödning nyligen
- Andra sjukdomar – särskilt nyligen behandlat lungödem, hjärtarytmi, hjärtstopp
- Riskfaktorer
- Aktuella läkemedel
Status
- Allmäntillstånd – inklusive smärtbedömning (VAS-skala)
- Hjärta – frekvens, blåsljud, rytm
- Lungor – andningsfrekvens, biljud, saturation
- Blodtryck
- Bukpalpation
- Thoraxpalpation
- 12-avlednings-EKG
EKG fynd
EKG-fynd som, tillsammans med symtom, kan tala för akut kranskärlssjukdom:
- kvinnor – ST-höjning i V2–V3 ≥ 1,5 mm utan samtidig VKH eller LBBB
- män – ST-höjning i V2–V3 ≥ 2 mm (≥ 2,5 mm om < 40 år) utan samtidig VKH eller LBBB
- ST-höjning ≥ 1 mm i minst 2 angränsande avledningar utom V2–V3
- ST-sänkningar
- nytillkommen T-vågsnegativitet
- nytillkommen Q-våg i 2 angränsande avledningar
- nytillkommet vänstergrenblock.
(VKH = vänsterkammarhypertrofi, LBBB = vänstergrenblock)
Handläggning vid utredning
Symtom i kombination med EKG-fynd stärker misstanken om akut kranskärlssjukdom.
Vid misstänkt akut kranskärlssjukdom rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Akutbehandling ges i väntan på transport.
Vid tidigare stabil angina pectoris med lätt ökade symtom rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
Differentialdiagnoser
- Aortastenos, kardiomyopati, hjärtsvikt, perikardit eller myokardit
- Aortadissektion
- Lungemboli, pleurit, spontanpneumothorax
- Thorakal eller cervikal rhizopati
- Gastroesofageal reflux (GERD)
- Stress, ångest
- Sekundär hjärtpåverkan vid exempelvis tyreotoxikos, anemi
Behandling
Handläggning vid behandling
Akutbehandling
Följ vitalparametrar som andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck. Koppla vid behov defibrillator för övervakning.
- Vid andnöd – lägg patienten i hjärtläge med höjt ryggstöd och stöd under knäna.
- Vid hypotoni eller chock – höj fotändan och överväg vätska intravenöst.
- Vid hypoxi – överväg syrgas.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Nitroglycerin
Ge 1–2 doser nitroglycerin under tungan vid bröstsmärta.
Acetylsalicylsyra (ASA)
Ge ASA som engångsdos, även vid pågående ASA eller antikoagulantia.
Morfin
Gör en smärtskattning (VAS-skala) och ge morfin intravenöst vid smärta.
Diuretika
Överväg furosemid vid tecken på akut hjärtsvikt.
Antiemetika
Överväg antiemetika vid illamående.
Betablockerare
Överväg betablockerare intravenöst vid hypertoni, takykardi eller svåra smärtor, gärna i samråd med specialiserad vård.
Patientmedverkan och kommunikation
