Försäkringsmedicin

Lagen om koordinering, är på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen och annan hälso- och sjukvårdslagstiftning, en skyldighetslag och inte en rättighetslag. Det innebär att koordineringsinsatser ska vara en skyldighet för hälso- och sjukvården att erbjuda men inte en rättighet som patienten kan utkräva på juridisk väg. Patienten har rätt att tacka nej till koordineringsinsatser.

Fokus på tidiga koordineringsinsatser

I bakgrunden till lagen står att koordineringsinsatser bör erbjudas i ett skede där man med viss säkerhet kan anta att insatserna kan vara meningsfulla. Insatserna blir sannolikt mer effektiva ju tidigare de sätts in.

Utifrån regionernas erfarenheter av koordineringsinsatsernas effekt samt utifrån övriga parters ansvar i sjukskrivningsprocessen, bör fokus ligga på de första 90 dagarna i sjukskrivningsperioden. Kliniker kommer oftare in senare i sjukskrivningsprocessen, varför 90 dagar inte fullt ut blir användbart. Där bör koordineringsinsatserna sättas in i ett skede när de förväntas bli meningsfulla för att främja patientens återgång till eller inträde i arbetslivet.   

Målgrupp och bedömning av behov

Hälso- och sjukvården ska enligt lagen erbjuda koordineringsinsatser efter behov till sjukskrivna patienter där återgång till eller inträde i arbetslivet är eller kommer bli aktuellt.

Koordineringsinsatser ska följa det medicinska behandlingsansvaret. Koordineringen ges efter behov inom hälso- och sjukvården och består av:

• Personligt stöd
• Intern samordning 
• Samverkan med externa aktörer

1. Psykisk ohälsa
2. Icke specifik smärta
3. Andra komplexa tillstånd
4. Tidigare sjukskrivningsperioder
5. Kön och ålder
6. Har patienten medverkat i andra utredningar som kan vara till hjälp i bedömningen av funktion och aktivitet?

Kontakt med primärvård, närpsykiatri, länsenheten för ätstörningar och rehabkoordinator Företagshälsovården Region Norrbotten.

• Identifiera sjukskrivna patienter som har behov av koordinerande insatser.
• Vid behov samordna insatser inom hälso- och sjukvården som kan ha betydelse för patientens möjlighet att återgå till eller inträda i arbetslivet.
• Främja en samsyn kring den sjukskrivne där alla i teamet arbetar mot samma mål och enligt samma plan för den sjukskrivnes arbetsåtergång.
• Tillsammans med läkare och team diskutera sjukskrivning, behov av insatser och uppföljning av åtgärder.
• Stödja verksamhetschefen i att följa sjukskrivningsstatistik och utveckling av interna rutiner kring sjukskrivningsprocessen.
• Vara rådgivare och kunskapsförmedlare i försäkringsmedicinska frågor tillsammans med sakkunnig eller medicinskt ansvarig läkare.
• Verka för en jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess samt vara uppmärksam på våld i nära relationer.

• Samtalsstöd och andra insatser för att motivera patienten att vara delaktig i den vård som krävs för att återgå eller inträda i arbetslivet. Det personliga stödet ska underlätta för patienten att hitta lösningar och att på egen hand klara att genomföra vårdinsatser så att hen inte behöver en längre sjukskrivning än nödvändigt.
• Stödja patienten till ökad tilltro till sina styrkor och förmågor så att individen så långt som möjligt klarar av att föra dialog med arbetsgivare kring behov av anpassning och rehabilitering.
• Vara en kontakt för patienten att vända sig till i fråga om rehabiliteringsplaneringen och sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården och förhållandet till andra aktörers ansvar.
• Rehabkoordinatorn ska inte vara ombud för patienten.
• Kartläggande samtal av patientens behov eller av andra aktörers insatser för att vården ska bli effektiv.

• Vid behov kontakt med exempelvis arbetsgivare och Arbetsförmedling för att vårdens planer och insatser för patienten ska kunna utföras så effektivt som möjligt.
• Samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och att bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet. Rehabkoordinatorn ska inte ha rollen som ombud för patienten.
• Medverka till att informera Försäkringskassan när patienten kan antas behöva arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kapitlet i socialförsäkringsbalken. Informationen ska bara ges om patienten samtycker till det. 

Hälsocentralerna inom vårdval och specialistvården ska rapportera avvikelser som berör sjukskrivningsärenden och Försäkringskassan via Region Norrbottens verktyg för dokumentation och rapportering av avvikelser, Synergi.-UNDER UPPBYGGNAD

Region Norrbottens ambitionen är att vården ska ha en god samverkan med Försäkringskassan. När problem uppstår i det vardagliga arbetet ska avvikelsehantering vara ett stöd i att samverka och förbättra. Det kan handla om omotiverade kompletteringar, avslag på sjukpenning som enligt vården görs på oklara grunder, bemötandefrågor m.m.

