Hitta på sidan
Hypertoni
Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.
Diagnoskoder saknas
Diagnoskoder saknas
För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation handlar om utredning och uppföljning av hypertoni hos vuxna.
Om hälsotillståndet
Definition
Hypertoni föreligger enligt världshälsoorganisationen (WHO) då blodtrycket vid upprepade mätningar på vårdmottagning är ≥ 140 mmHg systoliskt eller ≥ 90 mmHg diastoliskt.
Gradering av blodtryck
| Gradering | Uppmätt värde i mmHg |
|---|---|
| Optimalt blodtryck | < 120/< 80 |
| Normalt blodtryck | 120–129/80–84 |
| Högt normalt blodtryck | 130–139/85–89 |
| Hypertoni grad 1 | 140–159/90–99 |
| Hypertoni grad 2 | 160–179/100–109 |
| Hypertoni grad 3 | ≥ 180/≥ 110 |
| Isolerad systolisk hypertoni | ≥ 140/< 90 |
Situationsbetingad hypertoni
- Vitrockshypertoni – förhöjt mottagningsblodtryck men normalt blodtryck vid 24-timmars- eller hemblodtrycksmätning.
- Maskerad hypertoni – normalt mottagningsblodtryck men förhöjt blodtryck vid 24-timmars- eller hemblodtrycksmätning.
Blodtrycksmätning
En standardiserad blodtrycksmätning innebär 2–3 mätningar och bör göras i sittande efter minst 5 minuters vila i tyst omgivning och utan föregående intag av kaffe eller te.
En ortostatisk blodtrycksmätning innebär en standardiserad blodtrycksmätning och mätning i stående efter 1 respektive 3 minuter.
Hemblodtrycksmätning
- Undvik tobak eller koffein före mätningen.
- Använd överarmsmanschett i sittande med armen på armstöd.
- Vila 5 minuter, gör 2 mätningar med 1–2 minuters mellanrum.
- Upprepa mätningarna morgon och kväll i 3–7 dagar.
- Beräkna medelvärde för mätningarna, exkludera första dygnet.
Förekomst
Förekomsten av hypertoni ökar med stigande ålder, många av dessa patienter är oupptäckta. Vid 65 års ålder har mer än hälften av den svenska befolkningen hypertoni. Prevalensen är lika hos kvinnor och män.
Orsaker
Primär hypertoni
Primär (essentiell) hypertoni utgör cirka 80–90 % av all hypertoni. Orsaken är multifaktoriell, där bland annat ålder, ateroskleros, ärftlighet och olika levnadsvanor spelar roll.
Sekundär hypertoni
10–20 % av all hypertoni är sekundär till en bakomliggande orsak, som ofta är behandlingsbar. Exempel är:
- primär aldosteronism – vanligast
- annan endokrin sjukdom – hypo- eller hypertyreos, feokromocytom, hyperparatyreoidism, Cushings syndrom, akromegali
- njursjukdom – njurartärstenos (aterosklerotisk eller fibromuskulär dysplasi), renal parenkymatös hypertoni
- obstruktiv sömnapné
- coarctatio aortae
- graviditet
- läkemedel – p-piller, antidepressiva, NSAID, steroider, erytropoetin, cyklosporin eller överviktsläkemedel
- annan substans – högt intag av lakrits, salt, alkohol, droger.
Samsjuklighet
Primär hypertoni är ofta associerad med diabetes, lipidrubbning och fetma (speciellt bukfetma).
Utredning
Symtom
Hypertoni är oftast asymtomatisk, men diffusa symtom som huvudvärk och trötthet kan förekomma.
Akuta symtom
Mycket högt blodtryck kan ge upphov till akut organsvikt med symtom som:
- allmänpåverkan, medvetandepåverkan eller kramper
- andnöd, rosslig andning
- yrsel, synrubbning, huvudvärk, illamående, kräkning
- oligouri eller anuri.
Anamnes
- Debut och förlopp – inklusive tidigare blodtrycksvärden, hypertoni vid graviditet
- Aktuella symtom
- Hereditet
- Andra sjukdomar – särskilt samsjuklighet och etiologi
- Levnadsvanor – rökning, kost (även salt), fysisk aktivitet, stress, sömnvanor, alkohol, droger
- Sociala förhållanden
- Aktuella läkemedel
Status
Vid diagnostiserad hypertoni bör följande kontrolleras regelbundet:
- allmäntillstånd
- blodtryck – överväg även ortostatiskt tryck, särskilt hos äldre och vid diabetes
- hjärta – överväg även auskultation av karotider
- lungor
- vikt, BMI – vid behov midjemått
- EKG – vid behov.
Vid debut eller misstänkt sekundär hypertoni rekommenderas dessutom utvidgat status:
- blodtryck – i båda armarna, hos yngre individ även i benen
- buk – palpation, auskultation över njurartärer
- femoralispulsar
- EKG
- längd.
