Försäkringsmedicin

Lagen om koordinering, är på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen och annan hälso- och sjukvårdslagstiftning, en skyldighetslag och inte en rättighetslag. Det innebär att koordineringsinsatser ska vara en skyldighet för hälso- och sjukvården att erbjuda men inte en rättighet som patienten kan utkräva på juridisk väg. Patienten har rätt att tacka nej till koordineringsinsatser.

Fokus på tidiga koordineringsinsatser

I bakgrunden till lagen står att koordineringsinsatser bör erbjudas i ett skede där man med viss säkerhet kan anta att insatserna kan vara meningsfulla. Insatserna blir sannolikt mer effektiva ju tidigare de sätts in.

Utifrån regionernas erfarenheter av koordineringsinsatsernas effekt samt utifrån övriga parters ansvar i sjukskrivningsprocessen, bör fokus ligga på de första 90 dagarna i sjukskrivningsperioden. Kliniker kommer oftare in senare i sjukskrivningsprocessen, varför 90 dagar inte fullt ut blir användbart. Där bör koordineringsinsatserna sättas in i ett skede när de förväntas bli meningsfulla för att främja patientens återgång till eller inträde i arbetslivet.   

Målgrupp och bedömning av behov

Hälso- och sjukvården ska enligt lagen erbjuda koordineringsinsatser efter behov till sjukskrivna patienter där återgång till eller inträde i arbetslivet är eller kommer bli aktuellt.

Koordineringsinsatser ska följa det medicinska behandlingsansvaret. Koordineringen ges efter behov inom hälso- och sjukvården och består av:

• Personligt stöd
• Intern samordning 
• Samverkan med externa aktörer

1. Psykisk ohälsa
2. Icke specifik smärta
3. Andra komplexa tillstånd
4. Tidigare sjukskrivningsperioder
5. Kön och ålder
6. Har patienten medverkat i andra utredningar som kan vara till hjälp i bedömningen av funktion och aktivitet?

Kontakt med primärvård, närpsykiatri, länsenheten för ätstörningar och rehabkoordinator Företagshälsovården Region Norrbotten.

• Identifiera sjukskrivna patienter som har behov av koordinerande insatser.
• Vid behov samordna insatser inom hälso- och sjukvården som kan ha betydelse för patientens möjlighet att återgå till eller inträda i arbetslivet.
• Främja en samsyn kring den sjukskrivne där alla i teamet arbetar mot samma mål och enligt samma plan för den sjukskrivnes arbetsåtergång.
• Tillsammans med läkare och team diskutera sjukskrivning, behov av insatser och uppföljning av åtgärder.
• Stödja verksamhetschefen i att följa sjukskrivningsstatistik och utveckling av interna rutiner kring sjukskrivningsprocessen.
• Vara rådgivare och kunskapsförmedlare i försäkringsmedicinska frågor tillsammans med sakkunnig eller medicinskt ansvarig läkare.
• Verka för en jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess samt vara uppmärksam på våld i nära relationer.

• Samtalsstöd och andra insatser för att motivera patienten att vara delaktig i den vård som krävs för att återgå eller inträda i arbetslivet. Det personliga stödet ska underlätta för patienten att hitta lösningar och att på egen hand klara att genomföra vårdinsatser så att hen inte behöver en längre sjukskrivning än nödvändigt.
• Stödja patienten till ökad tilltro till sina styrkor och förmågor så att individen så långt som möjligt klarar av att föra dialog med arbetsgivare kring behov av anpassning och rehabilitering.
• Vara en kontakt för patienten att vända sig till i fråga om rehabiliteringsplaneringen och sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården och förhållandet till andra aktörers ansvar.
• Rehabkoordinatorn ska inte vara ombud för patienten.
• Kartläggande samtal av patientens behov eller av andra aktörers insatser för att vården ska bli effektiv.

• Vid behov kontakt med exempelvis arbetsgivare och Arbetsförmedling för att vårdens planer och insatser för patienten ska kunna utföras så effektivt som möjligt.
• Samarbetspartner och kontaktperson för arbetsgivaren, Försäkringskassan och andra externa aktörer och att bidra till att samverkan fungerar väl i det enskilda fallet. Rehabkoordinatorn ska inte ha rollen som ombud för patienten.
• Medverka till att informera Försäkringskassan när patienten kan antas behöva arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kapitlet i socialförsäkringsbalken. Informationen ska bara ges om patienten samtycker till det. 