Oftast är det rehabkoordinator och/eller sjukskrivande läkare som uppmärksammar och skriver avvikelser inom detta område. Patienten ska informeras om att det görs en avvikelse där personnumret anges. Om patienten inte vill det får vården respektera det, men det är viktigt att informera patienten att avvikelsen då kanske inte leder till några förbättringar i arbetsprocessen kring sjukskrivningar.

Avvikelserna ger ett underlag för förbättringsarbete och förtydligande av samverkansrutiner och förhindrar att liknande avvikelse uppstår igen. Därför är det viktigt att registrera avvikelser även när samverkansproblemet är löst.

Manual för rapportör-UNDER UPPBYGGNAD

Manual för ärendesamordnare-UNDER UPPBYGGNAD

Rehabkoordinatorn ska ha ett skriftligt kvalitetssäkringsuppdrag av enhetschef för att kunna följa den egna enhetens sjukskrivningar via journalsystemet och andra stödsystem.

Det rekommenderas att rehabkoordinatorn går igenom sjukskrivningslistan i Rehabstödet regelbundet, exempelvis 1 gång per vecka.

• Filtrera på startdatum så att de nyaste kommer först och gå igenom vilka som tillkommit sedan du senast gjorde en kontroll. Det underlättar därför att du skriver upp vilket datum du gör kontrollen.

Identifiera patienter i behov av koordinering

Gå igenom i journalerna och identifiera patienter där behov kan finnas av koordineringsinsatser inom vården för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet. Situationer då det kan bli aktuellt att erbjuda koordineringsinsatser är:

• När en sjukskrivning befaras bli långvarig
• När en patient har återkommande sjukskrivningsperioder
• När patienten har eller har haft återkommande problem med psykisk ohälsa eller långvarig smärta

Lyft aktuella patienter i behov av koordinering med läkare/sjukskrivningsteam för planering av insatser. Insatser kan vara:

• Skicka till patienten ”Information till dig som är sjukskriven (inkl bipacksedeln)”.
• Se över så att läkaren tillsammans med patienten har tagit fram en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan som dokumenteras i journal
• Kartläggande samtal
• Bedömning av annan profession eller teambedömning
• Tidig kontakt med arbetsgivare/Arbetsförmedling/Socialtjänst

• Gå igenom längre sjukfall med respektive läkare regelbundet.
• Följ upp sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen och vilka insatser som pågår och/eller behöver initieras. Insatser kan exempelvis vara:
  
  
  • Kartläggande samtal
  • Bedömning av annan profession eller teambedömning
  • Kontakt med arbetsgivare/Arbetsförmedling/Socialtjänst
  • Initiera avstämningsmöte med Försäkringskassan

Skriv ut en lista från Rehabstödet och lämna till läkaren innan mötet:
”Välj aktuell läkare, filtrera på start- eller slutdatum, skriv ut”.

En rutin bör finnas när/hur rehabkoordinatorn kan föra dialog med läkare/sjukskrivningsteam om sjukskrivningarna. Önskvärt är att man har fasta tider/rutiner där rehabkoordinatorn träffar varje läkare regelbundet och går igenom dennas aktuella sjukskrivningar ex. 30 minuter eller mer, 1 gång/månad. 

Rehabkoordinatorn ska

• Föra patientjournal.
• KVÅ-koda koordineringsinsatser i journalen med koden GC001.
• Följa framtagna Cosmic-rutiner för rehabkoordinering.

Tillgängliga system och stöd: Cosmic, Rehabstöd, Intygstjänst och Webcert.

Intygsstatistik

Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning visar samlad statistik för sjukskrivningar ordinerade av läkare. Tjänsten visar statistik för alla läkarintyg som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem.

Statistiktjänsten består av två delar:

• Nationell statistik (tillgänglig för alla)
• Inloggad statistik för vårdenhet, vårdgivare och region (går endast att se med särskild behörighet inom hälso- och sjukvården).

Rehabstöd används för att samordna och följa upp sjukskrivna patienters rehabilitering. 

I tjänsten kan de som arbetar med koordineringsinsatser få en bra överblick över alla pågående sjukskrivningar på en vårdenhet och se vilka patienter som är sjukskrivna av vilken läkare. Även läkare kan använda Rehabstöd för att se information om sina egna sjukskrivna patienter. 

Informationen som visas i Rehabstöd hämtas från de intyg som utfärdas digitalt när en patient sjukskrivs. 

För att bli användare och kunna logga in i Rehabstöd krävs att du finns i HSA och har SITHS-kort.

Registrera REKO i iHSAK 

• Välj din enhet 
• Välj anställd som det berör 
• Välj Anställning/Uppdrag 
• Under Systemroller skriver du in Rehabkoordinator i den stora rutan 
• Välj Verkställ 
• Välj Spara och stäng