Handläggning vid utredning
Akut handläggning
- Vid hypertoni grad 3 bör akutbehandling ges.
- Vid hypertoni grad 3 med allmänpåverkan och eller vid mycket kraftigt förhöjt blodtryck oavsett symtom bör patienten handläggas akut inom specialiserad vård.
Handläggning vid debut
- Bekräfta hypertonidiagnos med upprepade blodtryck eller vid svängande/höga värden med 24-timmars eller hemblodtrycksmätning.
- Utför ett utvidgat status och ta utvidgade laboratorieprover.
- Överväg utredning av sekundär hypertoni, särskilt vid debut hos yngre patient (under 40–50 år) eller mycket högt initialt blodtryck.
Handläggning vid dysreglerad hypertoni
- Vid nytillkomna svängande eller höga blodtryck bör 24-timmars- eller hemblodtrycksmätning övervägas.
- Vid resistent hypertoni (högt blodtryck trots minst 3 läkemedel i högsta tolerabla dos) bör sekundär hypertoni utredas.
Handläggning vid misstänkt sekundär hypertoni
Fynd som kan tala för bakomliggande orsak till hypertoni är:
- muskelsvaghet, hypokalemi – primär aldosteronism
- blåsljud över njurartär, kreatininstegring > 30 % av ACE-hämmare eller ARB – njurartärstenos
- njursjukdom, diabetes, albuminuri – renal parenkymatös hypertoni
- attacker med svettning, hjärtklappning och huvudvärk – feokromocytom
- yngre patient, svaga femoralispulsar, lägre tryck i ben än armar – coarctatio aortae
- snarkning, dagtrötthet – obstruktiv sömnapné
- intag av läkemedel eller substanser som kan höja blodtrycket.
Fortsatt handläggning beror på misstänkt bakomliggande orsak, konsultera specialiserad vård vid behov. Vissa hypertoniläkemedel kan behöva sättas ut före eventuell utredning.
Provtagningar
Laboratorieprover
Kontrollera blodvärde, glukos, elektrolyter och njurfunktion regelbundet. Överväg ytterligare prover utifrån samsjuklighet, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och misstanke om sekundär hypertoni.
Diagnoskriterier
Blodtrycket bör mätas vid minst tre tillfällen och med minst en veckas mellanrum för att bekräfta diagnosen. Hypertoni kan även fastställas efter endast ett mättillfälle vid:
- 24-timmars blodtrycksmätning
- mycket högt blodtryck (≥ 180/≥ 110 mmHg)
- förhöjt blodtryck och tecken på hypertoniorsakad organskada (HMOD).
Gränsvärden för hypertonidiagnos
Diagnos kan ställas vid förhöjt systoliskt och/eller diastoliskt värde vid:
- mottagningsblodtryck ≥ 140/90 mmHg
- 24-timmarsblodtryck – dygn ≥ 130/80 mmHg, dagtid ≥ 135/85 mmHg, nattetid ≥ 120/70 mmHg
- hemblodtryck ≥ 135/85 mmHg.
Behandling
Akutbehandling
Vid blodtryck ≥ 180/110 mmHg rekommenderas nytt blodtryck efter en stunds vila och vid behov ytterligare klinisk undersökning. Vid fortsatt högt blodtryck bör peroral kalciumantagonist övervägas.
Bedöm behov av akut handläggning inom specialiserad vård eller uppföljning efter 1–2 dagar utifrån blodtrycksnivå och symtom.
Handläggning vid behandling
Strukturerad uppföljning, ökat patientengagemang, multidisciplinära vårdteam och sjuksköterskeledd hypertonimottagning är faktorer som kan förbättra följsamhet och behandlingsresultat.
Generell indikation för behandling är:
- vid ålder < 80 år – blodtryck ≥ 140/90 mmHg
- vid ålder ≥ 80 år – blodtryck ≥ 160/90 mmHg.
Behandlingsstrategi
- Riskbedömning – kartlägg och värdera regelbundet risker samt gradera hypertonin.
- Behandlingsmål – sätt individuellt mål, dokumentera och utvärdera.
- Levnadsvanor – kartlägg och optimera utifrån patientens behov.
- Läkemedel – sätt in eller justera utifrån riskbedömning.
Beakta och behandla även riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, särskilt lipidrubbning.
Använd ett validerat riskskattningsinstrument, exempelvis SCORE2 och SCORE2-OP, för patienter som inte har kronisk njursvikt, etablerad ateroskleros, hypotonimedicerad organskada, diabetes mellitus eller familjär hyperkolesterolemi.
Riskbedömning
Riskbedömning syftar främst till att beräkna risk att insjukna i stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och njursvikt. Behandlingens mål är att minska denna risk, särskilt för död i hjärt-kärlsjukdom.