Varje vårdenhet med rehabkoordinator beslutar själva om uppdraget ska utökas med till exempel: 

• Förebyggande insatser vid risk för sjukskrivning.
• Vara behjälplig vid läkarutlåtande för aktivitets-/sjukersättning.
• Vid behov genomföra trepartsmöte i de fall där Försäkringskassans försäkringsvillkor inte är avgörande vid gemensam planering mot återgång i arbete.

Hälsocentralerna inom vårdval och specialistvården ska rapportera avvikelser som berör sjukskrivningsärenden och Försäkringskassan via Region Norrbottens verktyg för dokumentation och rapportering av avvikelser, Synergi.- Under uppbyggnad

Region Norrbottens ambitionen är att vården ska ha en god samverkan med Försäkringskassan. När problem uppstår i det vardagliga arbetet ska avvikelsehantering vara ett stöd i att samverka och förbättra. Det kan handla om omotiverade kompletteringar, avslag på sjukpenning som enligt vården görs på oklara grunder, bemötandefrågor m.m.

Oftast är det rehabkoordinator och/eller sjukskrivande läkare som uppmärksammar och skriver avvikelser inom detta område. Patienten ska informeras om att det görs en avvikelse där personnumret anges. Om patienten inte vill det får vården respektera det, men det är viktigt att informera patienten att avvikelsen då kanske inte leder till några förbättringar i arbetsprocessen kring sjukskrivningar.

Avvikelserna ger ett underlag för förbättringsarbete och förtydligande av samverkansrutiner och förhindrar att liknande avvikelse uppstår igen. Därför är det viktigt att registrera avvikelser även när samverkansproblemet är löst.

Manual för rapportö - Under uppbyggnad

Manual för ärendesamordnare - Under uppbyggnad

Rehabkoordinatorn ska ha ett skriftligt kvalitetssäkringsuppdrag av enhetschef för att kunna följa den egna enhetens sjukskrivningar via journalsystemet och andra stödsystem.

Det rekommenderas att rehabkoordinatorn går igenom sjukskrivningslistan i Rehabstödet regelbundet, exempelvis 1 gång per vecka.

• Filtrera på startdatum så att de nyaste kommer först och gå igenom vilka som tillkommit sedan du senast gjorde en kontroll. Det underlättar därför att du skriver upp vilket datum du gör kontrollen.

Identifiera patienter i behov av koordinering

Gå igenom i journalerna och identifiera patienter där behov kan finnas av koordineringsinsatser inom vården för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet. Situationer då det kan bli aktuellt att erbjuda koordineringsinsatser är:

• När en sjukskrivning befaras bli långvarig
• När en patient har återkommande sjukskrivningsperioder
• När patienten har eller har haft återkommande problem med psykisk ohälsa eller långvarig smärta

Lyft aktuella patienter i behov av koordinering med läkare/sjukskrivningsteam för planering av insatser. Insatser kan vara:

• Skicka till patienten ”Information till dig som är sjukskriven (inkl bipacksedeln)”.
• Se över så att läkaren tillsammans med patienten har tagit fram en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan som dokumenteras i journal
• Kartläggande samtal
• Bedömning av annan profession eller teambedömning
• Tidig kontakt med arbetsgivare/Arbetsförmedling/Socialtjänst

• Gå igenom längre sjukfall med respektive läkare regelbundet.
• Följ upp sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen och vilka insatser som pågår och/eller behöver initieras. Insatser kan exempelvis vara:
  
  
  • Kartläggande samtal
  • Bedömning av annan profession eller teambedömning
  • Kontakt med arbetsgivare/Arbetsförmedling/Socialtjänst
  • Initiera avstämningsmöte med Försäkringskassan

Skriv ut en lista från Rehabstödet och lämna till läkaren innan mötet:
”Välj aktuell läkare, filtrera på start- eller slutdatum, skriv ut”.

En rutin bör finnas när/hur rehabkoordinatorn kan föra dialog med läkare/sjukskrivningsteam om sjukskrivningarna. Önskvärt är att man har fasta tider/rutiner där rehabkoordinatorn träffar varje läkare regelbundet och går igenom dennas aktuella sjukskrivningar ex. 30 minuter eller mer, 1 gång/månad. 

Rehabkoordinatorn ska

• Föra patientjournal.
• KVÅ-koda koordineringsinsatser i journalen med koden GC001.
• Följa framtagna Cosmic-rutiner för rehabkoordinering.

Tillgängliga system och stöd: Cosmic, Rehabstöd, Intygstjänst och Webcert.

Intygsstatistik

Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning visar samlad statistik för sjukskrivningar ordinerade av läkare. Tjänsten visar statistik för alla läkarintyg som skickas elektroniskt från hälso- och sjukvårdens journalsystem.

Statistiktjänsten består av två delar:

• Nationell statistik (tillgänglig för alla)
• Inloggad statistik för vårdenhet, vårdgivare och region (går endast att se med särskild behörighet inom hälso- och sjukvården).

Rehabstöd används för att samordna och följa upp sjukskrivna patienters rehabilitering. 

I tjänsten kan de som arbetar med koordineringsinsatser få en bra överblick över alla pågående sjukskrivningar på en vårdenhet och se vilka patienter som är sjukskrivna av vilken läkare. Även läkare kan använda Rehabstöd för att se information om sina egna sjukskrivna patienter. 

Informationen som visas i Rehabstöd hämtas från de intyg som utfärdas digitalt när en patient sjukskrivs. 

För att bli användare och kunna logga in i Rehabstöd krävs att du finns i HSA och har SITHS-kort.

Registrera REKO i iHSAK 

• Välj din enhet 
• Välj anställd som det berör 
• Välj Anställning/Uppdrag 
• Under Systemroller skriver du in Rehabkoordinator i den stora rutan 
• Välj Verkställ 
• Välj Spara och stäng 

Hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering bygger på bästa tillgängliga kunskap med syftet att nå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet genom ett systematiskt arbetssätt. Här hittar du checklistor, stöd för att skriva intyg, processbeskrivningar och information om olika typer av ersättning.

DFA-kedjan
Diagnos – den eller de diagnoser som orsakar nedsättning av funktion.
Funktionsnedsättning – vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen och vilka observationer som gjorts. Aktivitetsbegränsning – diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

Intyget ska innehålla uppgifter om undersökning, vården och behandlingen som behövs för det ändamål intyget ska användas.  

Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om hur läkarintyg ska utformas. I Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården står bland annat följande:

Ett intyg ska som huvudregel utfärdas efter en undersökning av patienten.

Läkaren avgör om det är möjligt att göra en patientsäker medicinsk bedömning via annan kontaktform, tex telefon- eller digital kontakt.

Den som utfärdar intyget ska:

• Tydliggöra från vem en uppgift kommer, om det är intygsutfärdarens egen uppgift eller om den härrör från någon annan. Vidare ska det framgå vad som är intygsutfärdarens bedömning och vad som är uppgifter som ligger till grund för den.
• Iaktta regler om jäv samt andra hinder mot att utfärda intyg och utlåtanden.
• Beakta att ett intyg kan få betydelse i rättsliga sammanhang och endast uttala sig om sådana förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om.

Intyget ska:

• Vara tydligt utformat och så enkelt som möjligt att förstå för intygspersonen eller för någon annan mottagare av intyget. Innebörden av medicinska eller andra termer som inte kan anses vara allmänt kända ska förklaras.
• Innehålla uppgifter om de undersökningar, upplysningar, journalhandlingar och andra handlingar som ligger till grund för bedömningen.
• Sjukskrivningen ska vara en aktiv del av patientens vård, behandling och rehabilitering, i enlighet med Socialstyrelsens.se Se "Stöd inom försäkringsmedicin".
   

Att ta ställning till vid bedömning av sjukskrivningsbehov:

• Använd socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) som vägledning
• Är sjukskrivning gynnsamt för patienten?
• Överväg deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning.
• Finns annat arbete eller möjligheter till anpassningar hos arbetsgivaren?
• Tänk på helhetssynen. Arbete? Ekonomi? Socialt liv? Alkohol? Andra droger? Våld i nära relationer? Lika behandling – ”Tänk tvärt om”: Vad hade jag frågat om/undersökt och skrivet om patienten hade haft annat kön, etnicitet, ålder etc?
• Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av en arbetsvecka för en mjukare återgång i arbete.
• En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete.
• Bör företagshälsovård via arbetsgivare kopplas in?
• Kontakta vårdenhetens rehabkoordinator om du som läkare ser behov av
  
  • Tidig kontakt med arbetsgivare eller motsvarade för att diskutera möjligheter till exempelvis anpassningar.
  • Övrig kontakt med Försäkringskassan/arbetsgivare/Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, eller socialtjänst.
  • Stöd i att upprätta en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
  • Om mer kunskap behövs om patientens arbete/sysselsättning, motivation och funktionsnedsättningar/aktivitetsbegränsningar.

Hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering beskrivs på Socialstyrelsens webbplats. För varje del finns en checklista.

• Den verksamhet som ansvarar för vård och rehabilitering ansvarar också för Försäkringsmedicinsk bedömning och utfärdande av intyg.
• Vid pågående behandling från flera enheter (specialiserad vård och/eller primärvård) bör den enhet som ansvarar för behandlingen av tillstånd som huvudsakligen nedsätter patientens arbetsförmåga också ansvara för sjukskrivningen.
• Fast läkarkontakt i sjukskrivningar oavsett vårdenhet (hälsocentral eller specialiserad vård) är att föredra. Går inte det bör man ändå eftersträva kontinuitet.
• Det ska finnas rutiner för remittering av sjukskrivningsbehov till annan enhet, gällande patientens tillstånd, prognos och behandling.
• AT-läkare sjukskriver längre perioder enbart efter att ha konsulterat sin handledare.

Sjukskrivningen ska vara en aktiv del av patientens vård, behandling och rehabilitering, i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.
Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (socialstyrelsen.se)

Hälso- och sjukvården gör den försäkringsmedicinska bedömningen i förhållande till patientens ordinarie sysselsättning, föräldraledighet eller studier. Bedömningen ska innefatta diagnos, funktions- och aktivitetsbegränsningar, behandlings- rehabiliteringsbehov och koordineringsinsatser.  Läkaren utfärdar medicinska intyg  eller utlåtande när det finns behov. Det är Försäkringskassan som beslutar om rätten till sjukpenning. 

Att ta ställning till vid bedömning av sjukskrivningsbehov:

• Använd socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) som vägledning.
• Är sjukskrivning gynnsamt för patienten.
• Överväg deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning.
• Finns annat arbete eller möjligheter till anpassningar hos arbetsgivaren.
• Tänk på helheten, arbete, ekonomi, socialt liv, alkohol, droger, våld i nära relationer.
• Genushanden - "Tänk tvärt om". Vad hade jag frågat om/undersökt och dokumenterat om patienten hade haft annat kön, etnicitet, ålder etc.
• Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av en arbetsvecka för en mjukare återgång i arbete.
• En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning med  deltidsarbete. Upptrappning kan med fördel göras i samma intyg så att det blir tydligt för patient, Försäkringskassan och arbetsgivaren.
• Bör företagshälsovård via arbetsgivare kopplas in?
• Kontakta vårdenhetens Rehabkoordinator om du som läkare ser behov av:
  • Tidig kontakt med arbetsgivare eller motsvarade för att diskutera möjligheter till exempelvis anpassningar.
  • Övrig kontakt med Försäkringskassan/arbetsgivare/Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, eller socialtjänst
  • Stöd för dig som Läkare i att upprätta en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
  • Om mer kunskap behövs om patientens arbete/sysselsättning, motivation och funktionsnedsättningar/aktivitetsbegränsningar

Vid sjukskrivning görs alltid en plan för sjukskrivning, behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt eventuella koordineringsinsatser. Planen skrivs i Cosmic under sökordet Vårdplan. Sökordet Vårdplan kan användas av både läkare och annan berörd personal, men läkaren är ansvarig för planen.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen kan innehålla:

• Medicinsk bedömning
• Mål och delmål
• Pågående och planerade åtgärder, behandling och rehabilitering
• Sjukskrivningens grad och längd
• Koordineringsinsatser
• Lämpliga arbetsanpassningar för att främja återgång i arbete
• Planering för återgång i arbete eller annan sysselsättning
• Planering för uppföljning
• Samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänst

Tänk på då du skriver en Rehabplan:

• Rehabiliteringsplanen ökar möjligheten att engagera personen i sin egen rehabiliteringsprocess
• Rehabiliteringsplanen underlättar hela teamets arbete
• Rehabiliteringsplanen är personens verktyg inte personalens!
• Låt personen själv ansvara för sin rehabiliteringsplan!
• Viktigt att målen är personens egna- tydligare koppling till meningsfulla aktiviteter och engagemang i vardagen!