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- Manligt kön
- Ålder ≥ 55 år för män och ≥ 65 år för kvinnor
- Rökning
- Kolesterol > 4,9, LDL > 3,0, HDL < 1,0 (män) eller < 1,2 (kvinnor) och triglycerider > 1,7 (mmol/l)
- Förhöjt fasteglukos eller nedsatt glukostolerans
- Fetma med BMI ≥ 30 kg/m²
- Bukfetma hos män > 102 cm, kvinnor > 88 cm
- Hereditet för tidig hjärt-kärlsjukdom hos anhörig, man < 55 år, kvinna < 65 år
Hypertoniorsakad organskada (HMOD)
- Vänsterkammarhypertrofi (EKG)
- Kronisk njursvikt, stadium 3 (eGFR < 60 ml/min)
- Mikroalbuminuri (u-albumin/kreatinin-kvot 3-29 g/mol)
- Ankel-/armtrycksindex < 0,9
- Kärlstelhet (pulstryck ≥ 60 mmHg)
- Uttalad retinopati (blödning, exsudat eller papillödem)
Manifest hjärt-kärlsjukdom, kronisk njursvikt och diabetes
- Cerebrovaskulär sjukdom (stroke/TIA)
- Kranskärlssjukdom (angina pectoris, hjärtinfarkt, PCI eller CABG)
- Perifer artärsjukdom
- Ultraljudspåvisade ateromatösa plack
- Kronisk njursvikt, stadium 4–5 (eGFR < 30 ml/min eller makroalbuminuri)
- Diabetes
Risk för död i hjärtkärlsjukdom inom 10 år
Hög till mycket hög risk för död i hjärt-kärlsjukdom inom 10 år föreligger vid hypertonidiagnos med:
- blodtryck ≥ 180/110 mmHg
- blodtryck ≥ 160/100 mmHg och ≥ 3 riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- hypertoniorsakad organskada (HMOD), njursvikt stadium 3-5, diabetes eller manifest hjärt-kärlsjukdom.
Låg till måttlig risk föreligger vid hypertonidiagnos utan ovanstående kriterier.
Behandlingsmål: Målet hos de allra flesta är att nå ett systoliskt blodtryck mellan 120-129 mmHg, Vid nedsatt tolerans för behandlingen, vid symtomatisk ortostatism, ålder >84 år, vid måttlig till uttalad skörhet eller beräknad kvarvarande livslängd < 3 år bör man, om möjligt, sikta på ett systoliskt blodtryck < 140 mmHg.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Indikation för läkemedel
Läkemedelsbehandling ges som tillägg förändring av levnadsvanor vid:
- blodtryck < 160/100 mmHg vid låg till måttlig risk, om blodtrycksmålet inte nås efter 3–6 månaders behandling av levnadsvanor
- blodtryck < 160/100 mmHg och hög till mycket hög risk
- blodtryck ≥ 160/100 mmHg oavsett risk.
Monoterapi kan övervägas vid blodtryck < 160/100 mmHg med låg till måttlig risk och till äldre (> 80 år) eller sköra patienter. Övriga patienter bör direkt erbjudas behandling med 2 läkemedel.
Högt blodtryck är, förutom rökning, den enskilt viktigaste påverkbara riskfaktorn för sjuklighet och död. Underbehandling är snarare regel än undantag.
Inled gärna med två preparat i lägre dos för att snabbare uppnå behandlingsmålet.
Tidpunkten för när man tar sina blodtrycksmediciner spelar ingen roll för risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom.
Behandlingssteg 1
I första hand rekommenderas 1–2 av följande läkemedel som var för sig ger en likartad sänkning av blodtrycket på cirka 10/5 mmHg:
- ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare, ARB (bör ej kombineras)
- tiaziddiuretika
- kalciumantagonist.
ACE-hämmare
enalaptil C09AA02
ENALAPRIL generiska alternativ
ramipril C09AA05
RAMIPRIL generiska alternativ
Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
kandesartan C09CA06
KANDESARTAN generiska alternativ
Kalciumflödeshämmare
amlodipin C08CA01
AMLODIPIN generiska alternativ
Diuretika
bendroflumetiazid C03AA01
BENDROFLUMETIAZID generiska alternativ
Beakta risk för hypokalemi och hyponatremi samt gikt, särskilt hos äldre. 5 mg inget mervärde jämfört med 2,5 mg. Tveksam effekt vid GFR <30.
klortalidon C03BA04
HYGROPAX
Beakta risk för hypokalemi och hyponatremi samt gikt, särskilt hos äldre. Inled med 12,5-25 mg. Om blodtryckssänkande effekt av 25 mg är otillräcklig, kombinera med annat läkemedel istället för att öka dosen ytterligare. Kontraindicerat vid GFR <30.
Utvärdera följsamhet. Om blodtrycksmål inte uppnåtts inom 3 månader, rekommenderas tillägg av ytterligare läkemedel upp till trippelbehandling.
Läkemedelsval påverkas av samsjuklighet, riskfaktorer, biverkningar och patientens önskemål. Vid diabetes och njursvikt rekommenderas ACE-hämmare eller ARB i första hand. Vid KOL kan kalciumantagonist vara att föredra (viss bronkdilaterande effekt).
Behandlingssteg 2
Otillräcklig effekt vid trippelbehandling i fulldos bedöms som resistent hypertoni. Överväg kontakt med specialiserad vård och tillägg utifrån samsjuklighet:
- aldosteronantaginost – särskilt vid njursvikt eller hjärtsvikt
- loopdiuretika – särskilt vid vätskeretention eller njursvikt
- alfablockerare
- betablockerare – särskilt vid hjärtsvikt, kranskärlssjukdom eller förmaksflimmer.
Betablockerare
metoprolol C07AB02
METOPROLOL generiska alternativ. Övervägs alltid vid kärlkramp, efter hjärtinfarkt, vid hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion och vid behov av sänkning av hjärtfrekvensen.
Mineralkortikoidreceptorantagonist (MRA)
spironolakton C03DA01
SPIRONOLAKTON generiska alternativ
Beakta risken för hyperkalemi och stigande kreatinin.
Eplerenon är ett alternativ vid dålig effekt av eller intolerans för spironolakton.
Alfa-adrenoreceptorantagonister
doxazosin C02CA04
DOXAZOSIN generiska alternativ, depottabletter
Tiazidbesläktade + kaliumsparande diuretika
amilorid/hydroklortiazid C03EA02
AMILORID/HYDROKLORTIAZID generiska alternativ
Utvärdering av behandling
Utvärdera efter 2–4 veckor med:
- blodtryck
- kalium och kreatinin vid ACE-hämmare, ARB eller diuretika
- bedömning av följsamhet och biverkningar
- dosjustering, tillägg eller byte av läkemedel vid behov.
Beakta särskilt:
- dosreducering vid kreatininstegring > 30 % vid behandling med ACE-hämmare, ARB
- täta kontroller vid njursvikt med eGFR < 60 mL/min.
Upprepa utvärderingen med någon till några månaders mellanrum tills målblodtryck uppnåtts.
Dossänkning eller utsättning av läkemedel
I vissa fall kan dossänkning eller utsättning av läkemedel vara aktuellt. Det bör göras under noggrann uppföljning och ibland med nedtrappning. Efter dossänkning eller avslutad behandling rekommenderas blodtryckskontroller under ett år för att verifiera att inte blodtrycket går upp igen.
Levnadsvanor
Primär åtgärd för att sänka blodtrycket och minska kardiovaskulär risk är att optimera patientens levnadsvanor. Rökstopp och stresshantering rekommenderas vid behov. Utifrån behov rekommenderas:
- viktminskning (mål BMI ≤ 25) – förväntad sänkning 5–10 mmHg per 10 kg viktminskning
- ökat intag av frukt och grönt (mål ≥ 5 portioner dagligen) – förväntad sänkning 8–14 mmHg
- saltrestriktion (mål < 6 g NaCl dagligen) – förväntad sänkning 2–8 mmHg
- ökad fysisk aktivitet (rask promenad ≥ 30 min dagligen) – förväntad sänkning 4–9 mmHg
- minskat intag av alkohol – förväntad sänkning 2–4 mmHg.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Kliniska kontroller
Följ upp patient med hypertoni utifrån individuellt behov eller årligen med följande:
- klinisk bedömning utifrån anamnes, status och laboratorieprover
- gradering av blodtrycket
- kartläggning och behandling av nytillkomna riskfaktorer eller organskada
- riskbedömning
- justering av behandlingsmål vid behov
- utvärdering och justering av levnadsvanor vid behov
- utvärdering och justering av läkemedelsbehandling vid behov
- planering av fortsatt uppföljning.
Vid bristande behandlingseffekt, beakta särskilt:
- patientmedverkan – compliance, motivation till levnadsvanor
- vitrockshypertoni – behov av ambulatorisk blodtrycksmätning
- sekundär hypertoni – nytillkomna symtom, behov av utredning.
Komplikationer
Hypertoni ger ökad risk för:
- stroke
- ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt
- njursvikt
- demens
- malign hypertoni med exsudat, blödning och papillödem i ögonbotten
- hypertensiv kris – blodtryck > 240/130 med akut hjärtsvikt, njursvikt eller encefalopati.
En sänkning av blodtrycket med 10/5 mmHg reducerar risken för kardiovaskulära händelser.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