Journalanteckningen registreras med KVÅ-kod DV077 ”Upprättande av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning”

Uppföljning av planen registreras med KVÅ-kod AW029 ”Uppföljning och revidering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning"

En ICF-baserad rehabiliteringsplan underlättar en bred kartläggning av patientens behov utifrån ett helhetsperspektiv samt målformulering och rätt insatser i rätt tid.
ICF kan tillämpas på alla patienter och av olika professioner eftersom ICF omfattar aspekter av hälsa i en mycket vid bemärkelse. Att använda ICF som struktur och gemensamt språk motsäger inte att professionsspecifika evidensbaserade bedömnings- och utvärderingsinstrument används.

Patienten kan sjukanmäla sig själv i 7 dagar. Från och med dag 8 behövs ett läkarintyg för sjukskrivning, oavsett om man har en anställning, är arbetssökande, ingår i arbetsmarknadspolitiskt program. Se guide för val av intyg och utlåtande

• Läkarintyget ska skrivas på ett språk som kan förstås av lekman, patient, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare eller socialtjänst.
• Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som är läkarens bedömning respektive patientens egen beskrivning, skattningsformulär etc.

För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta. Läkarintyget tar sin utgångspunkt i den så kallade DFA-kedjan.

• Diagnos (fält 4) - avser vilken sjukdom hen har som nedsätter arbetsförmågan
• Funktionsnedsättning (fält 5)
  • Avser vilken funktion som är nedsatt på grund av sjukdom och vilka observationer som har gjorts.
  • Beskriv vilka funktionsnedsättningar som patienten har på grund av sjukdom samt en gradering av omfattningen så långt det är möjligt.
• Aktivitetsbegränsning (fält 6)
  • Avser diagnosens och funktionsnedsättningarnas konsekvenser i relation till patientens förmåga att utföra aktiviteter i sysselsättning och/eller i det dagliga livet.
  • Beskriv hur aktivitetsbegränsningarna påverkar arbetsförmågan. Ange gärna konkreta exempel.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd
Beslutsstödet innehåller rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser samt vägledning om sjukskrivningstid. Om läkaren bedömer att arbetsförmågan är nedsatt längre än den tid som beslutsstödet anger, ska det motiveras i intyget.

Fördelning av arbetstid vid återgång i arbete
Huvudregeln är en jämn reducering av arbetstiden varje dag. Ett avsteg från regeln kan vara tröttande restid som gör att man behöver förlägga arbetstiden ojämnt. Kravet är att det inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Det finns därför en fråga i intyget som lyder:

"Kommer möjligheterna till återgång i arbete försämras om arbetstiden förläggs på annat sätt än att arbetstiden minskas lika mycket varje dag?"

I de flesta fall kommer svaret bli "nej" och då lämnas det mer öppet till individen för mer flexibel arbetstidsförläggning med godkännande från Försäkringskassan.

Om man som läkare anser att det ur medicinsk synpunkt är viktigt med jämn arbetstidsförläggning kryssar man i "ja". Följdfrågan som då kommer är:
"Beskriv de medicinska skälen till att möjligheterna till återgång i arbete försämras?"
Exempel på skäl kan vara:

• Arbetstiden behöver minskas lika mycket varje dag för att inte påverka hälsotillståndet negativt.
• Arbetstiden behöver minskas lika mycket varje dag för att inte motverka rehabiliteringen.

Prognos och planering (fält 9)
Prognos och planering i intyget är viktig, eftersom det finns olika undantag som gör att Försäkringskassan för en tid kan fortsätta bedöma arbetsförmågan mot patientens ordinarie arbete. (Försäkringskassans Rehabiliteringsskedja). 

Dokumenterad överenskommelse och/eller sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen skrivs lämpligt in i Övriga upplysningar (fält 11).

Retroaktiva sjukskrivningar bör endast ske i undantagsfall. Läkaren måste själv bedöma om hen kan intyga att patienten varit sjuk och haft nedsatt arbetsförmåga för retroaktiv tid.

Arbetsgivare har rätt att begära att en anställd lämnar intyg vid sjukdom från och med första sjukskrivningsdagen vid särskilda skäl. Vårdens medicinska prioritering görs som vanligt efter vårdbehov och hälso- och sjukvården är inte skyldig att utfärda förstadagsintyg.

Om patienten kontaktar vården om förstadagsintyg och det inte är medicinskt prioriterat med läkarbesök kan patienten:

• Kontakta företagshälsovården via sin arbetsgivare.
• Hämta telefonrådgivningens journalanteckning på 1177.se

I undantagsfall kan ”Intyg om sjukdom till arbetsgivare dag 1-7” utfärdas av lämplig legitimerad personal för ärendet under första veckan.

Sjukfrånvaro mer än 7 dagar måste styrkas av läkare med ett läkarintyg för sjukskrivning.

Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning, när en patient får medicinsk behandling eller rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdom.

Ansökan görs av patienten som skickar den till Försäkringskassan tillsammans med "Läkarutlåtande - förebyggande sjukpenning".

Under uppbyggnad

Samtycke

• Samtycke krävs för extern samverkan. Samtycket dokumenteras i patientens journal i basdata under patientöversikt  - "Samtycke annat”.
• Muntligt samtycke gäller, men det ska dokumenteras i journalen vilket datum, hur samtycket har inhämtats samt vad patienten samtycker till (innehållet i samtycket).
• Vid skriftligt samtycke används avsedd blankett till arbetsgivare respektive annan extern aktör, som scannas in och dokumenteras.

Utlämnande av uppgifter till Försäkringskassan

Försäkringskassan har rätt att begära ut patients journaluppgifter från Hälso- och sjukvården om det behövs för att handlägga patientens försäkringsärende. I dessa fall behövs inget samtycke. För utlämnande av journalhandling ska endast uppgifter som är av betydelse för sjukfallet lämnas ut, och menprövning ska göras enligt rutin.

När Försäkringskassan begär ut journalhandling ska detta ske skriftligt till den vården enligt Region Norrbottens län rutin.  Det ska tydligt framgå i begäran vad syftet är, vilka uppgifter som behöver framgå i journalhandlingarna samt tidsperiod. 

Försäkringskassan rekommenderas att i första hand be patienten själv skriva ut aktuella journalhandlingar som efterfrågas.  

Sjukersättning

• 19-66 år
• Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
• Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
  • Vid 61 år eller äldre bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till normalt förekommande arbeten som patienten har erfarenhet av under de senaste femton åren eller andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. 
    Om personen inte har arbetat de senaste femton åren bedömer Försäkringskassan mot hela arbetsmarknaden.
• Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.

Aktivitetsersättning

• 19-29 år
• Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år.
• Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.

Begäran om utlåtande

Försäkringskassan kan begära ett läkarutlåtande i syfte att prova ett utbyte från sjukpenning till sjuk- och aktivitetsersättning. Skyldigheten att skriva ett utlåtande begärt av Försäkringskassan är inte beroende av patientens samtycke. Ovanstående gäller om det finns en journalförd dokumentation på en aktuell eller avslutad medicinsk bedömning det vill säga patienten är eller har tidigare varit aktuell hos vårdgivaren. Efter att Försäkringskassan begärt ett läkarutlåtande har vården två veckor på sig att utfärda det. Vården kan begära anstånd om att få längre tid för att utfärda läkarutlåtandet.

Ibland vill patienten själv prova rätten till sjuk- och aktivitetsersättning. Om läkaren inte anser att det finns medicinskt underlag för detta bör det i så fall motiveras för patienten.

Blanketterna finns i Cosmics blankettbibliotek i mappen Webcert och skickas elektroniskt till Försäkringskassan:

• Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800)
• Läkarutlåtandena för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (FK7801)
• Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (FK7802)  

Patienten önskar ofta att vården ska kontakta Försäkringskassan om frågor kring kommuniceringen eller beslut. Vården ska alltid hänvisa patienten tillbaka till Försäkringskassan.

Kommunicering
Har det inte kommit någon begäran om komplettering till vården anser Försäkringskassan att det finns tillräckligt med information i läkarintyget för att fatta beslut. I vissa fall kan läkare eller rehabkoordinatorn granska om det saknas någon information i läkarintyget i förhållande till Försäkringskassan motivering i kommuniceringsbrevet. Om läkaren inte anser att det saknas någon information görs ingen åtgärd. Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det genom att uppdatera befintligt läkarintyg och skicka det till Försäkringskassan. 

Beslut är fattat
När Försäkringskassan har fattat beslut kan patienten själv begära omprövning. Om läkaren anser att ytterligare information finns att tillföra görs det genom att uppdatera befintligt läkarintyg och skicka det till Försäkringskassan.  

Patienten rekommenderas ta hjälp av t ex närstående eller fackförbund för att läsa beslutsbrevet och skicka in eventuella förtydligande till Försäkringskassan.  

Skydda sin SGI vid indragen sjukpenning
Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det är nödvändigt för att behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om man inte kan återgå till sitt arbete begär man tjänstledigt på grund av sjukdom från sin arbetsgivare. Hänvisa frågor till Försäkringskassan.

Arbetsförmedlingen kan göra en förfrågan om ett medicinskt utlåtande till exempel när ett medicinskt tillstånd, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning måste styrkas inför beslut om särskilda insatser ex arbetshjälpmedel, eller inför lönebidragsanställning.  

Arbetsförmedlingen skickar en förfrågan till den vårdenhet som den arbetssökande uppger att hen har kontakt med. I förfrågan ska det framgå vad Arbetsförmedlingen önskar ett medicinskt utlåtande om. Läkare eller annan legitimerad medarbetare med relevant kunskap får utfärda detta utlåtande. Varje vårdenhet tar beslut om vem som ska svara. Blanketten finns i Cosmics blankettbibliotek/Intyg/Medicinskt utlåtande till AF.

Arbetsförmedlingen kan göra en förfrågan om ett medicinskt utlåtande men har inget lagstöd att begära det från hälso- och sjukvården. Vårdgivaren utfärdar utlåtandet i mån av möjlighet och tid. Rimlig tid kan vara 2-3 månader. 

Vid fakturering till Arbetsförmedlingen ska ärendenumret anges som står i förfrågningsunderlaget. Personnumret ska inte anges i fakturan. 

Socialtjänsten kan göra en förfrågan om läkarutlåtande när uppgifter om diagnos, funktionshinder eller vilken rehabilitering behövs. Det kan också handla om att socialtjänsten aktivt hjälper individen att ansöka om aktivitets- eller sjukersättning och därför önskar ett läkarutlåtande. 

Socialtjänsten kan efterfråga läkarutlåtande men har inget lagstöd att begära det från hälso- och sjukvården. Vårdgivaren utfärdar läkarutlåtande i mån av möjlighet och tid. Rimlig tid kan vara 2-3 månader. 

Samordningsförbundet Södra Norrbotten finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser från samhällets sida. Syftet är att förhindra eller förkorta sjukskrivningar och arbetslöshet, bland annat genom tidigt stöd och förebyggande insatser. Samverklan sker mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommun och Region Norrbotten. Dessa samordnade insatser, vägen mot egen försörjning finns i fyra av länets fjorton kommuner.

• Boden
• Luleå
• Piteå
• Älvsbyn

Samordninsgförbundets uppgift är att stödja och utveckla samverkan mellan parterna, finansiera rehabiliteringsinsatser, besluta på vilket sätt tillgängliga medel ska användas samt svara för uppföljning och utvärdering av insatserna.

Genom samordningsförbundet har parterna unika möjligheter att överblicka behov av samverkande insatser, ta initiativ till samverkande insatser och verka genom förbundets egna övergripande aktiviteter. Förbundet identifierar och stödjer gemensamma synsätt och arbetssätt för målgrupper i utanförskap. Förbundet ska finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder inom de samverkande parternas ansvarsområde.

"Vi arbetar utifrån förhållningssättet att alla kan och vill"

Samverkande insatser med och för individer utgår från deras behov, att de känner delaktighet och har möjlighet att påverka planeringen och genomförandet av insatserna. Individens egen kraft och motivation är också en viktig utgångspunkt. Vi arbetar utifrån förhållningssättet att ”alla kan och vill”

Samordnade insatser, vägen mot egen försörjning

En försäkringsmedicinsk arbetsförmågeutredningen (AFU) görs av Försäkringskassan och är en standardiserad utredningsform som ser likadan ut för alla försäkrade. Syftet med en AFU är att få ett underlag som tydligt beskriver den försäkrades aktivitetsförmåga i förhållande till vad ett normalt förekommande arbete kräver. En försäkringsmedicinsk AFU är ett komplement till det medicinska underlaget för att kunna bedöma en patients rätt till ersättning eller stöd. Det är den personliga handläggaren från försäkringskassan som avgör om en försäkringsmedicinsk utredning behövs i ärendet.

Den försäkringsmedicinska utredningen (AFU) ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för patientens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Utredningen bidrar till försäkringskassans bedömning av patientens arbetsförmåga och eventuella behov av samordnande insatser.

Arbets- och beteendermedicinskt centrum är ett kompetenscentrum för hälsa i arbete, miljö och livsstil för befolkningen i Västerbotten och i norra sjukvårdsregionen.

Arbets- och miljömedicin
Förebygger, utreder, bedömer och bidrar till att åtgärdsa ohälsa som har samband med arbete och/eller omgivningsmiljö samt rådgivning i dessa frågor.

Remiss
Arbets- och miljömedicin - vårdriktlinjer (vardgivarwebben.norrbotten.se)

Samordnare för Region Norrbotten
Stefan Stridsman
stefan.stridsman@norrbotten.se 

Menopause Rating Scale (MRS) är ett verktyg för självskattning som används för att mäta svårighetsgraden av symtom under klimakteriet. MRS är utvecklat av en grupp forskare i Italien under 1990-talet och används idag över hela världen.

Skalan innehåller 11 olika frågor och mäter typiska symtom som humörsvängningar, sömnproblem, trötthet, minnesproblem med flera.

Varje fråga graderas beroende på svårighetsgrad från 0 till 4 och fler poäng betyder förstås mer uttalade symtom.

Menopause rating scale (distriktslakare.com)

Klimakteriet: Föreläsare hälsoprofilen Monika Björn
Monika är föreläsare och författare, och har skrivit böckerna Stark genom klimakteriet och Stark 50+. Hennes arbete handlar om att öka medvetenheten och sprida kunskap om klimakteriet och dess fysiska och mentala utmaningar. Hon har också grundat en utbildning och ett nätverk för coacher och kvinnor som vill lära sig mer om klimakteriefas​en.

Denna föreläsning finns tillgänglig under 2025

Föreläsning av Monika Björn under rubriken: Främja, förebygga & hantera ohälsa/klimakteriet Kunskap om klimakteriet stärker både individen och arbetsplatsen (intern länk regionanställda)

Boktips
Stark genom klimakteriet: fysiskt, psykiskt, mentalt. Författare Monika Björn
Stark 50+: Hormoner, sömn, kost, träning. Författare Monika Björn 

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården
Smärta, långvarig (vardgivarwebben.norrbotten.se)

Utredning
Symtom
Röda flaggor
Smärtanamnes
Psykosociala faktoreroch påverkan på vardagen
Status
Rehabiliteringsplan
Multimodala metoder; tvärprofessionellt arbete  - har bäst evidens vid komplexa smärttillstånd
Intermediära metoder; insatser från flera yrkesgrupper mer eller mindre parallellt, samverkan vid behov

Unimodalt; fysisk träning, KBT (sömnsörning) smärtförklaring, levnadsvanor

Metoder 
Arbetsterapi: delta i värdefulla vardagliga aktiviteter, aktivitetsbalans,
Rehabkoordinator: återgång i arbete
Fysioterapeut: fysisk träning, TENS
Kurator: kartlägga socioekonooniska situation, relationsproblem

Samordningsförbundet Södra Norrbotten består av
Region Norrbotten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn kommun.  

Samordningsförbundets uppgift
Samordningsförbundet Södra Norrbotten finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser från samhällets sida. Syftet är att förhindra eller förkorta sjukskrivningar och arbetslöshet, bland annat genom stöd och insatser. Målet är egen försörjning och bättre livskvalitet. Finansiell samordning i ett samordningsförbund är en unik verksamhet som lönar sig för både människor och samhälle.

Målgrupperna är personer mellan 16-64 år som är boende i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Alla parter i Samordningsförbundet kan remittera deltagare under förutsättning att det finns behov av samverkan mellan minst två myndigheter.

Region Norrbottens representant i Samordningsgrupp Luleå-Boden 

Susanne Lindquist
E-post: susanne.lindquist@norrbotten.se   

Region Norrbotten har en intern företagshälsovård som har som uppdrag är att vara en opartisk och rådgivande expertresurs för regionens chefer att tillsammans med sina medarbetare öka hälsan i arbetslivet. Företagshälsan arbetar inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering både genom förebyggande arbetsmiljöarbete och med att undanröja hälsorisker. 

Länk till EU-projektet och från träffen vi hade sommaren 2024 med hela stora Eu-projektet

• EU-projektet  Arts on Prescription/Kultur på recept- In the Baltic Sea Region (interreg-baltic.eu)
• 4th partner meeting in Sunderby Folkhögskola, SE (interreg-baltic.eu)